Applied Behavior Analysis har haft så goda resultat när det gäller att uppmuntra lämpliga beteenden och släcka olämpliga beteenden hos barn med autism och andra störningar, att den nu ofta används för att behandla ätproblem hos samma barn.
Det uppskattas att upp till 90 procent av barn med autism har matningsproblem, så att tillämpa ABA-tekniker för att ta itu med matningsstörningar var en naturlig utveckling för ABA-terapi.
Ett barn med en matningsstörning är mycket mer än bara en kräsen ätare. Barn får diagnosen ätstörning endast om de inte äter tillräckligt med fast föda och vätska för att upprätthålla tillväxten och en sund utveckling. Även om det uppskattas att mellan 25 och 35 procent av alla spädbarn och småbarn någon gång upplever svårigheter med att äta, ställs diagnosen barnmatningsstörning först när barnets störning visar sig vara allvarlig, ihållande och hämmar normal utveckling och fysisk tillväxt.
Barnmatningsstörningar kan leda till tillväxtmisslyckanden, större känslighet för kroniska sjukdomar och till och med till döden.
Några av de underliggande fysiska tillstånd som leder till matningsproblem är bland annat:
- Kort tarmsyndrom
- Gomavedsättningar
- Gastrointestinala störningar
- Svårt att trivas
- Oralmotorisk dysfagi
- Dysfagi (sväljningssvårigheter)
- Dysfunktionell sväljning
Födavvikelser är vanligare bland barn med fysiska funktionshinder, mental retardation, medicinska sjukdomar, prematuritet och låg födelsevikt. Även om underliggande tillstånd ger upphov till de flesta ätstörningar kan de också förekomma hos barn som i övrigt är friska.
Ätstörningar hos spädbarn och barn kan vara resultatet av svårigheter med att äta eller dricka på grund av färdighetsbrister och/eller medicinska problem som är förknippade med dessa underliggande tillstånd, eller helt enkelt på grund av att man selektivt vägrar att ta emot mat och vätska. Även om vägran av detta slag ofta har sina rötter i biologiska problem är det i slutändan ett beteende, vilket placerar det helt och hållet inom den tillämpade beteendeanalysens område.
Kopplingen mellan autismspektrumstörningar och ätstörningar hos barn
Barn med autism vägrar ofta att äta mat eller accepterar bara ett mycket snävt utbud av mat:
- Vvägrar att äta något annat än mycket specifika livsmedel som saknar tillräcklig näring (t.ex, endast macka och ost)
- Förvägra alla livsmedel som inte uppfyller mycket specifika kriterier (t.ex. livsmedel som är vita till färgen, som bröd och pasta)
- Förvägra livsmedel som inte presenteras på ett mycket specifikt sätt (t.ex. en smörgås måste skäras i perfekta fyrkanter)
- Förvägra hela livsmedelsgrupper (t.ex, frukt, grönsaker, protein)
Dessa matproblem kan leda till näringsbrister och undernäring.
Några av de beteenden som är vanliga bland barn med autismspektrumstörningar är t.ex:
- Äter endast purémat
- Vvägrar att bita av maten
- Äter endast fingermat (vill inte använda redskap)
- Äter endast när de matas av en vuxen
- Störande beteenden under måltiderna som påverkar familjen (spottar ut mat, kastar mat, får vredesutbrott)
Barn med autism har ofta andra biologiska faktorer som förvärrar matvägran eller selektivitet, t.ex. reflux, allergier, förstoppning/diarré och oralmotoriska svårigheter.
Diagnostisering av pediatriska ätstörningar
Ett av sätten att diagnostisera pediatriska ätstörningar är att bedöma hur de påverkar funktionen. Vissa barn med matningsstörningar löper risk för aspiration, undernäring, sjukhusvistelser och invasiva medicinska ingrepp, t.ex. insättning av en nasogastrisk slang eller gastrostomislang för att ge rätt näring.
Pediatriska matningsstörningar kan också bedömas utifrån hur de påverkar barnets sociala, känslomässiga och pedagogiska funktion och utveckling.
Men medan vissa behandlare kanske bara diagnostiserar barn med ätstörningar om de misslyckas med att gå upp i vikt på ett adekvat sätt, kan andra följa en annan definition av en ätstörning och ge en diagnos om de avvisar mat eller matkategorier på grund av känslomässiga eller beteendemässiga problem.
