Vad är ABA?
Beteendeanalys är den vetenskapliga studien av beteende. Tillämpad beteendeanalys (ABA) är tillämpningen av principerna för inlärning och motivation från beteendeanalysen och de förfaranden och den teknik som härrör från dessa principer för att lösa problem av social betydelse. Många årtionden av forskning har bekräftat behandlingar baserade på ABA.
Rapporten från Maine Administrators of Services for Individuals with Disabilities (MADSEC) Autism Task Force (2000) ger en kortfattad beskrivning, sammanställd av ett oberoende expertorgan:
Under de senaste 40 åren har flera tusen publicerade forskningsstudier dokumenterat ABA:s effektivitet inom ett stort antal:
- Populationer (personer med psykisk sjukdom, utvecklingsstörningar och inlärningsstörningar),
- Interventionister (föräldrar, lärare och personal),
- Situationer (skolor, hem, institutioner, gruppbostäder, sjukhus och affärscentra), och
- beteenden (språk, sociala, akademiska, fritidsrelaterade och funktionella färdigheter, aggression, självskadebeteende, oppositionella och stereotypa beteenden)
ABA är en process där man systematiskt tillämpar interventioner baserade på inlärningsteorins principer för att förbättra socialt betydelsefulla beteenden i en meningsfull grad och för att visa att de använda interventionerna är ansvariga för förbättringen av beteendet (Baer, Wolf & Risley, 1968; Sulzer-Azaroff & Mayer, 1991). På CARD® används alla lämpliga undervisningsmetoder som bygger på ABA:s välgrundade principer.
Discrete Trial Training
Discrete Trial Training (DTT) är en särskild ABA-undervisningsstrategi som gör det möjligt för eleven att förvärva komplexa färdigheter och beteenden genom att först behärska delkomponenterna i den målinriktade färdigheten. Om man till exempel vill lära en person att begära en önskad interaktion som i ”Jag vill leka”, kan man först lära ut delkomponenter av denna färdighet, t.ex. de enskilda ljuden som ingår i varje ord i begäran eller att beteckna trevliga fritidsaktiviteter som ”leka”. Genom att använda undervisningsmetoder som bygger på beteendeanalysens principer kan eleven gradvis slutföra alla delkomponentfärdigheter självständigt. När de enskilda komponenterna väl har förvärvats kopplas de samman för att göra det möjligt att behärska den komplexa och funktionella färdighet som målet är. Denna metodik är mycket effektiv när det gäller att lära ut grundläggande färdigheter inom kommunikation, lek, motorik och daglig livsföring.
I början använde ABA-programmen för personer med autism endast DTT, och läroplanen var inriktad på att lära ut grundläggande färdigheter enligt ovan. ABA-programmen, såsom det program som implementeras vid Center for Autism and Related Disorders (CARD®), fortsätter dock att utvecklas och lägger större vikt vid generalisering och spontanitet i de färdigheter som lärs in. När patienterna gör framsteg och utvecklar mer komplexa sociala färdigheter ger den strikta DTT-strategin vika för behandlingar som inkluderar andra komponenter.
Specifikt sett finns det ett antal svagheter med DTT, bland annat det faktum att DTT i första hand är lärarinitierat, att de förstärkare som används för att öka ett lämpligt beteende vanligtvis inte har någon koppling till målresponsen, och att rutinbetonad respons ofta kan förekomma. Dessutom måste brister inom områden som känslomässig förståelse, perspektivtagande och andra exekutiva funktioner, t.ex. problemlösningsförmåga, också åtgärdas, och DTT-metoden är inte det mest effektiva sättet att göra det.
Men även om DTT-metoden är en integrerad del av ABA-baserade program kan andra undervisningsstrategier som bygger på beteendeanalytiska principer, t.ex. Natural Environment Training (NET), användas för att åtgärda mer komplexa färdigheter. NET tar specifikt itu med de ovan nämnda svagheterna med DTT genom att alla färdigheter lärs ut i en mer naturlig miljö på ett mer ”lekfullt sätt”. Dessutom är de förstärkare som används för att öka det korrekta svaret alltid direkt relaterade till uppgiften; t.ex. lärs en person att säga ordet för en önskad sak, t.ex. en ”bil”, och som förstärkare får han tillgång till bilen om han svarar rätt. NET är bara ett exempel på de olika undervisningsstrategier som används i ett omfattande ABA-baserat program. Andra tillvägagångssätt som vanligtvis inte ingår i strikt DTT inkluderar felfria undervisningsförfaranden och Fluency-Based Instruction (FBI).
Baer, D., Wolf, M., & Risley, R. (1968). Några aktuella dimensioner av tillämpad beteendeanalys. Journal of Applied Behavior Analysis, 1, 91 – 97.
Baer, D., Wolf, M., & Risley, R. (1987). Några fortfarande aktuella dimensioner av tillämpad beteendeanalys. Journal of Applied Behavior Analysis, 20, 313 – 327.
Maine Administrators of Services for Children with Disabilities (MADSEC) (2000). Report of the MADSEC Autism Task Force.
