President
I slutet av 1990-talet tjänstgjorde Abdulsalami Abubakar en kort tid som Nigerias president och hjälpte till att leda sitt land ut ur en orolig period av militärstyre och fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna. För många i det internationella samfundet verkade mannen som hade tillbringat sin karriär i det nigerianska flygvapnet vara en osannolik förebådare för ett återupprättande av demokratin, men Abubakar visade sig vara värdig uppgiften. ”Plötsligt hamnade en lång, kraftig figur i världens blickfång, som med sin nervösa attityd och sina uggleglasögon verkade vara något av en förskräckt nattvarelse som fångats i fullt dagsljus”, skrev James Walsh för Time International. Walsh noterade dock att den erfarne militären ”överraskade nästan alla genom att lova den ena reformen efter den andra och, ännu viktigare, genom att hålla sitt ord.”
Abubakar föddes den 13 juni 1942 i Minna, provinshuvudstad i delstaten Niger i Nigeria, och fick sin utbildning vid Government College inte långt från sitt hem. Under hans tid där uppnådde Nigeria sin självständighet från Storbritannien och blev 1960 Nigerias federala republik. År 1963 anslöt sig Abubakar till den nya suveräna nationens militära styrkor som kandidat i det nigerianska flygvapnets officersutbildningsprogram. Han utbildade sig vid en flygskola i Tyskland, utnämndes till löjtnant 1967 och tjänstgjorde i Libanon som en del av FN:s fredsbevarande styrka. När han nådde generalmajor 1991 hade Nigeria plågats av år av oroligheter, inklusive ett brutalt inbördeskrig och en rad kupper. År 1985 gav en oblodig kupp generalmajor Ibrahim Babangida befälet, som var både en personlig vän och granne till Abubakar. Babangida lovade reformer, men en ännu värre period av politiskt förtryck inleddes för landet. Sent på våren 1993 tillät Babangida slutligen val, och en företagsledare vid namn Moshood Abiola tros ha vunnit i valet den 12 juni. Babangidas regering vägrade dock att offentliggöra det slutliga resultatet, och domstolar som stod i Babangidas tjänst ogiltigförklarade valet. Upplopp följde och i november 1993 tog general Sani Abacha, landets försvarsminister, kontroll över regeringen.
General Abacha inrättade det provisoriska styrande rådet (Provisorical Ruling Council, PRC), vilket gav honom diktatoriska befogenheter, och all politisk verksamhet förbjöds. När Abiolas anhängare genomförde en symbolisk invigningsceremoni för den presumtive ledaren på första årsdagen av det ogiltigförklarade valet fängslades den motarbetade kandidaten för sin del i aktionen. Under de följande fyra åren drabbades Nigeria av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat dödades den berömda författaren och dissidenten Ken Saro-Wiwa. Under tiden hade Abubakar blivit Nigerias försvarsstabschef och fått en plats i PRC.
Lagstiftningsvalen som hölls i april 1998 ansågs så uppenbart odemokratiska att de flesta nigerianer bojkottade dem, och planer gjordes upp på att bojkotta presidentvalet efter det att general Abacha blivit kandidat för vart och ett av de fem partier som hade fått en plats på valsedeln. Ödet ingrep dock i Nigerias nedgång till permanent auktoritärt styre när general Abacha dog av en hjärtattack den 8 juni 1998. PRC sammanträdde och utsåg Abubakar till statschef. Det fanns rykten om att han hade varit ovillig att acceptera jobbet, och hans utnämning skrämde till och med medlemmar av det internationella samfundet, för han ”var länge känd som en primitiv yrkesman bland Nigerias politiserade och oerhört rika generaler”, noterade New York Times korrespondent Howard W. French.
För några dagar sedan hotade årsdagsprotesterna från den 12 juni att återuppstå, och som väntat svarade Nigerias militär med våld och arresteringar. Fångarna släpptes dock en dag senare, och inom en vecka släpptes ännu fler fångar. Det talades också i Nigerias huvudstad Abuja om att Abiola skulle släppas och tillåtas leda en ny regering. Abubakar träffade anhängare till Abiola och företrädare för andra grupper som krävde att demokratin skulle återupprättas och diskuterade en eventuell maktöverföring; det rapporterades att Abubakar hoppades kunna försäkra sig om att Nigerias militärer inte skulle bli måltavlor för en ny regering som var fast besluten att hämnas de senaste fem årens oförrätter.
En annan häpnadsväckande vändning i händelseutvecklingen inträffade mindre än en månad efter det att Abubakar tillträtt sin ämbetstid, när Abiola den 7 juli kollapsade i sin fängelsecell. Han fördes till ett sjukhus och avled nästa dag. I avsaknad av konkreta bevis för motsatsen – i kombination med bristen på tillförlitliga mediakällor – misstänkte man omedelbart brott och upplopp utbröt i flera nigerianska städer. Återigen överraskade Abubakar många genom att tillkännage att en oberoende obduktion skulle genomföras; teamet av internationella utredare fann inget brott och bedömde att Abiola hade dött av en hjärtattack.
Abubakar fortsatte att överraska nigerianer som länge varit vana vid maktmissbruk på högsta regeringsnivå genom att släppa de tjugo aktivister som hade fängslats tillsammans med Saro-Wiwa. Den 20 juli framträdde han i den nationella televisionen för att skissera en tidsplan för övergången till ett civilt och demokratiskt styre. ”Nigerianerna vill ha inget mindre än sann demokrati i ett enat och fredligt land”, citerade en rapport i den brittiska tidningen The Independent honom för att ha sagt i sändningen. Han sade också att det inte heller skulle bli någon tillfällig övergångsperiod, och hänvisade till tidigare försök som drabbats av politiskt spelande när avgående tjänstemän strävat efter att behålla makten. ”Den här administrationen har ingen önskan att efterträda sig själv och är fast besluten att lämna över till en demokratiskt vald regering”, konstaterade han enligt Independent.
Under de följande tio månaderna inledde Abubakars regering ett rättsligt förfarande mot general Abachas dödsbo och lyckades återkräva de välbehövliga 750 miljoner dollar som hade stulits från statskassan. I februari 1999 hölls parlamentsval, och internationella observatörer tilläts besöka vallokalerna och bedömde att processen hade varit rättvis och fri. En vecka senare återvände nigerianerna till vallokalerna för att rösta i presidentvalet, och Olusegun Obasanjo, en före detta militär, valdes. Abubakar avgick från sitt ämbete den 29 maj 1999. Han var gift och far till sex barn och fortsatte en framstående diplomatisk karriär som chefsmedlare för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap och bidrog till att lösa den långvariga krisen i Liberia.
I korthet …
Född Abdulsalami Alhaji Abubakar den 13 juni 1942 i Minna, Nigeria; gift med Fati; sex barn. Utbildning: Gick på Government College i Bida 1957-1962, Kaduna Technical College efter 1963, utbildade sig på en flygskola i Tyskland 1964-1966 och på nytt på en amerikansk militärbas.
Karriär: Ingick i det nigerianska flygvapnets officersutbildningsprogram 1963, utnämndes till löjtnant 1967, blev generalmajor i oktober 1991 och utnämndes till försvarsstabschef, utnämndes till medlem av Nigerias provisoriska styrande råd och till statsöverhuvud juni 1998-maj 1999, och till chefsmedlare i Liberiakrisen inom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) 2003-05.
Adresser: Office-ECOWAS, 101, Yakubu Gowon Crescent, Asokoro District P.M.B. 401, Abuja, Nigeria.