Sedan upptäckten av fossil av Australopithecus i södra och östra Afrika i mitten av 1900-talet har man trott att människans ursprung ligger i Afrika. Nyare fossilfynd i samma region, inklusive de ikoniska 3,7 miljoner år gamla Laetoli-fotspåren från Tanzania, som visar människoliknande fötter och upprätt rörelse, har befäst idén att homininer (tidiga medlemmar av den mänskliga släktlinjen) inte bara har sitt ursprung i Afrika, utan att de förblev isolerade där i flera miljoner år innan de spreds till Europa och Asien. Upptäckten av cirka 5,7 miljoner år gamla människoliknande fotspår från Kreta, som publicerades online denna vecka av ett internationellt forskarlag, kullkastar denna enkla bild och visar på en mer komplex verklighet.
Människans fötter har en mycket distinkt form, som skiljer sig från alla andra landdjur. Kombinationen av en lång sula, fem korta framåtriktade tår utan klor och en hallux (”stortå”) som är större än de andra tårna är unik. Fötterna hos våra närmaste släktingar, människoaporna, ser mer ut som en mänsklig hand med en tummarliknande hallux som sticker ut åt sidan. Laetoli-fotspåren, som tros vara gjorda av Australopithecus, är ganska lika moderna människors fotspår, förutom att hälen är smalare och att sulan saknar en riktig båge. Den 4,4 miljoner år gamla Ardipithecus ramidus från Etiopien, den äldsta hominin som är känd från någorlunda kompletta fossil, har däremot en apliknande fot. Forskarna som beskrev Ardipithecus hävdade att den är en direkt förfader till senare homininer, vilket innebär att en människoliknande fot ännu inte hade utvecklats vid den tiden.
De nya fotavtrycken, från Trachilos på västra Kreta, har en otvetydigt människoliknande form. Detta gäller särskilt tårna. Storåen liknar vår egen i form, storlek och position; den är också förknippad med en tydlig ”boll” på sulan, som aldrig finns hos apor. Fotsulan är proportionellt sett kortare än hos Laetoli-avtrycken, men den har samma allmänna form. Kort sagt, formen på Trachilos-avtrycken visar otvetydigt att de tillhör en tidig hominin, något mer primitiv än Laetoli-spårläggaren. De gjordes på en sandig havsstrand, möjligen ett litet floddelta, medan Laetoli-spåren gjordes i vulkanisk aska.
”Det som gör detta kontroversiellt är avtryckenas ålder och plats”, säger professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet, som är sista författare till studien.
Med cirka 5,7 miljoner år är de yngre än den äldsta kända fossila homininen, Sahelanthropus från Tchad, och samtida med Orrorin från Kenya, men mer än en miljon år äldre än Ardipithecus ramidus med sina apliknande fötter. Detta strider mot hypotesen att Ardipithecus är en direkt förfader till senare homininer. Fram till i år kom dessutom alla fossila homininer som var äldre än 1,8 miljoner år (åldern på de tidiga homofossilerna från Georgien) från Afrika, vilket fick de flesta forskare att dra slutsatsen att det var där gruppen utvecklades. Trachilos fotspår är dock säkert daterade med hjälp av en kombination av foraminifera (marina mikrofossiler) från över- och underliggande lager, plus det faktum att de ligger precis under en mycket distinkt sedimentär bergart som bildades när Medelhavet kortvarigt torkade ut för 5,6 miljoner år sedan. Genom ett märkligt sammanträffande omtolkade tidigare i år en annan grupp forskare den fragmentariska 7,2 miljoner år gamla primat Graecopithecus från Grekland och Bulgarien som en hominin. Graecopithecus är endast känd från tänder och käkar.
Under den tid då Trachilos fotspår gjordes, en period som kallas det sena miocen, fanns inte Saharaöknen; savannliknande miljöer sträckte sig från Nordafrika upp runt östra Medelhavet. Dessutom hade Kreta ännu inte lossnat från det grekiska fastlandet. Det är därför inte svårt att se hur tidiga homininer kan ha rört sig över sydöstra Europa och Afrika och lämnat sina fotspår på en Medelhavskust som en dag skulle bli en del av ön Kreta.
”Denna upptäckt utmanar den etablerade berättelsen om den tidiga människans utveckling och kommer troligen att ge upphov till en hel del debatt. Huruvida forskarsamhället kring människans ursprung kommer att acceptera fossila fotavtryck som ett slutgiltigt bevis för att det fanns homininer i Miocen på Kreta återstår att se”, säger Per Ahlberg.