Absolut demokrati är en hypotetisk regeringsform som innebär en extrem form av makt som utövas direkt av medborgarna.
Den bör inte förväxlas med ”maktdemokrati” som återfinns i det schweiziska politiska systemet (där valverksamhet för justering av sociala/politiska frågor är vanligare än i andra demokratier).
Absoluta demokratin innebär en risk för att majoritetens intressen kommer att prioriteras medan eventuella minoriteters behov kan ignoreras. Även om demokratin i allmänhet strävar efter att göra folket nöjt saknar den absoluta demokratin skydd för att minoriteten ska kunna höras eller erkännas.
Som Francis Devine förklarar i ”Absolute Democracy or Indefeasible Right: Hobbes Versus Locke” fanns det en spänning i amerikansk politik mellan den absoluta demokratin och liberalismen. Devine förklarar liberalism som ”insisterandet på att vissa grundläggande mänskliga friheter inte kan begränsas”.
Den absoluta demokratin saknar skydd som vanligtvis ses i moderna demokratiska system. I en absolut demokrati finns det till exempel inget krav på en ”supermajoritet” för att rösta i någon fråga (dvs. varje fråga kan avgöras med bara 50 % av rösterna). Ett krav på supermajoritet skulle vara en begränsning av demokratin, medan absoluta demokratier är kända för sin avsaknad av sådana begränsningar. Som ett resultat av detta kan politiken inte vara stabil eller långsiktig, eftersom allting granskas av väljarna och kan omintetgöras med en enkel majoritetsomröstning.