Årskurs 7-9: Tips för att stödja lärandet hemma

Under krisen med coronaviruset har föräldrarna plötsligt tvingats in i rollen att sköta sina barns utbildning. Exakt hur detta ser ut beror på ditt barns ålder samt dess individuella inlärningsprofil. Det finns ändå några riktlinjer och principer som kan vara till hjälp för alla föräldrar som stödjer en elev i årskurs 7-9 hemma.

Klicka här för att se alla resurser som rör coronaviruskrisen.

Hur lär sig elever i årskurs 7-9?

Elverna i den här årskursen upplever en av de mest omtumlande perioderna i sina liv: tonåren. Det sker många viktiga psykologiska utvecklingar för eleverna i den här åldern, bland annat:

• Formning av individuell identitet och värderingar
• Lär sig färdigheter för att vara oberoende och produktiva
• Etablering av känslomässigt oberoende från föräldrarna
• Utveckling av sexualitet och könsbaserade sociala roller
• Byggande av mognare relationer med jämnåriga

Det finns också många biologiska förändringar som inträffar under den här tiden och som påverkar lärandet. Vid denna tidpunkt är ditt barns hjärna bara 80 procent av vägen till mognad. Frontalloben, som förmedlar våra bedömningar, abstrakta resonemang, impulskontroll och beslutsfattande är ännu inte fullt utvecklad

Det är en del av förklaringen till varför en viktig del av lärandet under tonåren är att utveckla färdigheter i självreglering. Självreglering är att hantera attityder, känslor och beteenden för att möjliggöra målinriktade handlingar som är nödvändiga för att lyckas i skolan, i relationer och på arbetsplatsen. För elever i årskurs 7-9 sker en betydande ökning av strategisk planering, abstrakt tänkande och målinriktat beteende. De saknar dock fortfarande färdigheter för att organisera information effektivt, övervaka sitt eget beteende och överväga långsiktiga konsekvenser. Följaktligen kan du märka en diskrepans mellan vad ditt barn vet och vad de gör. Att hjälpa barnen att lära sig att tillämpa sina kunskaper är ett viktigt mål för utbildningen för dessa årskurser.

• Relaterat:

Hur kan föräldrar på bästa sätt stödja elever i årskurs 7-9?

Det finns många saker som föräldrar kan göra för att stödja sina barn under denna tid. Men kom först och främst ihåg – du kan inte göra allt! Välj de strategier som fungerar bäst för dig och din familj, och oroa dig inte om vissa saker faller bort.

• Stöd deras organisationsförmåga. Hjälp ditt barn att hantera material och skolmaterial. Skapa läxkorgar, checklistor, tydligt uppsatta scheman och en ren, distraktionsfri arbetsplats. Hjälp dem att hantera tiden genom att tillhandahålla rimliga och konsekventa rutiner, sätta upp en visuell visning (klocka, klocka eller kalender), skapa listor och lära dem hur man skapar översikter. Tillbringa tid med ditt barn med att öva på att planera för kommande uppgifter, samtidigt som du belönar och berömmer dem för deras framgångar.
• Skapa en ram för inlärning. Just nu är det orealistiskt att förvänta sig att ditt barn ska genomföra en hel skoldag enligt ett strikt schema, men du kan ändå erbjuda viss vägledning. Ge ditt barn ett rimligt schema för att få arbetet gjort under tydligt definierade perioder.
• Samarbeta med lärarna. Skolorna tillhandahåller mycket olika servicenivåer just nu, från virtuell undervisning till leverans av arbetsblad. Tänk på att de flesta lärare inte har gjort det här tidigare; de försöker verkligen ta reda på hur de kan hjälpa barnen att lära sig på distans också. Om du kan är det en bra idé att be lärarna om hjälp när det behövs och brainstorma om hur fjärrundervisning kan fungera på bästa sätt för ditt barn. Överväg också att fråga läraren hur mycket du ska kontrollera och rätta ditt barns arbete och klargöra vilka uppgifter som ska prioriteras. Glöm inte att berätta för lärarna om framgångshistorier så att dessa kan delas med det större samhället.
• Ge möjligheter utanför inlärningen. Uppmuntra ditt barn att bygga in pauser och tider för att umgås, träna och njuta av underhållning. Tanken är att först göra en arbetspass och sedan bygga in en belöning med en trevlig aktivitet.
• Hjälp dem att få en god natts sömn. Tonåringar behöver 8-10 timmars sömn per natt. De flesta tonåringar får dock 7 timmar eller mindre. Att inte få tillräckligt med sömn kan påverka ditt barns humör samt kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne och bearbetningshastighet. Några strategier som kan hjälpa dig är:
  • Skapa ett sömnschema så att du vaknar och lägger dig ungefär samtidigt på skolkvällar och andra kvällar.
  • Uppmuntra ditt barn att inte sova över på helgerna för att ”komma ikapp” med sömnen.
  • Låt barnet ta en tupplur i 15-20 minuter tidigt på eftermiddagen, men undvik längre tupplurar.
  • Gör de 30-60 minuterna före sänggåendet till en lugn eller avslappningstid. Stäng av alla elektroniska apparater.
  • Hjälp dem att skapa en sömnvänlig fysisk miljö som är bekväm, sval, tyst och mörk.

Vad är det bästa schemat för elever i årskurs 7-9?

Det finns inget rätt svar här – det är viktigt att vara realistisk om vad du och din familj kan hantera. Sjunde- till niondeklassare kommer dock att gynnas av att ha ett dagligt schema som utarbetas i samarbete med föräldrarna. Detta schema kan i stort sett likna strukturen i klassrummet och kan innehålla tid för fysiska aktiviteter, kreativa projekt och möten med vänner samt mer traditionella akademiska aktiviteter.

