3-fluormetamfetamin (3-FMA), ett derivat av metamfetamin (METH), ger upphov till beteendestörningar och brister i den dopaminerga överföringen i striatum hos möss. Missbrukspotentialen hos 3-FMA har inte fullständigt karakteriserats. Syftet med den här studien var att utvärdera effekterna av 3-FMA på lokomotorisk aktivitet samt dess belönande och förstärkande egenskaper vid konditionerad platspreferens (CPP) och självadministrering. Intravenös (i.v.) administrering av 3-FMA (0,5 och 1,0 mg/kg) ökade signifikant den lokomotoriska aktiviteten på ett dosberoende sätt hos råttor. Vid CPP-förfarandet gav intraperitoneal administrering av 3-FMA (10 och 30 mg/kg) en signifikant förändring av platspreferensen hos möss. I självadministrationsparadigmen uppvisade 3-FMA ett beteende som innebar att man tog droger vid dosen 0,1 mg/kg/infusion (i.v.) under 2 timmars sessioner under scheman med fast förhållandekvot och höga brytpunkter vid dosen 0,3 och 1,0 mg/kg/infusion (i.v.) under 6 timmars sessioner under ett progressivt förhållandeschema för förstärkning hos råttor. En priming-injektion av 3-FMA (0,4 mg/kg, i.v.), METH (0,2 mg/kg, i.v.) eller kokain (2,0 mg/kg, i.v.) återinförde 3-FMA-sökbeteende efter en extinktionsperiod hos 3-FMA-tränade råttor under 2 timmars session. Sammantaget visar dessa resultat på robusta psykomotoriska, belönande och förstärkande egenskaper hos 3-FMA, vilket kan ligga till grund för dess potential för tvångsanvändning hos människor.