Forskare från University of Waterloo, University of British Columbia och University of Auckland har upptäckt skillnader i hur hjärnan bearbetar visuell information hos patienter med olika typer av lata ögon. Därmed är de de första att visa att hjärnan kan avleda uppmärksamheten från ett lamt öga när båda ögonen är öppna.
”Nuvarande behandlingar för lamt öga riktar sig främst mot de tidiga stadierna av den visuella bearbetningen i hjärnan”, säger Ben Thompson, professor vid Waterloos School of Optometry and Vision Science.”Resultaten från den här studien visar oss att nya behandlingar också bör inriktas på processer på högre nivå, till exempel uppmärksamhet.”
Lazy eye, känt som amblyopi, är en synförlust som har sitt ursprung i hjärnan, vanligtvis när ett barn utvecklar en ögonvridning (strabismisk typ) eller en betydande skillnad i brytningsfel mellan ögonen (anisometropisk typ). Den ojämna inmatningen gör att hjärnan ignorerar information från det svagare ögat under hjärnans utveckling. Konventionellt har ögonläkare behandlat de olika typerna av lata ögon på samma sätt, främst eftersom de upplevda synnedsättningarna verkade vara desamma.
I den här studien bad den ledande forskaren Amy Chow och hennes kollegor patienterna att uppmärksamma en specifik uppsättning prickar bland en grupp distraherande prickar som alla rörde sig på en datorskärm. De spårade prickarna var dock bara synliga i det ena ögat (det svagare ögat) medan de distraherande prickarna bara var synliga för det andra ögat (det starkare ögat).
För personer med normal syn såväl som för personer med anisometropisk amblyopi spelade det ingen roll att visa olika bilder mellan de två ögonen. Båda grupperna kunde övervinna den distraherande störningen och spåra prickarna framgångsrikt. Patienter med strabismisk amblyopi kunde däremot inte rikta sin uppmärksamhet mot målpunkterna när de bara var synliga för det svagare ögat.
”En av de underliggande orsakerna till att vissa personer med lata ögon har dålig syn beror på hur hjärnan undertrycker ett öga”, säger Chow, doktorand vid School of Optometry and Vision Science i Waterloo. ”Det dåligt seende ögat är öppet, näthinnan är frisk och skickar information till hjärnan, men informationen når inte medvetandet eftersom hjärnan väljer att inte använda den.”
Omkring 35 000 kanadensare – en procent av befolkningen – har strabismisk amblyopi. Tillståndet kan korrigeras i barndomen, men behandlingens effektivitet kan vara mycket varierande. Dessa resultat är en språngbräda för att utveckla bättre behandlingar av lata ögon.