Personer med trichotillomani (uttalas ”trik-uh-till-uh-may-nee-uh”) har en stark önskan att dra ut sitt eget hår. Det klassificeras som en impulskontrollstörning (ICD), vilket är en typ av psykologiskt tillstånd. Personer med impulskontrollstörningar har mycket svårt att inte utföra vissa handlingar.
Vad är trichotillomani?
Och även om läkare tidigare trodde att trichotillomani var ett sällsynt tillstånd, förstår de nu att det är en utbredd störning. Det tenderar att drabba flickor mer än pojkar och börjar vanligtvis hända runt tonåren, även om det kan börja hos barn så unga som ett år. Den ”maniska” delen av trichotillomani kommer från det grekiska ordet för galenskap, men studier har visat att personer som lider av denna störning i övrigt kan vara känslomässigt friska. Läkare tenderar att tro att tvånget orsakas av en obalans av kemikalier i hjärnan.
Personer som lider av trichotillomani tenderar att dra ut håret med roten från hårbotten, ögonfransarna, ögonbrynen eller pubisregionen. Medan vissa personer föredrar att dra ut stora fläckar åt gången, drar andra ut ett stråk i taget. Detta kan lämna efter sig små eller stora kala fläckar. Vissa personer med tillståndet gillar att leka med håret efter att det har dragits, medan ungefär hälften av dem stoppar håret i munnen. Även om vissa personer är medvetna om att de drar ut sitt hår tenderar andra att göra det i frånvaro.
Det är ofta svårt att förstå varför någon skulle vilja dra ut sitt eget hår eller varför de inte bara kan sluta göra det när de får veta hur skadligt det kan vara. Trichotillomani är ett tvångsbeteende, vilket innebär att det är svårt att sluta. Om du har denna störning har du ett överväldigande behov av att dra ut ditt hår. Vissa personer med tillståndet har även andra tvångsbeteenden som att bita på naglar eller plocka hud. Andra lider av ångest, depression eller tvångssyndrom (OCD). Studier har visat att tvångssjukdomar som trichotillomani och tvångssyndrom ofta förekommer i familjer.
De som lider av trichotillomani kan känna att de är ensamma i sin kamp. De kan känna sig generade, skamfyllda, frustrerade eller deprimerade över sitt tvång att dra ut håret och försöka dölja det för vänner och familj. Det är viktigt att förstå att de inte gör detta för att de vill det: De gör det för att de inte kan sluta.
Hårdragningsberoende kan ha en extrem effekt på självkänslan. På grund av sin självmedvetenhet kan personer med detta tillstånd ha svårt att dejta eller få nya vänner. Detta kan skada personens självbild och leda till depression.
Vad orsakar det?
Läkare är inte säkra på vad som orsakar trichotillomani, men vissa tror att det är relaterat till tvångssyndrom. Vissa experter tror att det orsakas av en kemisk obalans med neurotransmittorer i hjärnan. Neurotransmittorer låter hjärnan kommunicera med sig själv. När det finns ett problem med neurotransmittorerna kan tvångsbeteenden börja ske och ett beroende kan börja.
En del personer som lider säger att de märker en stickning eller klåda i huden som bara lindras av hårdragning. Andra personer beskriver känslan av hårdragning som ”tillfredsställande”. Det finns många människor som inte märker att de drar i håret förrän det är för sent.
I regel är den lättnad eller tillfredsställelse som kommer med hårdragning kortvarig. Personer med trichotillomani säger att lusten aldrig försvinner särskilt länge. Drivkraften att dra blir en vana, och vanor är mycket svåra för hjärnan att stoppa. Precis som med de flesta beroenden är det svårare att sluta med det ju längre någon har trichotillomani.
Hur man får hjälp
Om trichotillomani är ett beroende som orsakas av en obalans i hjärnan och/eller ett allvarligt inpräntat vanemönster, är det inte något som lätt kan stoppas. Personer med tillståndet måste vanligtvis söka specialiserad hjälp för att bli bättre. Med rätt professionell uppmärksamhet kan de flesta människor övervinna sina starka behov av att dra i håret. Den goda nyheten är att håret vanligtvis växer tillbaka när någon slutar dra ut det.
För att övervinna ett hårdragningsberoende krävs vanligtvis samtalsterapi som kallas kognitiv beteendeterapi (KBT). Under KBT kommer terapeuterna att lära personer med trichotillomani speciella tekniker för att tygla sina impulser. Dessa tekniker kommer att lära dem hur de ska känna igen sin lust att dra innan det är för sent. Det handlar ofta om att identifiera vissa ”triggers”, eller situationer som framkallar en stark lust att dra. Personen lär sig sedan att undvika eller ändra dessa utlösare så att de så småningom försvinner. Terapeuterna vill vanligtvis att personerna ska föra detaljerade anteckningar om när de drar eller har lust att dra. De arbetar också med patienten för att hjälpa dem att återfå sitt självförtroende.
Om du är orolig för trichotillomani, tala omedelbart med en förälder eller rådgivare om att få hjälp.
- Fakta för familjer: Hårdragning (PDF)