Användning av tillämpad beteendeanalys vid behandling av pediatriska ätstörningar hos barn med autism
Applicerade beteendeanalytiker arbetar för att ta reda på vad som orsakar problembeteenden vid måltiderna. En funktionell bedömning är nödvändig innan tillämpade beteendeanalytiker rekommenderar eller utvecklar program för beteendeförändring. Den innefattar att fastställa klientens behov och samtycke, miljöparametrar och andra kontextuella variabler.
Använda beteendeanalytiker identifierar eventuella positiva eller negativa förstärkningar som formar barnets beteende. Om ett barn till exempel vägrar maten och får ett raseriutbrott kan beteendet förstärkas negativt om föräldern eller vårdaren tar bort den oönskade maten eller avslutar måltiden. Om barnets förälder eller vårdare å andra sidan ger barnet en föredragen mat i stället för den oönskade maten förstärks beteendet positivt.
Använda beteendeanalytiker identifierar om det negativa beteendet (t.ex. att kasta ett raseriutbrott när en oönskad mat presenteras) har belönats oavsiktligt (t.ex. att föräldern tar bort den oönskade maten från barnets tallrik). Målet med ABA är att belöna och uppmuntra positiva beteenden, börja i liten skala och bygga upp dem, samtidigt som man arbetar för att eliminera negativa beteenden.
När den funktionella bedömningen är klar utvecklar den tillämpade beteendeanalytikern beteendeinterventionsplanen, som omfattar:
- Modifiera antecedenten
- Lär ut ett nytt beteende
- Replacera problembeteendet
- Anskaffa en ny färdighet
- Modifiera. konsekvenser
- Förstärkning av det nya beteendet
Beteendeinterventionsplanen använder de grundläggande ABA-teknikerna för antecedent (det som sker precis innan beteendet inträffar), beteende (själva beteendet), konsekvens (konsekvensen av beteendet) – kända som ABA:s ABC-principer. Till exempel tar barnet en tugga av den önskade maten, barnet äter tuggan och barnet får positiv förstärkning.
Några av de vanligaste ABA-interventionerna för barn med autism och ätstörningar inkluderar:
- Positiv förstärkning: Den tillämpade beteendeanalytikern ger barnet en belöning (mat, leksaker, beröm etc.) varje gång barnet utför det önskade ätbeteendet.
- Flyktutrotning: Innebär att man inte tillåter en flykt från eller ett undvikande av det lämpliga ätbeteendet. Ett exempel på detta kan vara att placera skeden framför barnets mun tills biten accepteras, vilket förhindrar att barnet flyr eller undviker biten.
- Differentiell positiv förstärkning: Innebär att man ger barnet tillgång till små bitar av barnets önskade mat när det accepterar eller sväljer små bitar av annan mat. Barnets önskade mat används som en positiv förstärkare, antingen ensam eller i kombination med socialt beröm. I takt med att barnets konsumtion av den icke önskade maten ökar förändras gradvis förhållandet mellan önskad och icke önskad mat. Barnet kan till exempel behöva ta två bitar av den icke önskade maten för att få en tugga av den önskade maten.
- Icke-kontingent positiv förstärkning: Innebär att ett föredraget stimulus (t.ex. en liten leksak eller aktivitet) tillhandahålls kontinuerligt under hela måltiden. Ett exempel på en sådan behandling kan vara att ge barnet en video under måltiden.
- Simultan presentation: Innebär att ett mindre föredraget livsmedel presenteras samtidigt som ett mer föredraget livsmedel presenteras. Livsmedlen kan presenteras tillsammans eller blandas ihop, eller så kan det icke föredragna livsmedlet vara inuti eller täcka det föredragna livsmedlet.
- Stimulusfading: Detta innebär att man gradvis ändrar förhållandet eller koncentrationen av den parade föredragna och icke föredragna maten eller vätskan. Det kan till exempel handla om att först presentera ett förhållande mellan önskad föda (90 procent) och oönskad föda (10 procent). Fadingprotokollet skulle innebära att man gradvis minskar den önskade maten och ökar förhållandet mellan den oönskade maten.
Andra resurser för information om behandling av ätstörningar med ABA
Det finns en mängd olika resurser som tar upp ABA-behandlingar för barn med autismspektrumstörningar och ätstörningar:
- Association for Behavior Analysis International, ”Treatment of Selective and Inadequate Food Intake in Children: A Review and Practical Guide”
- Journal of Applied Behavior Analysis, ”Recent Studies on Feeding Problems in Children with Autism”
Association for Applied Behavior Analysis International har en särskild intressegrupp för tillämpade beteendeanalytiker som arbetar med ätstörningar hos barn.
Back to Top