Cohen och Levinthal har fokuserat mycket på investeringar i FoU för att utveckla sin absorptionsförmåga, men många andra forskare har senare visat att flera andra områden kan utforskas för att utveckla en organisations absorptionsförmåga. Detta ledde till en översyn av begreppet av Shaker Zahra och Gerry George och en omformulering av definitionen som utvidgade begreppet kraftigt och ytterligare definierade det som bestående av två olika absorptionsförmågor: potentiell absorptionsförmåga och förverkligad absorptionsförmåga. Deras nya definition av absorptionsförmåga är följande: ”
Potentiell absorptionsförmågaRedigera
Zahra och George presenterade att den potentiella absorptionsförmågan består av två element. Först finns kunskapsförvärv som ”avser ett företags förmåga att identifiera och förvärva externt genererad kunskap som är kritisk för dess verksamhet”. För det andra finns det assimileringsförmåga som ”avser företagets rutiner och processer som gör det möjligt att analysera, bearbeta, tolka och förstå den information som erhålls från externa källor”. ”Potentiell absorptionsförmåga gör företaget mottagligt för att förvärva och assimilera extern kunskap.”
Realiserad absorptionsförmågaEdit
Realiserad absorptionsförmåga består å ena sidan av omvandlingsförmåga som kan definieras som ”ett företags förmåga att utveckla och förfina de rutiner som underlättar kombinationen av befintlig kunskap och den nyförvärvade och assimilerade kunskapen”. Å andra sidan består den realiserade absorptionsförmågan också av ett företags exploateringsförmåga, som i grunden är ett företags förmåga att tillämpa den nyförvärvade kunskapen i produkter eller tjänster som det kan få ekonomisk nytta av. ”Realized absorptive capacity is a function of the transformation and exploitation capabilities.”
Zahra och George fortsätter med att föreslå en rad indikatorer som kan användas för att utvärdera varje del av absorptive capacity.
- Förmåga till kunskapsinhämtning (antalet år av erfarenhet hos FoU-avdelningen, mängden FoU-investeringar)
- Förmåga till assimilering (antalet patentciteringar över företagsgränserna, antalet citeringar i ett företags publikationer av forskning som utvecklats i andra företag)
- Förmåga till omvandling (antalet nya produktidéer, antalet nya forskningsprojekt som initieras)
- Exploateringsförmåga (antalet patent, antalet tillkännagivanden av nya produkter, längden på produktutvecklingscykeln)
George och hans kollegor (Zou, Ertug, George, 2018) genomför en meta-analys av absorptionsförmåga och de finner att: (1) Absorptiv kapacitet är en stark prediktor för innovation och kunskapsöverföring, och dess effekter på finansiell prestanda är helt medierade av innovation och kunskapsöverföring; (2) Förhållandet mellan företagsstorlek och absorptiv kapacitet är positivt för små företag men negativt för större företag. Förhållandet mellan företagsstorlek och absorptionsförmåga är negativt för mogna företag och inte signifikant för unga företag. (3) Mekanismer för social integration, kunskapsinfrastruktur, ledningsstöd och relationsförmåga har alla en positiv och signifikant inverkan på förhållandet mellan absorptionsförmåga och innovation (medan de inte finner att omfattningen av det externa sökandet eller konkurrensintensiteten har någon inverkan på detta förhållande). Miljödynamik har en marginellt signifikant negativ inverkan på förhållandet mellan absorptionsförmåga och innovation. 4) De finner också att förhållandet mellan absorptionsförmåga och innovation är starkare när absorptionsförmågan mäts med hjälp av undersökningar än när absorptionsförmågan mäts med hjälp av arkiverade proxies.
En förfinad modell för absorptionsförmågaRedigera
I ett nyare bidrag föreslogs att a) återinföra den ursprungliga första komponenten i Cohen och Levinthals modell. I bidraget noterades (b) att transformation inte är ett steg efter assimilering utan utgör en alternativ process. Följaktligen föreslogs att c) den snygga distinktionen mellan potentiell absorptionsförmåga och realiserad absorptionsförmåga inte längre gäller.
ad (a): Företag misslyckas ofta med att identifiera och absorbera ny extern kunskap; att erkänna värdet av ny extern kunskap är ofta fördomsfullt och måste främjas; det är inte automatiskt. Chefer har ofta problem med att bedöma värdet av ny extern kunskap när den inte är relevant för nyckelkundernas aktuella krav.
ad (b): Både assimilering och omvandling innebär en viss grad av förändring av den nya kunskapen och dess kombination med den befintliga kunskapen. När den nya kunskapen passar väl in i befintliga kognitiva scheman assimileras den. När den nya kunskapen inte kan assimileras måste de kognitiva strukturerna omvandlas. Företagen omvandlar sina kunskapsstrukturer när kunskapen inte kan assimileras. Omvandling följer inte på assimilering, utan är ett alternativ till den.
ad (c): Eftersom omvandling är ett alternativ till assimilering och inte en följd av assimilering blir den en del av potentiell absorptionsförmåga i Zahra och Georges modell; följaktligen är förverkligad absorptionsförmåga helt enkelt en omskrivning av komponenten utnyttjande. Utan effekten av realiserad kapacitet kan potentiell kapacitet inte heller ha någon effekt på ett företags konkurrensfördel. Potentiell absorptionskapacitet kan inte på ett meningsfullt sätt skiljas från realiserad absorptionskapacitet i empiriska studier om värdeskapande.
Företag med hög absorptionsförmåga (1) inser värdet av ny extern kunskap, (2) förvärvar, (3) assimilerar eller omvandlar och (4) utnyttjar ny extern kunskap.
Zahra och George hävdar dock att begreppet har en alltför bred definition samt att det inte finns några tydliga dimensioner eller skalor, vilket framgår av variationerna mellan olika studier som har använt teorin om absorptionsförmåga. Bosch et al. hävdar att absorptionsförmågan inte bör baseras enbart på tidigare relaterad kunskap, vilket Cohen och Levinthal ursprungligen föreslog, utan snarare bör organisationskultur och kombinationsförmåga betraktas som antecedenter till ett företags absorptionsförmåga. Till exempel har en företagskultur som uppskattar och stöder kontinuerligt lärande en högre absorptionsförmåga än andra företagskulturer som inte stöder individuellt lärande och utveckling. För att ytterligare förtydliga begrepp relaterade till teorin om absorptionsförmåga introducerade Wheeler en tillämpning som härrör från teorierna om dynamisk förmåga och absorptionsförmåga för företagsinnovationer. Wheelers cykel för nätaktiverad affärsinnovation underlättar förståelsen och förutsägelsen av hur företag omvandlar sin tidigare inriktning och sina interna resurser i samband med nätaktivering till affärsinnovation och ekonomisk tillväxt.