Ett tillstånd av mekanisk instabilitet i höften som orsakas av otillräcklig täckning av lårbenshuvudet (bollen) av en ytlig eller snett orienterad acetabulum (ficka). Vanligtvis är den grunda formen av foten mindre allvarlig än vid utvecklingsdysplasi i höften (DDH), vilket bidrar till varför acetabulär dysplasi vanligtvis orsakar symtom senare i livet, hos äldre barn, ungdomar och unga vuxna.
Acetabulär dysplasi är oftast förknippad med DDH i barndomen och en familjehistoria av höftartrit, men kan också utvecklas som ett resultat av andra höfttillstånd i barndomen, t.ex. infektion, trauma eller Legg-Calve-Perthes sjukdom. Residual acetabulär dysplasi kan utvecklas om höften inte växer normalt efter behandling av DDH i barndomen.
Med tiden kan obehandlad acetabulär dysplasi orsaka broskskador inne i höftleden, vilket resulterar i labralrevor, broskskskador och artrit i höften. Acetabulär dysplasi visar sig vanligen som smärta i främre delen av höften eller ljumsken, som vanligen förvärras vid aktiviteter på hög nivå och positioner med hög höftflexion och hyperextension.
Acetabulär dysplasi diagnostiseras genom en fysisk undersökning av din läkare, röntgenbilder och ibland MRT. Behandlingen av acetabulär dysplasi är en periacetabulär osteotomi (PAO), som omorienterar acetabulum för att täcka lårbenshuvudet mer adekvat, vilket ger större mekanisk stabilitet åt höftleden. Om det finns betydande skador inuti leden kan PAO kombineras med öppning av höftleden eller höftartroskopi för att åtgärda skadorna.