När läkarstudenterna gör sin första rotation inom pediatrik får de veta att barn inte är små vuxna. De är en annan art! Barn reagerar annorlunda på kost och läkemedel än vuxna. Nu får vi veta att samma situation kan råda för dem som är över 90 år. Även de är en annan art. Och de är den snabbast växande delen av den nordamerikanska befolkningen. Tack vare den pågående 90+-studien, som leds av dr Claudia Kawas vid University of California, kommer dessa nonagenarians att lära oss hur man åldras på ett hälsosamt sätt. Allt började 1981 när cirka 14 000 invånare i ett pensionärsboende i Kalifornien, som då kallades Leisure World, fyllde i detaljerade frågeformulär om sin kost, sina aktiviteter, sitt vitaminintag och sin sjukdomshistoria. Ungefär tjugo år senare fick dr Kawas och hennes personal ett bidrag på 6 miljoner dollar från National Institutes of Health för att följa upp hur det hade gått för de personer som hade fyllt i frågeformulären. De lyckades hitta några 1600 personer som hade klarat sig över 90 års ålder och skrev in dem i en studie där de skulle genomgå fysiska undersökningar och kognitiva tester var sjätte månad. Målet var att få fram information om vilka faktorer som bidrog till deras livslängd.
En del av de uppgifter som de knäckte var inte överraskande. Rökning förkortade uppenbarligen den förväntade livslängden. Över 40 % av de personer som är 90 år och äldre lider av demens medan nästan 80 % är handikappade, och båda tillstånden är vanligare hos kvinnor än hos män. Så lite som 15 minuters motion per dag i genomsnitt gör skillnad, och 45 minuter är optimalt. Mer motion gav ingen större fördel. Att hålla sig aktiv på andra sätt än fysiskt, t.ex. genom att umgås, spela brädspel och delta i bokklubbar, var också förknippat med ett längre liv. Detsamma gällde alkoholintag. Personer som drack upp till två drinkar per dag levde längre än icke-drickare. Det var inget speciellt med rödvin, alla typer av alkohol hade samma effekt. Måttliga mängder kaffe var också kopplat till livslängd. Men det fanns några överraskande resultat. Att ta kosttillskott, vare sig vitaminer eller kalciumtillskott, ökade inte livslängden. Vikt däremot gjorde det. Dock inte på ett förväntat sätt. Magerhet var inte bra, personer som var överviktiga i 70-årsåldern levde längre än normalviktiga eller underviktiga personer.
Det kanske mest överraskande resultatet var att det som verkade vara Alzheimers sjukdom hos personer över 90 år i 40 procent av fallen i själva verket inte var Alzheimers sjukdom. Deltagarna i studien gick med på att donera sina hjärnor för forskning efter sin död och forskarna fann att många visade tecken på mikroskopiska slaganfall snarare än de karakteristiska plack och neurofibriska trassel som förknippas med Alzheimers sjukdom. Vad som orsakade dessa slag är fortfarande ett mysterium, men paradoxalt nog var det vanligare att de hittades hos personer som hade lågt blodtryck. Personer i 90-årsåldern kan ha tilltäppta och trånga blodkärl och kan ha problem med att inte få tillräckligt med blod genom kärlen till hjärnan. Om blodtrycket är för lågt kan det orsaka mini-slaganfall på grund av syrebrist och det kan leda till försämring av hjärnvävnad. Ännu ett exempel på att nonagenarians inte bara är ”gamla vuxna”
.