Abstract
I detta arbete granskas en indikator för jonosfärisk aktivitet som är användbar för att identifiera störningsperioder som påverkar prestandan hos globala navigationssatellitsystem (GNSS). Detta index är baserat på Along Arc TEC Rate (AATR) och kan enkelt beräknas från GNSS-mätningar med dubbla frekvenser. AATR-indikatorn har utvärderats under mer än en solcykel (2002-2017) med hjälp av cirka 140 mottagare spridda över hela världen. Resultaten visar att den är väl korrelerad med den jonosfäriska aktiviteten och, till skillnad från andra globala indikatorer som är kopplade till den geomagnetiska aktiviteten (t.ex. DST eller Ap), är den känslig för det regionala beteendet hos jonosfären och identifierar specifika effekter på GNSS-användare. Dessutom följer det av en noggrann analys av olika satellitbaserade förstärkningssystems (SBAS) prestanda under olika jonosfäriska förhållanden att AATR-indikatorn är ett mycket lämpligt medel för att avslöja om avvikelser i SBAS-tjänsternas tillgänglighet är kopplade till jonosfären. Därför har AATR-indikatorn valts ut som mått för att karakterisera de operativa förhållandena i jonosfären inom ramen för Europeiska rymdorganisationens verksamhet för det europeiska geostationära navigationsöverlappningssystemet (Egnos). AATR-indexet har antagits som ett standardverktyg av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för gemensamma studier av jonosfären i SBAS. I detta arbete förklarar vi hur AATR beräknas och ägnar särskild uppmärksamhet åt upptäckten av cykliska glidningar, som är en av de viktigaste frågorna i AATR-beräkningen och som inte behandlas fullt ut i andra indikatorer som t.ex. förändringshastigheten för TEC-indexet (ROTI). Efter denna förklaring presenterar vi några av de viktigaste slutsatserna om den jonosfäriska aktiviteten som kan utvinnas ur AATR-värdena under den ovan nämnda långtidsstudien. Dessa slutsatser är följande: (a) den olika rumsliga korrelationen i förhållande till MOdified DIP (MODIP) som gör det möjligt att tydligt separera regioner på höga, mellersta och låga latituder, (b) den stora rumsliga korrelationen i regioner på mellersta latituder som gör det möjligt att definiera ett planetariskt index, som liknar de geomagnetiska indexen, (c) säsongsberoendet som är relaterat till longitud och (d) variationen av AATR-värdet på olika tidsskalor (timme, dag, säsong, bland annat) som bekräftar de flesta av de välkända tidsberoendena för jonosfäriska händelser, och slutligen (e) sambandet med rymdväderhändelser.