Jam-band-fans har alltid varit tvungna att göra ”ja-men”. Som i, ”(namnet på bandet går här) jammar bra, även om (”Ja-men” här) deras låtskrivande är, ska vi säga, inte överväldigande”. Och sedan kommer man till det enastående undantaget: Achilles Wheel. En så skicklig uppsättning spelare som man kan hitta: Jonny ”Mojo” Flores (leadgitarr, sång), Paul Kamm (rytmegitarr, sång), Shelby Snow (bas, sång), Ben Jacobs (tangenter – även medlem i Grateful Bluegrass Boys och Poor Man’s Whiskey) och Mark McCartney (trummor, sång).
Men det finns en anledning till att deras senaste utgåva, Live on Wesley’s Road, är ett monster med tre skivor: det finns så många bra låtar. Samlat från flera spelningar 2019, Wesley’s Road som namnges för att hedra deras bortgångna vän och granne, Nevada Citys musiksamhällets stöttepelare Wesley Robertson) är en enorm fest med bra spel och fantastiska låtar.
Tag öppningen, som börjar med en felfri a capella-kör innan den laddar in i en ripshit-version av Pauls up-tempo dansmelodi ”Celebrate Today”. De följer med Jonnys ”Cross the Bridge”, som visar upp Shelby och Mark som är fastlåsta i groovet med ett fantastiskt svängigt keyboardparti från Ben… och det är innan du kommer till gitarrledet.
Jag sa att det fanns massor av bra låtar, men det häftiga är att de varierar enormt, från latinsvängen i ”Black Sara” till den helt underbart underbara textkrypningen i ”We Dreamed of Flying Cars” från ”Honey Bee Wine”. ”där deras backup-harmonivokal fick mig att tänka på Elvis Jordanaires, till den häpnadsväckande utdragna jammen i ”Stones to Sand.”
Och så vidare. Jag skulle kunna göra detta till en avhandling, men ingen behöver lyssna på mig. Kommer du ihåg ”att skriva om musik är som att dansa om arkitektur”? Det är sant. Gå till https://achilleswheel.com/shop och skaffa det här albumet, så hör du vad jag pratar om. A+ och långt mer än starkt rekommenderat.