Den 31 januari 2011 utfärdade det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) och det amerikanska hälsoministeriet (HHS) 2010 års kostråd för amerikaner (2010 Dietary Guidelines for Americans, 2010 (2010 Dietary Guidelines)). I 2010 års kostråd ges rekommendationer som syftar till att minska risken för fetma och andra ledande kostrelaterade sjukdomar som drabbar både friska och ohälsosamma amerikaner och som grundar sig på en evidensbaserad genomgång av det aktuella vetenskapliga underlaget om den roll som kostmönster, livsmedel och näringsintag spelar för att främja hälsa och förebygga sjukdom.
Enkelt uttryckt karakteriserar 2010 års riktlinjer för kosthållning kärndragen i en hälsosam kost, rekommenderar kostvanor för att hjälpa amerikaner att uppnå och bibehålla en hälsosam kosthållning och identifierar livsmedels- och näringsprioriteringar där amerikanernas kostmönster ofta inte räcker till. Riktlinjerna för kostvanor 2010 innehåller också rekommendationer om fysisk aktivitet för att uppmuntra amerikanerna att upprätthålla en balans mellan de kalorier de konsumerar och de kalorier de förbrukar kontinuerligt. Även om en grundläggande utgångspunkt i riktlinjerna för kosthållning är att näringsämnen i första hand bör komma från livsmedel, erkänner riktlinjerna uttryckligen att ”berikade livsmedel och kosttillskott kan vara användbara för att tillföra ett eller flera näringsämnen som annars skulle kunna konsumeras i mindre utsträckning än de rekommenderade mängderna”. De uppmuntrar också amerikanerna att upprätthålla säkra metoder för livsmedelshantering för att främja livsmedelssäkerhet och förebygga livsmedelsburna sjukdomar.
De 2010 års kostråd, liksom de som utfärdats tidigare, kommer att få betydande konsekvenser för USA:s folkhälso- och konsumentskyddspolitik, inklusive regleringspolitik som bidrar till att fastställa de villkor under vilka livsmedel, drycker och kosttillskott får saluföras i USA. Rekommendationerna i 2010 års kostråd kommer att främjas bland konsumenterna genom utbildningsprogram som sponsras av USDA och HHS. Dessutom kommer de nya riktlinjerna att beaktas av FDA, USDA och FTC när de fortsätter att utveckla de reglerings- och verkställighetsprinciper som styr livsmedelsmärkning och marknadsföringspåståenden. I 2010 års rapport om kostråd erkänns uttryckligen att de auktoritativa uttalanden som den innehåller om näring och kostrelaterade hälsofrågor kan ligga till grund för FDA:s godkännande av påståenden om näringsinnehåll och hälsopåståenden inom ramen för de anmälningsförfaranden före utsläppande på marknaden som infördes genom ändringarna av Food and Drug Administration Modernization Act (FDAMA) till Federal Food, Drug and Cosmetic Act (FDCA).1 De nya riktlinjerna kommer troligen också att påverka de kvalitetsnormer för näringsämnen som hjälper till att avgöra om vissa livsmedelsprodukter kan säljas genom statligt sponsrade livsmedelsprogram (t.ex, skolfrukost/lunch, WIC etc.) och reglerar villkoren för sådan användning.
De kostråd för amerikaner utfärdas gemensamt av USDA och HHS vart femte år,2 och bygger på en omfattande utvärdering av vetenskapliga bevis och offentliga kommentarer som utförs av en kommitté av vetenskapliga experter som kallas Dietary Guidelines Advisory Committee (DGAC). 2010 års kostråd bygger på rapporten från 2010 års DGAC som utfärdades den 15 juni 2010.3 2010 års kostråd är indelade i sex kapitel och innehåller 23 nyckelrekommendationer för befolkningen i allmänhet och ytterligare sex nyckelrekommendationer för kvinnor som kan bli gravida, kvinnor som är gravida eller ammar och personer som är 50 år och äldre. En förteckning över rekommendationerna finns här.
I motsats till tidigare utfärdade kostråd är 2010 års kostråd inte bara avsedda att hjälpa ”friska” amerikaner att bibehålla sin goda hälsa, utan också att tillgodose kostbehoven hos amerikaner vars hälsotillstånd är försämrat på ett sätt som gör att de löper ökad risk för kroniska sjukdomar. Denna utvidgade inriktning i 2010 års kostråd är ett svar på den ökande oron för den amerikanska befolkningens hälsotillstånd, inklusive förekomsten av övervikt, fetma, högt blodtryck och andra kostrelaterade sjukdomstrender. I linje med denna oro betonas i 2010 års kostråd vikten av obesogena miljöer och det konstateras att ”även om individuella beteendeförändringar är avgörande, kommer en verkligt effektiv och hållbar förbättring av nationens hälsa att kräva ett sektorsövergripande tillvägagångssätt som tillämpar den socioekologiska modellen för att förbättra miljön för mat och fysisk aktivitet”. Riktlinjerna för kosthållning 2010 innehåller i sin tur både strategier som individer och familjer kan anta för att uppnå rekommendationerna för kostintag och ”en uppmaning till handling” som beskriver strategier som kan genomföras av ”påverkanssektorer” för att stödja individer och familjer. Dessa ”påverkanssektorer” omfattar industrin, utbildare, samhällen och organisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare.
