I verkligheten, säger forskarna, är det så att ju längre antibiotika används, desto större är skadan på kroppens gemenskap av hjälpsamma bakterier – och det i sin tur ger resistenta bakteriestammar, som alltid finns i människokroppen i små mängder, utrymme att frodas och dela sitt försvar med andra patogener, vilket gradvis leder till de superbakteriestammar som nu uppskattas döda 23 000 amerikaner per år och göra mer än 2 miljoner människor sjuka.
Tyvärr får BMJ-rapporten mycket uppmärksamhet, men andra forskare har under de senaste åren också ställt sig frågande till mantrat med fullgångsantibiotika.
En av dem var dr Brad Spellberg, för närvarande chefsläkare vid LAC+USC Medical Center och biträdande dekanus för kliniska ärenden vid Keck School of Medicine vid University of Southern California. Förra året publicerade han en artikel i tidskriften JAMA Internal Medicine som kom fram till samma slutsatser som BMJ-gruppens resultat.
Spellberg sa att dr. Louis Rice, en specialist på infektionssjukdomar som nu är vid Brown University i Rhode Island, för nästan tio år sedan började ta upp tron på att fullbordandet av fullständiga antibiotikakurser faktiskt kan bidra till att bygga upp resistens hos bakterier.
”Vi har sagt det här under en lång tid. Det budskap som vi nu övergår till är att vi måste använda korta antibiotikakurer”, sade Spellberg.
I dag är standardpraxis att förskriva antibiotikakurer i en eller två veckor. Spellberg hävdar i sin studie från 2016 att detta tillvägagångssätt har uppstått av ingen annan anledning än att människor har tänkt i veckolånga tidsblock ända sedan den romerske kejsaren Konstantin den store införde sjudagarsveckan år 321 e.Kr.
”Om Konstantin hade bestämt att det skulle finnas fyra dagar i veckan skulle vi förskriva antibiotika för fyra eller åtta dagar i stället för sju eller 14 dagar”, säger Spellberg.
Han sade att många av USC:s sjukhusprogram och kliniker rör sig mot kortare antibiotikaförskrivningar baserade på de senaste rönen, men att många andra medicinska organisationer fortfarande insisterar på en- och tvåveckorskurer.
Dr Julie Roth, ordförande för familjemedicinavdelningen vid Sharp Rees-Stealy Medical Group i San Diego, sade att även om hon och andra vid organisationen kan förskriva antibiotika för så korta perioder som en dag, ska patienterna inte ta artiklar som den i BMJ som indikationer på att de ska sluta med sin behandling när de tror att de mår bättre.
”Vissa patienter skickas hem från sjukhuset på orala eller (intravenösa) antibiotika och behöver arbeta nära sin läkare. De bör inte sluta med antibiotika om de inte blir tillsagda att göra det”, säger Roth.
Andrei Osterman, professor i bioinformatik som studerar de specifika mekanismerna för bakteriell resistens vid Sanford Burnham Prebys Medical Discovery Institute i La Jolla, sade att han håller med om att administrering av antibiotika under längre tid än nödvändigt faktiskt orsakar kollateral skada på kroppens mikrobiom – vilket kan ge ett hem för läkemedelsresistenta bakterier att växa.
Men han påpekade också att de flesta antibiotika endast är effektiva mot bakterier som aktivt förökar sig, så antalet dagar i en antibiotikakur måste vara tillräckligt långt för att fånga upp de celler som ännu inte delade sig när de första doserna administrerades.
”Den främsta drivkraften bakom antalet dagar var inte bara att förhindra resistens, utan också att se till att det finns tillräckligt med exponering för att se till att infektionen hålls i schack tillräckligt länge för att kroppens immunförsvar ska kunna ta över och slutföra jobbet”, sade Osterman.
Mänskliga metaboliska system, tillade han, är mycket varierande när det gäller hur de bearbetar antibiotika, så en kort kur kan fungera bättre för vissa människor än för andra, beroende på varje patients specifika genetik.
Som fallet är med de brittiska forskarna, sade Osterman att han tror att det behövs mer djupgående forskning för att förstå hur länge antibiotikakurer bör vara. Han sade att tills dessa analyser är klara är försiktighet alltid den bästa idén, särskilt när konsekvenserna kan vara döden.
Men Spellberg, USC:s medicinska chef, sade att bevisen verkligen finns där för alla som väljer att titta.
Flera rigorösa studier har visat att till exempel en femdagars kur är mycket effektiv vid behandling av samhällsförvärvad lunginflammation, att en tredagars kur är tillräcklig för enkla urinblåseinflammationer, fem till sju dagar för njurinfektioner och fyra dagar för standardiserade interabdominella infektioner, som till exempel blindtarmsinflammation. Även om hans organisation och andra i Los Angeles-området i allt större utsträckning skriver ut kortare antibiotikakurer insisterar han på att de inte försummar patienternas säkerhet.
”Ingen talar om att kasta ut sina patienter genom fönstret. Vi talar om att ha en informerad diskussion mellan vårdgivaren och patienten om när bevisen visar att det kan vara lämpligt att avbryta en antibiotikakur”, säger Spellberg.