Behandling för att rensa luftvägarna (ACT) används i en mängd olika miljöer för en mängd olika åkommor. Dessa riktlinjer utvecklades från en systematisk genomgång med syftet att fastställa om användningen av icke-farmakologisk ACT förbättrar syresättningen, minskar tiden i respiratorn, minskar vistelsen på intensivvårdsavdelningen, löser atelektasier/konsolidering och/eller förbättrar andningsmekaniken, jämfört med sedvanlig vård i tre populationer. För vuxna och pediatriska patienter utan cystisk fibros som är inlagda på sjukhus 1) rekommenderas inte bröstfysioterapi (CPT) för rutinbehandling av okomplicerad lunginflammation, 2) ACT rekommenderas inte för rutinanvändning hos patienter med KOL, 3) ACT kan övervägas hos patienter med KOL med symtomatisk sekretretention, styrt av patientens önskemål, tolerans och terapins effektivitet, 4) ACT rekommenderas inte om patienten kan mobilisera sekret med hosta, men instruktion i effektiv hostteknik kan vara användbar. För vuxna och pediatriska patienter med neuromuskulär sjukdom, svaghet i andningsmuskulaturen eller nedsatt hosta: 1) Hostaunderstödjande tekniker bör användas hos patienter med neuromuskulär sjukdom, särskilt när det högsta hostflödet är < 270 L/min. CPT, positivt expiratoriskt tryck, intrapulmonell perkusiv ventilation och högfrekvent kompression av bröstväggen kan inte rekommenderas på grund av otillräcklig evidens. För postoperativa vuxna och pediatriska patienter rekommenderas 1) incitativ spirometri inte för rutinmässig, profylaktisk användning hos postoperativa patienter, 2) tidig rörlighet och ambulation rekommenderas för att minska postoperativa komplikationer och främja luftvägsröjning, 3) ACT rekommenderas inte för rutinmässig postoperativ vård. Bristen på tillgänglig evidens på hög nivå avseende ACT bör föranleda utformningen och slutförandet av korrekt utformade studier för att fastställa vilken roll dessa behandlingar bör spela.