Med över 300 000 personer som tar GMAT varje år, tyder siffrorna på att ungefär 10 % av studenterna lyckas få ett resultat på 700 eller högre. För de flesta känns detta höga resultat långt ifrån uppnåeligt.
Det finns dessutom många testdeltagare som känner någon (som alltid känner någon annan) som ägnat så lite som tre veckor åt att revidera och lyckats uppnå till exempel 720. Detta kan öka frustrationen över studierna eftersom sådana historier kan få dig att känna dig otillräcklig eller ge dig en känsla av att du inte gör något rätt. Verkligheten är dock att även om den här typen av resultat är möjligt efter bara några veckor så är det helt klart inte normen, och det händer oftast bara med kandidater som redan började med 650+ på sitt första övningsprov (de behövde alltså inte öka sitt resultat så mycket).
Men även om ett resultat över 700 inte är någon garanti för en plats på din valda utbildning (se den publicerade följeslagsartikeln Att få ett resultat på 800 på GMAT är inte nödvändigt) så finns det här några tips som kan hjälpa dig att få det där 700+
Bänkenmärket 700: Det finns många anledningar till att studenter misslyckas med att få ett resultat på över 700 på GMAT, men det största hindret är tiden. För att de flesta människor ska kunna höja sitt resultat med 100 poäng behöver de faktiskt cirka 200 till 250 timmars studietid. Det vill säga, om din första testpoäng ligger på 550, skulle du behöva något i storleksordningen 300-350 timmars studietid för att nå 700-nivån. Om du arbetar heltid och bara har 20 timmar per vecka avsatt för GMAT betyder det att du behöver studera konsekvent i ungefär 6 månader.
En annan vanlig orsak till att folk misslyckas med att nå 700-strecket på GMAT gäller det ofta besvärande avsnittet för verbala resonemang i testet. Att förbättra dina färdigheter i kvantitativa/matematiska resonemang kan vara mer okomplicerat, eftersom det är möjligt att spåra förbättringar över tid och rikta uppmärksamheten mot matematiska problem som orsakar svårigheter. Framsteg i avsnittet om kvantitativt/matematiskt resonemang är således kvantifierbara: du studerar rätt strategi, gör övningsfrågor och granskar dessa övningsfrågor för att förbättra dig.
Trots dess del om meningskorrigering är det inte lika lätt att förbättra avsnittet om verbalt resonemang på ett så systematiskt sätt, särskilt inte delarna om kritiskt resonemang och läsförståelse (förbättringen i dessa delar tenderar att vackla allteftersom den fortskrider; se diagrammet nedan).
Den svarta linjen i diagrammet ovan återspeglar förbättringens ”upp- och nedåtgående” bana när man reviderar områden som kritiskt resonemang och läsförståelse: när vi studerar dessa områden går frekvensen korrekta svar upp och ner upprepade gånger, trots att det sker en allmän förbättring med tiden (vilket återspeglas i den blå linjen).
En av de största frustrationerna för oss när vi granskar dessa typer av problem är alltså den sporadiska karaktären hos förbättringen: man gör bra ifrån sig en dag, och sedan mindre bra nästa dag. Kom ihåg: detta är helt normalt! Det viktiga är att du fortsätter att läsa och studera; förbättringen kommer naturligt att följa, men kräver i allmänhet cirka 250 timmar för 100 poäng.
Den idealiska studieplanen
Självklart, om du har en heltidsanställning under dina studier kommer det inte att vara lätt (eller ens möjligt) att ägna all din uppmärksamhet åt GMAT-revidering under en sexmånadersperiod. Dessutom kommer din studietid att vara så intermittent att du kommer att behöva ägna mer tid åt att revidera än om du hade studerat under en kortare tidsperiod. En möjlig lösning skulle kunna vara att studera cirka 20 timmar i veckan under tre månader och sedan ta 3-4 veckors semester från ditt arbete för att studera mer intensivt.
Det finns inga regler för vad du bör studera först: detta beror på dina särskilda svaghetsområden. Generellt sett bör dock majoriteten av dem som deltar i GMAT-testet börja med att se över delen om meningskorrigering i testet (utöver sina svagaste områden). Anledningen till att många bör välja denna del är, återigen, tidsfaktorn: kompetens i denna del uppnås mycket snabbare än i andra delar och gör det möjligt för dig att på kort tid flytta din uppmärksamhet till nya problem (dvs. delarna om kritiskt resonemang och läsförståelse i delen om verbalt resonemang).
Givetvis är ovanstående studieplan i hög grad anpassningsbar: om ditt svagaste område ligger i den kvantitativa delen bör du alternera mellan de verbala och matematiska delarna. På samma sätt, om du är mindre säker på läsdelen, bör du ägna mer uppmärksamhet åt läsförståelse och kritiska resonemang från början; du kan göra detta genom att följa de relevanta delarna i en GMAT-repetitionsbok, eller på ett mer officiellt sätt som en del av en GMAT-kurs. Börja helt enkelt med att öva dessa delar tillsammans med delen om meningskorrigering. Kom ihåg att läsförmågan inte förbättras linjärt, men om du fortsätter att öva och är konsekvent med dina studiemetoder kommer du att förbättra dig med tiden.
Om du vid den tredje veckan ännu inte har lyckats behålla ett resultat på 700 poäng ska du inte låta dig nedslås! Om du håller dig till din studieplan kommer du att nå dit så småningom.
Välja dig själv!
Välja dig själv!