Det är förmodligen inte realistiskt att täcka in allt samma akademiska material som ditt barn skulle ha haft i skolan, men du kan ändå bygga in tid för alla de allmänna ämnesområden som de normalt skulle ha studerat. För dessa årskurser omfattar det innehåll som vanligtvis betonas:

• Engelska språkkunskaper (ELA): Eleverna i den här åldern lär sig vanligtvis att sammanföra kunskap och idéer från flera texter och göra egna tolkningar av information.
• Matematik: Eleverna i den här åldern lär sig vanligtvis att sammanföra kunskap och idéer från flera texter och göra egna tolkningar av information: Matematik: Läroplanen för dessa år varierar, men omfattar ofta ekvationer, funktioner, geometri, statistik och sannolikhet.
• Historia/samhällskunskap: Eleverna i dessa årskurser har ofta en matematisk utbildning som omfattar ekvationer, funktioner, geometri, statistik och sannolikhet: Att hitta centrala idéer, använda bevis på ett effektivt sätt och stödja slutsatser är särskilt viktigt i årskurserna 7-9.
• Naturvetenskap: Eleverna i årskurs 7-9 fokuserar ofta på att dra slutsatser av data och analysera information.
• Världsspråk: Många elever skaffar sig grundläggande färdigheter i ett främmande språk vid den här tiden.

Det är ofta bra att alternera ämnen som ditt barn tycker om med ämnen som det känner sig mindre entusiastiskt inför. I allmänhet fungerar det bäst för den här åldersgruppen att fokusera i ungefär 30-45 minuter åt gången, även om det kan vara för lång tid för vissa barn. Eftersom barn i dessa årskurser ofta har olika skolscheman olika dagar i veckan kan de kanske också hantera ett mer flexibelt schema som varierar beroende på dagen.

Hur kan föräldrar stödja den mentala och känslomässiga hälsan hos elever i årskurs 7-9?

Under dessa stressiga omständigheter är ditt barns mentala hälsa och känslomässiga behov lika viktiga som deras akademiska inlärning.

• Öva på mindfulness. För att engagera ditt barn i mindfulnessaktiviteter kan du börja med att dela med dig av varför mindfulness är värt att prova. Du kan dela med dig av dina egna erfarenheter av stresshantering. När du har fått ditt barns godkännande kan mindfulnessaktiviteterna omfatta korta andningsövningar och guidade meditationer. Eller så kan du prova mer aktiva mindfulnessaktiviteter som mindful trädgårdsarbete, riktat måleri eller enkla yogapositioner.
• Validera deras känslor. När barn känner sig hörda och förstådda är de mer benägna att vara mottagliga för feedback och förslag. Det är helt naturligt att den nuvarande exempellösa situationen ger upphov till en rad känslor, t.ex. ångest, besvikelse över inställda evenemang eller ensamhet. När ditt barn uttrycker sådana känslor ska du se till att låta dem veta att deras reaktion är normal och att du tar deras känslor på allvar.
• Uppmuntra socialisering, rutiner och hälsosamma vanor. Stressen och bristen på struktur som härrör från den nuvarande situationen kan göra det lätt att falla in i vanor som känns bra i stunden men som kan vara skadliga på lång sikt. Uppmuntra ditt barn att äta ordentligt (för det mesta), sova tillräckligt (men inte för mycket) och upprätthålla en balanserad rutin (inklusive produktiv och icke-produktiv tid). Det kan vara särskilt frustrerande för ditt barn att inte kunna träffa sina vänner – ett djupt behov av att få kontakt, höra till och passa in är en stor del av den tidiga tonåren. Förutom att bekräfta deras känslor bör du vara direkt med dem om hur du kan göra situationen mer uthärdlig. Detta kan se ut som att luckra upp reglerna för tid som spenderas på sociala medier och hjälpa dem att brainstorma kreativa nya sätt att umgås med sina vänner.
• Planera in teleterapisessioner om saker och ting blir svåra. Håll utkik efter tecken på att ditt barn kan behöva mer stöd för sin sociala och emotionella hälsa. Om de upplever utmaningar som du inte vet hur du ska hjälpa dem kan du överväga att söka stöd från en terapeut som erbjuder distanssessioner.

Vad kan föräldrar göra för att hantera pushback från elever i årskurs 7-9?

Ofta kan pushback vara ett tecken på att ditt barn inte har en tydlig förståelse för förväntningarna i en viss situation. Detta leder till en obalans mellan den berättelse som din tonåring har repeterat i sitt huvud och den du har repeterat i ditt huvud. För att undvika konflikter är det viktigt att vara tydlig med vad ditt barn förväntas åstadkomma under fjärrundervisningen.

En del av att ställa upp tydliga förväntningar är att beskriva konsekvenserna i förväg så mycket som möjligt. Tänk på att konsekvenserna inte behöver vara ”större” för att vara mer effektiva – även en liten konsekvens (som att förlora extra skärmtid för en kväll) kan vara motiverande, så länge du kan upprätthålla den på ett tillförlitligt sätt.

Ganska viktigt är det att samarbeta med ditt barn för att ge det äganderätt och en känsla av kontroll över sin miljö under denna osäkra tid. Att involvera ditt barn i beslutsfattandet – som att fastställa ett realistiskt schema för hur arbetet ska utföras, bestämma var arbetet ska utföras och välja personliga mål att arbeta mot – kan göra barnet mer villigt att följa dina regler.