Behandlingsalternativ
TOPISKA MEDEL
Valet av aktuellt medel baseras på patientens ålder, akneområden och svårighetsgrad samt patientens preferenser. De flesta patienter bör behandlas med en kombination av läkemedel som påverkar olika aspekter av aknepatogenesen. Fördelen med att använda svavel, nikotinamid, resorcinol, sulfacetamid, aluminiumklorid eller zink har inte stödts av data.
På grund av risken att utveckla bakteriell resistens när erytromycin och klindamycin används som monoterapi bör de, om de förskrivs, kombineras med bensoylperoxid. En topisk retinoid ensam rekommenderas främst för komedonal akne, och för personer med blandad eller inflammatorisk akne kan den också användas tillsammans med ett topiskt eller oralt antimikrobiellt medel. Inflammatorisk akne kan behandlas med topisk dapson 5 % gel, särskilt hos kvinnor. Azelainsyra (Finacea) kan användas för att hantera dyspigmentering som uppstår vid inflammatorisk akne. För akne hos barn som inte har nått tonåren är topisk adapalene (Differin), tretinoin (Retin-A) och bensoylperoxid säkra att använda.
SYSTEMISKA ANTIBIOTIKER
Måttlig till allvarlig akne, liksom inflammatorisk akne där topiska läkemedel har varit ineffektiva, kan behandlas med systemiska antibiotika. Uppgifterna är begränsade när det gäller användningen av antibiotika som inte är tetracykliner eller makrolider; deras användning bör därför undvikas. Doxycyklin och minocyklin (Minocin) har visat sig vara mer effektiva än tetracyklin. Oral erytromycin och azitromycin (Zithromax) bör endast användas till patienter hos vilka tetracykliner är kontraindicerade (t.ex. gravida kvinnor, barn yngre än åtta år), men användningen av erytromycin bör begränsas med tanke på dess associerade läkemedelsresistens. Trimetoprim/sulfametoxazol eller trimetoprim bör endast användas hos patienter som inte kan ta tetracykliner eller hos vilka tetracykliner har varit ineffektiva.
Antibiotika bör förskrivas under så kort tid som möjligt och användningen bör utvärderas efter tre till fyra månader för att minska risken för resistensutveckling. Liksom för topiska antibiotika bör systemiska antibiotika inte användas ensamma. För att bibehålla resultaten efter det att antibiotikabehandlingen har avslutats bör bensoylperoxid eller en retinoid användas. Allvarliga biverkningar av systemiska antibiotika hos personer som behandlas för akne är ovanliga.
HORMONALATIKA
Spironolakton kan vara till nytta hos vissa kvinnor, och kombinerade orala preventivmedel som innehåller östrogen rekommenderas hos kvinnor med inflammatorisk akne. Det bör noteras att ett Papanicolaou-utstryk och en bimanuell bäckenundersökning inte krävs för att förskriva kombinerade orala preventivmedel; de risker som är förknippade med dem bör dock beaktas (t.ex. kardiovaskulära problem, bröst- eller livmoderhalscancer).
På kort sikt kan det vara fördelaktigt att lägga till en oral kortikosteroid när man inleder den vanliga aknebehandlingen hos personer med svår inflammatorisk akne. Lågdos orala kortikosteroider rekommenderas för personer med binjurehyperandrogenism.
ISOTRETINOIN
Oral isotretinoin, som absorberas bäst när det tas i samband med måltider, rekommenderas för svår nodulär akne och är lämpligt för måttlig akne där andra terapier har misslyckats eller för akne som resulterar i ärrbildning eller orsakar lidande för patienten. Låga doser är effektiva samtidigt som relaterade biverkningar minskar, men det bör noteras att intermittent dosering inte är indicerad. Vanliga biverkningar av isotretinoin, som i allmänhet försvinner när läkemedlet avbryts, är vanligen relaterade till hypervitaminos A-symptom som påverkar det mukokutana, muskuloskeletala och oftalmiska systemet. Ett leverfunktionstest och mätningar av serumkolesterol och triglycerider ska utföras initialt för att få en baslinje och upprepas tills patienten svarar på behandlingen; det är dock inte nödvändigt att rutinmässigt utföra fullständiga blodräkningar. Patienterna bör också övervakas med avseende på inflammatorisk tarmsjukdom och depression.
Om patienterna tar isotretinoin bör riskerna diskuteras och riskhanteringssystemet iPLEDGE bör följas. Kvinnor i fertil ålder bör få information om preventivmedel.
DIETENS ROLL
Specifika kostförändringar rekommenderas inte för att behandla akne, men information som håller på att utvecklas tyder på att akne kan vara relaterad till ett högt glykemiskt index och begränsade data tyder på att vissa mejeriprodukter, särskilt skummjölk, kan förvärra akne. Det finns inte tillräckligt med bevis för att stödja rekommendationer om antioxidanter, probiotika och fiskolja.