De rekommenderade strategierna för industrin omfattar en uppmaning till:
- utöka tillgången till livsmedelsbutiker, bondemarknader och andra försäljningsställen för hälsosamma livsmedel;
- initiera partnerskap med livsmedelsproducenter, leverantörer och detaljhandlare för att främja utvecklingen och tillgängligheten av lämpliga portioner av överkomliga, näringsrika livsmedelsprodukter (inklusive, men inte begränsat till, sådana som innehåller mindre natrium, fasta fetter och tillsatt socker) i livsmedelsbutiker och matserveringsanläggningar;
- utveckla lagstiftning, politik och system inom nyckelsektorer som folkhälsa, hälso- och sjukvård, detaljhandel, skolmat, rekreation/friskvård, transport och ideell verksamhet/frivilligverksamhet för att förebygga och minska fetma, och
- strategiskt främja en hälsosam livsstil för barn genom strategier som bland annat innebär att minska barnens tid på skärmen (tv och dator), utveckla och stödja effektiva strategier för att begränsa marknadsföringen av livsmedel och drycker till barn och se till att alla måltider och mellanmål som säljs i skolor, barnomsorg och förskolor överensstämmer med riktlinjerna för kosthållning.
Vilka centrala teman har bidragit till att utforma rekommendationerna i 2010 års kostråd?
Tillsammans omfattar rekommendationerna i 2010 års kostråd två övergripande koncept som uppmuntrar amerikanerna att:
- ”bibehålla kaloribalansen över tid för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt” genom att minska kaloriförbrukningen och öka kaloriförbrukningen genom fysisk aktivitet;
- ”fokusera på att konsumera näringsrika livsmedel och drycker” genom att minska intaget av natrium och kalorier från fasta fetter, tillsatt socker och raffinerat spannmål och öka konsumtionen av näringsrika livsmedel och drycker, t.ex. grönsaker, frukt, fullkorn, fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter, fisk och skaldjur, magert kött och fjäderfä, ägg, bönor och ärtor samt nötter och frön.
I 2010 års kostråd anges att ”kaloribalans över tid är nyckeln till viktkontroll” och att ”för att hejda fetmaepidemin och förbättra sin hälsa måste amerikanerna göra betydande ansträngningar för att minska det totala antalet kalorier som de konsumerar från livsmedel och drycker och öka kaloriförbrukningen genom fysisk aktivitet”. I 2010 års kostråd anges i sin tur följande rekommendationer om kaloriförbrukning, livsmedel och livsmedelskomponenter som bör minskas, livsmedel och näringsämnen som bör ökas samt ytterligare överväganden för särskilda befolkningsgrupper:
- Beräknat kaloribehov per dag efter ålder och kön, och fysisk aktivitetsnivå
Klicka här för att se tabellen
Livsmedel och livsmedelskomponenter som bör minskas
Klicka här för att se tabellen
Livsmedel och näringsämnen som bör ökas
Klicka här för att se tabellen
Som ytterligare rekommendationer. för särskilda befolkningsgrupper
Klicka här för att visa tabellen
Rekommenderade matvanor
I 2010 års rapport om kostrådsriktlinjerna läggs mycket större vikt vid den roll som matvanor spelar för att främja hälsosamma kostintagsmönster, och ger konkreta rekommendationer om vilka typer av ätbeteenden som kan hjälpa amerikanerna att uppnå ett totalt kostintagsmönster som överensstämmer med rekommendationerna i 2010 års riktlinjer för kosthållning. För att bidra till att öka intaget av frukt och grönsaker uppmuntras amerikanerna i de nya riktlinjerna att fylla ”halva tallriken” med frukt och grönsaker. För att begränsa kaloriintaget på ett sätt som stöder den totala kostens näringstäthet uppmanar de nya riktlinjerna amerikanerna att ”dricka vatten och andra drycker med få eller inga kalorier” i stället för ”sockersötade drycker” och att konsumera de rekommenderade mängderna fettsnål eller fettfri mjölk och 100-procentig fruktjuice. Riktlinjerna rekommenderar också att man ersätter fasta fetter (t.ex. smör eller margarin) i kosten med oljor och ökar mängden fisk och skaldjur genom att välja fisk och skaldjur i stället för vissa kött- och fjäderfäprodukter.
Supplementärt material
USDA och HHS har utfärdat flera stöddokument som åtföljer 2010 års riktlinjer för kosthållning, bland annat:
Frågor och svar om 2010 års riktlinjer för kosthållning
Bakgrundsinformation om historien och processen för riktlinjerna för kosthållning , och
Utvalda budskap från konsumenter
Mer information om 2010 års riktlinjer för kosthållning finns här.