Myers, S. M., & Plauché Johnson, C. (2007). Hantering av barn med autismspektrumstörningar. Pediatrics, 120, 1162-1182.
National Academy of Sciences (2001). Utbildning av barn med autism. Commission on Behavioral and Social Sciences and Education.
New York State Department of Health, Early Intervention Program (1999). Riktlinjer för klinisk praxis: Report of the Recommendations: Autism / Pervasive Developmental Disorders: Assessment and Intervention for Young Children (Age 0-3 years).
Sulzer-Azaroff, B. & Mayer, R. (1991). Beteendeanalys för varaktig förändring. Fort Worth, TX: Holt, Reinhart & Winston, Inc.
U.S. Department of Health and Human Services (1999). Mental Health: A Report of the Surgeon General. Rockville, MD: U.S. Department of Health and Human Services, Substance Abuse and Mental Health Services Administration, Center for Mental Health Services, National Institutes of Health, National Institute of Mental Health.
Pålitlig mätning
ABA är en objektiv disciplin. ABA fokuserar på tillförlitlig mätning och objektiv utvärdering av observerbart beteende. Tillförlitlig mätning (RM) kräver att beteenden definieras objektivt. Vaga termer som ilska, depression, aggression eller raseriutbrott omdefinieras i observerbara och kvantifierbara termer, så att deras frekvens, varaktighet eller andra mätbara egenskaper kan registreras direkt (Sulzer-Azaroff & Mayer, 1991). Ett mål att minska en individs aggressiva beteende kan till exempel definiera ”aggression” som: ”försök, episoder eller förekomster (var och en separerad med 10 sekunder) av att bita, klia, nypa eller dra i håret”. ”Initiera social interaktion med jämnåriga” kan definieras som ”titta på en klasskamrat och verbalisera en lämplig hälsning.”
ABA-interventioner kräver en demonstration av de händelser som är ansvariga för beteendets förekomst, eller utebliven förekomst, av beteendet. ABA använder analysmetoder som ger övertygande, reproducerbara och konceptuellt förnuftiga demonstrationer av hur man åstadkommer specifika beteendeförändringar (Baer & Risley, 1987). Dessutom utvärderas dessa beteenden i relevanta miljöer, t.ex. skolor, hem och samhället. Användningen av experimentell design med enstaka fall för att utvärdera effektiviteten av individualiserade interventioner är en väsentlig del av program baserade på ABA-metodik.
Denna process omfattar följande komponenter:
- Utval av störande beteende eller brist på beteendefärdigheter;
- Identifiering av mål och målsättningar;
- Etablering av en metod för att mäta målbeteenden;
- Utvärdering av de nuvarande prestationsnivåerna (baslinje);
- Utformning och implementering av de interventioner som lär ut nya färdigheter och/eller minskar störande beteenden;
- Kontinuerlig mätning av målbeteenden för att fastställa insatsens effektivitet, och
- Löpande utvärdering av insatsens effektivitet, med ändringar som görs vid behov för att bibehålla och/eller öka både insatsens effektivitet och ändamålsenlighet (MADSEC, 2000, s. 21-23).
Som beskrivs i MADSEC-rapporten ovan anses behandlingsmetoder som bygger på ABA nu vara den gyllene standarden för terapeutiska och edudr drcational interventioner för personer med autism. Den stora mängden vetenskapliga bevis som stöder ABA-behandlingar för personer med autism har lett till att ett antal andra oberoende organ har godkänt ABA:s effektivitet, bland annat USA:s generalläkare, New York State Department of Health, National Academy of Sciences och American Academy of Pediatrics (se referenslistan nedan för källor).
Socialt betydelsefulla beteenden
”Socialt betydelsefulla beteenden” innefattar läsning, akademiska färdigheter, sociala färdigheter, kommunikation och anpassningsbara levnadsfärdigheter. ”Adaptiva levnadsfärdigheter” omfattar grov- och finmotorik, ätande och matberedning, toalettbesök, påklädning, personlig egenvård, hushållsfärdigheter, tid och punktlighet, pengar och värde, orientering i hemmet och samhället samt arbetsfärdigheter.
ABA-metoder används för att stödja personer med autism på minst sex sätt:
- För att öka beteenden (t.ex, Förstärkningsförfaranden för att öka beteendet på uppgiften eller sociala interaktioner);
- För att lära ut nya färdigheter (t.ex. systematisk instruktion och förstärkningsförfaranden för att lära ut funktionella livskunskaper, kommunikationsfärdigheter eller sociala färdigheter);
- För att bibehålla beteenden (t.ex, lära ut förfaranden för självkontroll och självövervakning för att bibehålla och generalisera arbetsrelaterade sociala färdigheter);
- att generalisera eller överföra beteende från en situation eller reaktion till en annan (t.ex, från att slutföra uppgifter i resursrummet till att prestera lika bra i det vanliga klassrummet);
- För att begränsa eller inskränka de villkor under vilka störande beteenden uppstår (t.ex. ändra inlärningsmiljön); och
- För att minska störande beteenden (t.ex. självskadebeteende eller stereotypi).