Bild via Skräms du av tanken på att hantera en nyfödd med två andra barn? Jag tillbringade ungefär nio månader med att undra hur jag skulle klara det, men nu när nummer tre är här vill jag dela med mig av tre anledningar till varför jag inte tror att du ska oroa dig (för mycket) om du är på väg att lägga till ett tredje barn till din familj med fyra barn.
1. När du har tre barn tror du faktiskt att ”även detta ska passera”.
Människor älskar att säga ”även detta ska passera” om allt som har med föräldraskap att göra. Denna klyscha har sagts till mig otaliga gånger under mina moderskapande år, oftast av vemodiga äldre kvinnor som snabbt följer upp det med: ”Njut av det! Det går fort.” När jag befann mig i skyttegravarna med nyfödd nr 1 kunde jag helt enkelt inte tro att den fysiska och mentala utmattningen någonsin skulle ta slut. Och jag trodde inte heller på det med nyfödd nr 2, för jag tänkte att min överlevnad första gången måste ha varit en slump, och att det inte ens spelade någon roll eftersom det var en helt annan sak att hantera en nyfödd med ett småbarn. Men nu är det jag som ständigt säger till mig själv att ”det här” inte kommer att vara för evigt, oavsett vad ”det här” betyder för tillfället: att vakna upp varje natt i hormonsvettdränkta lakan, att stirra på mitt ständigt stökiga hus, känslan av att min man och jag aldrig mer kommer att ha en riktig konversation, och än mindre gå på en riktig dejt, och även om vi gjorde det skulle jag inte alls känna mig sexig eftersom alla mina kläder är mjölksmutsiga, för tajta eller för säckiga.
Men när du får nummer tre har du överlevt alla dessa saker – två gånger! Du klarade det två gånger och du klarar det igen. En natt kommer du att sova gott, en morgon kommer din pyjamas fortfarande att vara torr och en dag kommer du att hinna med din tvätt. Okej, kanske inte det sista, men det mesta går över utan att du ens märker det, och det är ack så mycket lättare att ta ett djupt andetag och hantera de utmaningar som det innebär att ha en nyfödd när du verkligen tror, utifrån dina egna erfarenheter, att saker och ting verkligen kommer att bli annorlunda en dag. Och då kan man bättre uppskatta alla dessa värdefulla stunder eftersom man vet att även de är flyktiga. Inuti dig kommer du att bli en vemodig gammal dam som vill tala uppmuntrande ord till varje plågad mamma i mataffären som desperat försöker få tyst på en skrikande bebis. Men oroa dig inte: du kommer inte att vara en gammal dam på utsidan. En dag kommer du att gå på en dejt med din make i en sexig klädsel – det lovar jag!
2. Om du åstadkommer någonting känner du dig som Årets mamma. Och jag menar ALLTING.
Börstas båda barnens tänder och får bebisen mat? Årets mamma. Barnens pysselprojekt är slutfört (och med ”pyssel” menar jag något som att tränga en piprensare genom några ostbågar)? Årets mamma. När jag gick ut från min första ensamresa till apoteket med dem alla föreställde jag mig vad jag skulle ha på mig på min bankett för Årets mamma. Det spelar ingen roll att jag i ena armen bar det lilla barnet som jag hade ryckt bort från en hylla full av förkylningsmedicin, och att jag hade min andra arm fast i handtaget på bilbarnstolens hink, och att jag viftade med huvudet till höger och vänster och ropade: ”Är du med mig? Är du med mig?!” till den äldsta som följde efter med vårt dyrbara paket med Zantac för bebisar. Inget av detta spelar någon roll. Jag tog med mig tre små barn till apoteket och vi gick därifrån utan hjälp av butiksanställda. Om det inte kvalificerar mig för Årets mamma vet jag inte vad som gör det.
3. är lättare än .
OK, det här låter galet för mig också, men det är sant. Observera att jag inte säger att det är lätt att ha tre barn, särskilt om man har ett småbarn, för jag tycker att det är något av det superjobbigaste i världen att ha ett småbarn och en nyfödd. MEN, det har varit sååååå mycket lättare för mig att hantera eftersom jag nu har ett äldre barn i huset. När det bara var han och nr 2 var jag den enda i huset som verkligen kunde underhålla honom, och det var HÅRT eftersom de båda behövde MIG så mycket. Men nu underhåller de två äldre varandra, och den äldsta är faktiskt hjälpsam. Och jag menar inte hjälpsam på ett ”Älskling, kan du ge mig en våtservett – vänta, jag menar inte att dra ut varenda våtservett ur förpackningen!” sätt. Han är hjälpsam på ett ”snälla, för Guds skull, kan du hitta ett sätt att få ner din bror från tågbordet medan jag ammar din andra bror” sätt. Och det är skönt att ha en annan person i huset som konsekvent talar i hela meningar, som bajsar utan att jag vet om det och som kan finna humor i de dumma saker som de mindre barnen gör. Ja, de bråkar, men det spelar ingen roll. ”Även detta ska passera”, eller hur? Jag vet att de alla kommer att växa och mogna och jag kommer att ha turen att se deras små relationer utvecklas, precis som jag har sett de två första växa och bli bästa kompisar.
Så, ta dig samman, blivande trebarnsmamma. Vissa människor får det att låta skrämmande, men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Relaterat inlägg: Det är fantastiskt att ha tre barn