Quick Take
En viral rubrik på Facebook påstår att ett vaccin inte ”behövs” mot COVID-19 eftersom ”det redan finns ett botemedel”. Men det påstådda ”botemedlet” är en astmamedicin som en läkare i Texas har förespråkat och som ännu inte har bevisats i kliniska prövningar som en effektiv behandling av COVID-19 – även om forskarna undersöker dess effektivitet.
Full story
I en videointervju som delades på sociala medier i början av juli lovade en läkare från Texas en ”silverkula” och ett ”botemedel” mot COVID-19.
Svaret, hävdade dr Richard Bartlett, är en befintlig astmamedicin – inhalerad budesonid, en kortikosteroid – vars framgång, menar han, förnekar behovet av ett vaccin. Videon har fått 4 miljoner visningar på YouTube och påståendena har spridits till andra platser. En rubrik som delats nästan 40 000 gånger på Facebook hävdar till exempel att ”COVID-19 No Vaccine Needed, There Is Already A Cure.”
Men experter säger att medicinen ännu inte har visat sig vara en effektiv behandling för COVID-19 och att den, även om den skulle vara till hjälp, inte skulle avfärda behovet av ett vaccin mot det nya coronavirus som orsakar sjukdomen – vilket skulle hjälpa till att förhindra att människor blir sjuka från början. Världshälsoorganisationen konstaterar också att det ”för närvarande inte finns något licensierat läkemedel för att bota COVID-19.”
Bartlett, en allmänpraktiserande läkare som inledde en kortvarig kandidatur till kongressen som republikan 2019, sade i sin intervju i den konservativa talkshowen ”America Can We Talk?” att han använder en nebulisatormaskin för att administrera budesoniden. Han sade att han också använder zink och klaritromycin, ett antibiotikum.
”Min silverkula är inhalerad budesonid”, sade han. ”Det fungerar. Hundra procent av mina patienter lever.” Han sade att patienterna ”berättar för mig: ’Jag mår bättre under den första behandlingen’, och så försvinner deras bröstsmärtor, deras andfåddhet försvinner, deras feber sjunker.”
I samband med att han beskriver en patients framgång hänvisar han till behandlingen som ett ”botemedel”.”
Mona Bafadhel, docent i andningsmedicin vid University of Oxford, berättade i ett mejl att ”det finns INTE några bevis som tyder på att inhalerad budesonid eller andra inhalationssteroider (ICS) är ett botemedel mot COVID”. (Betoning är hennes.)
Bafadhel genomför för närvarande en randomiserad kontrollerad klinisk prövning för att undersöka användningen av inhalerad budesonid för att behandla patienter med tidig COVID-19-infektion.
”Om ICS skulle visa sig vara framgångsrik, som behandling, skulle detta INTE betyda att vi inte behöver ett vaccin”, sade hon.
(Uppdatering, 10 februari 2021: Opublicerade resultat från Bafadhels studie, publicerade på preprint-servern medRxiv, tyder på att om man ger inhalerad budesonid snart efter att man fått symtom kan man minska behovet av akutvård eller sjukhusvistelse och förkorta återhämtningstiden.)
Dr. Mitchell Grayson, professor i pediatrik och chef för avdelningen för allergi och immunologi vid Nationwide Children’s Hospital vid Ohio State University College of Medicine, sade också i en telefonintervju att ”juryn är ute” om huruvida inhalerade kortikosteroider kommer att hjälpa vid behandling av COVID-19. Grayson utvärderade kortfattat bristen på tillgängliga bevis i frågan för American Academy of Allergy, Asthma & Immunology.
”Jag ser inga starka signaler som skulle få mig att tro att inhalationssteroider kommer att vara anmärkningsvärt bättre”, sade han, men en klinisk prövning är det enda sättet att veta mer definitivt.
Grayson sade att en möjlighet är att steroiden kan hjälpa till att dämpa immunsystemets överreaktion på sjukdomen, eftersom denna överreaktion kan leda till att människor blir allvarligt sjuka.
Bartlett startade nyligen en webbplats, ”covidsilverbullet.com”, där han har publicerat en fallstudie om inhalationsbudesonid som involverar två patienter som behandlas via telemedicin. Patienterna – en 63-årig kvinna och en 38-årig man – rapporteras båda ha redan existerande sjukdomar och använder även andra mediciner.
”Det är mycket svårt att göra någon form av huvud eller svans av” fallstudien, sade Grayson.
