En arbetsgivare kan vara skyldig att tillhandahålla och betala för ett löst sittande andningsskydd, t.ex. en PAPR, om en anställds ansiktsbehåring hindrar honom från att bära ett tätt sittande andningsskydd. Det finns dock flera säkerhets- och personalrelaterade överväganden.
OSHA kräver att arbetsgivarna tillhandahåller personlig skyddsutrustning, inklusive andningsskydd, närhelst det är nödvändigt för att skydda de anställda mot faror på arbetsplatsen som kan orsaka skada eller funktionsnedsättning. Personlig skyddsutrustning måste tillhandahållas av arbetsgivaren utan kostnad för de anställda om det inte är någon av de specifika typer som anges i 29 CFR 1910.132(h)(2) till 1910.132(h)(4)(iii).
Enligt standarden för andningsskydd måste en arbetsgivare tillhandahålla en andningsskyddsapparat till varje anställd när en sådan utrustning är nödvändig för att skydda hälsan hos den anställde. Arbetsgivaren måste tillhandahålla andningsskydd som är tillämpliga och lämpliga för det avsedda ändamålet samt upprätta och upprätthålla ett program för andningsskydd.
I standarden för andningsskydd specificerar OSHA dock inte vilken typ av andningsskydd som måste tillhandahållas (även om den fastställer de kriterier som måste beaktas vid valet). Vidare kräver standarden inte att arbetsgivaren ska tillhandahålla ett specifikt andningsskydd på arbetstagarens begäran. Standarden kräver inte heller att arbetsgivaren tillhandahåller ett mer skyddande andningsskydd om det inte är motiverat på grund av den farliga exponeringen.
Som du korrekt påpekar får en arbetsgivare inte tillåta att andningsskydd med åtsittande ansiktsdelar bärs av anställda som har ansiktsbehåring som kommer mellan ansiktsdelens tätningsyta och ansiktet eller som stör ventilens funktion. För att på ett adekvat sätt skydda den anställde från faran på arbetsplatsen skulle dina alternativ vara att förse den anställde med ett lämpligt löst sittande andningsskydd utan kostnad för honom, att avlägsna honom från arbetsuppgifter som kräver användning av andningsskydd, eller att införa en tydlig policy för rakning/ansiktsbehåring som en del av ditt skriftliga program för andningsskydd.
Om du väljer ett av de två sistnämnda tillvägagångssätten ska du komma ihåg att andra personalrelaterade lagstadgade krav kan komma att bli aktuella, särskilt om den anställde har låtit skägget växa av religiösa skäl. Till exempel förbjuder avdelning VII i lagen om medborgerliga rättigheter diskriminering på grund av ”religion”, som definieras som innefattande ”alla aspekter av religionsutövning och religionsutövning samt tro, såvida inte en arbetsgivare visar att han inte har möjlighet att på ett rimligt sätt tillgodose en anställds eller blivande anställds religionsutövning eller religionsutövning utan att det innebär en svårighet för arbetsgivarens verksamhet.
För ytterligare vägledning i denna fråga, se OSHA:s tolkningsbrev av den 16 april 1996, den 7 mars 2003 och den 9 maj 2016.