En stor, randomiserad klinisk studie i Storbritannien av RECOVERY-gruppen visade att 22,9 % av COVID-19-patienterna som tilldelats dexametason – en annan steroid – genom munnen eller intravenöst dog inom 28 dagar, jämfört med 25,7 % av patienterna som tilldelats sedvanlig vård. Det var mest effektivt bland patienter som fick invasiv mekanisk ventilation.
Studien tittade endast på sjukhusvårdade patienter och tittade inte på inhalerade steroider. Den fann inte heller någon fördel för dem som inte fick andningsstöd.
I en kommentar till The Lancet Respiratory Medicine den 30 juli lägger Bafadhel och Dan Nicolau, läkare och matematiker vid Queensland University of Technology i Australien, fram hypotesen att inhalerade kortikosteroider ”skulle kunna vara en terapeutisk intervention för COVID-19 av flera skäl.”
”Vi föreslår att ICS skulle kunna ha en dubbel roll: för det första minska det inflammatoriska svaret som påverkar en minoritet av patienterna med COVID-19, och för det andra direkt hämma virusreplikationen”, konstaterar de. De tillägger senare: ”Huruvida användning av ICS skyddar mot COVID-19 är fortfarande okänt, men att avfärda denna hypotes som nonsens är för tidigt.”
Förutom Bafadehls studie finns det flera andra kliniska prövningar som också utforskar inhalerade kortikosteroider och COVID-19.
Men i den virala videon antyder Bartlett tvivelaktigt att medicinen redan används i så stor utsträckning att COVID-19-dödsfallen är låga i Taiwan, Japan, Singapore och Island. ”De gör vad jag gör … en inhalationssteroid”, hävdar han.
WHO, i ett uttalande till FactCheck.org, säger att ”det finns inga bevis som tyder på att inhalerade kortikosteroider har minskat antalet dödsfall i Taiwan, Japan, Singapore och Island”.”
Taiwan, med en befolkning på nästan 24 miljoner, har endast rapporterat 475 COVID-19-fall och sju dödsfall – men det beror inte på en inhalationssteroid, säger Tsung-Mei Cheng, en hälsopolitisk forskningsanalytiker vid Princeton University som har skrivit om Taiwans hälsovårdssystem och noga följer landets COVID-19-svar.
Cheng sade i en telefonintervju att hon ”aldrig” hade hört talas om att en sådan behandling skulle vara ansvarig för låga dödstal. I stället sade hon att landet förberedde sig för en sådan kris efter sars-utbrottet i början av 2000-talet. Hon sade att landets ledarskap (inklusive ett centralt ledningssystem), en nationell politik och ”mycket, mycket strikta, effektiva protokoll för karantän och kontaktspårning” bidrog till att förhindra att sjukdomen spreds inom landet.
I WHO:s uttalande stod det också att ”det finns begränsad information om eventuell effekt av inhalationssteroider och det finns inga belägg för att det finns någon fördel med att använda denna administreringsväg för att förbättra patientresultaten”. (Betoningen är deras.)
”Tillgängliga bevis från randomiserade kliniska prövningar som RECOVERY tyder på att systemiska kortikosteroider” – det vill säga, som tas oralt eller genom en spruta – ”ger fördelar när det gäller att minska dödligheten hos svåra och kritiskt sjuka patienter som kräver andningsstöd”, konstaterades det. ”Dessutom tyder data på att det inte finns några fördelar med systemiska kortikosteroider hos patienter som inte behövde extra syrgas.”
Dr Amesh Adalja, senior forskare vid Johns Hopkins University Center for Health Security som studerar infektionssjukdomar, sade också i ett e-postmeddelande att ”här finns inga definitiva bevis för att stödja användningen av inhalerade kortikosteroider som budesonid vid behandling av COVID-19. Även om det finns biologisk plausibilitet för att en sådan behandling skulle kunna ha en fördelaktig roll kan det bara avgöras i en ordentlig klinisk prövning.”
Adalja varnade för att ”när det gäller steroidbehandlingar för COVID19 är det viktigt att inse att det, precis som det visades med systemisk steroidbehandling, finns en lämplig och olämplig tidpunkt för att administrera dem”. Han sade också att ”inhalerade kortikosteroider är inte godartade och har en rad biverkningar som sträcker sig från osteoporos till att göra en mer sårbar för bakteriell lunginflammation, så jag skulle inte råda till användning av sådana behandlingar för COVID19 utanför en klinisk prövning eller ett protokoll (även om de som ordinerats dem av andra skäl bör fortsätta att ta dem).”
I en senare intervju, med den konservativa kanalen One America News Network, sade Bartlett att ett sjukhus i Texas söder om San Antonio – Frio Regional Hospital – ”tömde” sin intensivvårdsavdelning på COVID-19-patienter genom att använda inhalerad budesonid.
Sjukhusets VD, John Hughson, berättade för FactCheck.org i en telefonintervju att sjukhuset, som vanligtvis har en kapacitet på 25 sängar, faktiskt använde inhalerad budesonid på tre patienter i ett rum som omvandlats till en intensivvårdsavdelning – och att de förbättrades flera dagar senare och skrevs ut. Han sade att han tror att inhalationsbudesonid kan vara effektivt för vissa patienter och att medan vissa läkare på sjukhuset använder det, har andra inte infört det.
Hughson noterade att ”det är ett mycket, mycket litet urval och alla dessa patienter fick syrgas med högt flöde.”
”Det är upp till läkarens godtycke och deras medicinska bedömning … om de inleder terapin över huvud taget”, sade han. ”Jag skulle också säga att det inte är den enda behandling vi använder.”
”Jag skulle inte säga att detta är indicerat för alla patienter, det är inte det magiska botemedlet för allting och det kommer inte att hindra alla från att få sjukdomen”, tillade han.
På den punkten antydde Bartlett också – i sin tidigare intervju – att ett vaccin inte behövs om inhalerad budesonid används i stor utsträckning. Efter att ha framfört det grundlösa påståendet om Taiwans breda användning av steroiden säger han till exempel: ”Taiwan, 24 miljoner människor, de behöver inte vänta på ett vaccin – de har inget problem som man bör vaccinera 24 miljoner människor för.”
Adalja sade dock att ”ingen behandling kommer att undanröja behovet av ett vaccin – ett vaccin är det enda sättet att få bort det här viruset som ett hot mot människors hälsa.”
Och Cheng, som sade att hon nyligen talat med både Taiwans tidigare hälsovårdsminister och den nuvarande hälsovårdsministern, avfärdade påståendet att landet inte är i behov av ett vaccin. Hon sade att Taiwan lägger många resurser på vaccinutveckling och förhandlar med vaccintillverkare för att se till att landet, när ett sådant är klart, kan skaffa tillräckligt många doser för att börja med att skydda vårdpersonal – följt av resten av befolkningen.
Redaktörens anmärkning: FactCheck.org är en av flera organisationer som samarbetar med Facebook för att avfärda felaktig information som delas på sociala medier. Våra tidigare artiklar finns här.
Källor
Adalja, Amesh. Senior forskare, Johns Hopkins University Center for Health Security. E-post till FactCheck.org. 29 jul 2020.
Barnes, Peter. Professor i medicin vid National Heart and Lung Institute i London. E-post till FactCheck.org. 28 Jul 2020.
Bafadhel, Mona. Docent i andningsmedicin vid universitetet i Oxford. E-post till FactCheck.org. 29 Jul 2020.
Bafadhel, Mona och Dan V. Nicolau. ”Inhalerade kortikosteroider vid viruspandemier: en behandling för COVID-19?”. The Lancet Respiratory Medicine. 30 jul 2020.
”Budesonide and COVID-19.” American Academy of Allergy, Asthma & Immunology. 19 jul 2020.
”Budesonid (inhalationsväg)”. Mayo Clinic. 1 juli 2020.
Cheng, Tsung-Mei. Forskningsanalytiker inom hälsopolitik, Princeton University. Telefonintervju med FactCheck.org. 4 augusti 2020.
”COVID-19 Dashboard”. Center for Systems Science and Engineering, Johns Hopkins University. Tillgänglig den 3 augusti 2020.
Edgin, Alana. ”Odessa-man avstår från kandidatur till kongressen på grund av annan ’likasinnad’ kandidat”. GoSanAngelo.com. 27 sep 2019.
Grayson, Mitchell. Professor i pediatrik och chef för avdelningen för allergi och immunologi, Nationwide Children’s Hospital at Ohio State University College of Medicine. Telefonintervju med FactCheck.org. 30 jul 2020.
Hughson, John. VD, Frio Regional Hospital. Telefonintervju med FactCheck.org. 4 augusti 2020.
”Mythbusters”. Världshälsoorganisationen. Tillgänglig 3 aug 2020.
RECOVERY Collaborative Group. ”Dexametason hos hospitaliserade patienter med Covid-19 – Preliminär rapport”. New England Journal of Medicine. 17 jul 2020.
World Health Organization. E-postuttalande till FactCheck.org. 31 jul 2020.