1900-talet visade sig vara minst lika rikt på matematiska genier som 1800-talet, om inte ännu rikare. Detta är inte alls konstigt, särskilt om vi betänker hur viktig matematiken har blivit i världen, med tusentals doktorer i just detta yrke varje år. En sådan ökning av intresset är troligen ett resultat av de många nya områdena och studieområdena som sheafteori, knutteori, grafteori, gruppteori, funktionell analys och modellteori.
Vem var de mest betydelsefulla matematiska vetenskapsmännen under 1900-talet? Läs vidare.
G.H. Hardy och Srinivasa Ramanujan
Början av 1900-talet kommer att bli ihågkommen av den brittiske matematikern och hans indiska skyddsling. Till en början arbetade de två för att lösa Riemannhypotesen från det föregående århundradet, men lyckades inte. Hardy förblir dock ackrediterad för att ha reformerat den brittiska matematiken, medan Ramanujan är känd som en av 1900-talets mest briljanta hjärnor.
David Hilbert
Föreläsningen som Hilbert höll på Sorbonne i Paris år 1900 är en av de mest populära i matematikens värld. David Hilbert, en tysk matematiker, talade om 23 olösta matematiska problem och kallade dem för ”Hilbertproblem”. Detta var den punkt där dagordningen för 1900-talets matematik sattes upp, vilket gav idéer till experter inom alla områden med anknytning till matematik. I dagsläget är 10 av de 23 problemen redan helt lösta, medan man arbetar med resten.
Denna matematiker hade ett ganska annorlunda tillvägagångssätt som övergick till den axiomatiska metoden. Han var skaparen av flera satser och matematiska begrepp samt en berömd ledare för samfundet.
John von Neumann
När den antijudiska nazistregimen kom till makten på 1930- och 1940-talen flyttades hela fokus för matematiken som vetenskap till Amerika. Det var då många av de bästa matematikerna som var kända i Europa, till exempel Einstein och Godel, bestämde sig för att flytta till Amerika. En av dessa främsta experter inom matematikens värld var John von Neumann.
Neumann gjorde stora bidrag inte bara till matematiken utan även till kvantteori och kärnfysik. Han deltog i Manhattanprojektet och utvecklingen av vätebomben, vilket gjorde honom till en av 1900-talets mest populära och intelligenta matematiker. Slutligen skapade han en konstruktionsmodell för en digital dator som fungerar med hjälp av en separat lagringsstruktur för data och instruktioner och en bearbetningsenhet.
Claude Shannon
Känd som informationsteorins fader är Claude Shannon en amerikansk matematiker som startade århundradets digitala revolution. Han arbetade med den booleska algebran och grundade den digitala kretsen 1937, samt informationsteorin och utläggningen om kommunikation 1948.
Andre Weil
Andre Weil var också en europeisk flykting som är känd som en av de största bidragsgivarna till den moderna matematiken. Hans satser gjorde det möjligt för oss att göra kopplingar mellan algebra, topologi, talteori och geometri.
Dessutom inrättade Weil den hemliga gruppen av franska matematiker under pseudonymen Nicolas Bourbaki och gav oss enorm hjälp med matematiska problem i de många böckerna om 1900-talets matematik.
Arvingen till denna matematiker var Grothendieck.
Alexander Grothendieck
Härvan efter Weil, Alexander Grothendieck var en populär och älskad matematiker på 1900-talet. Det var 1950 som han skapade ett nytt språk som gör det möjligt för oss att se matematiska strukturer på ett nytt sätt och gav oss möjlighet att lösa problem inom talteori, grundläggande fysik och geometri.
”Teorin om topoi” anses nu vara av stor betydelse för den matematiska logiken, medan ”teorin om schemed” bidrog till att lösa några av Weils talteoretiska gissningar.
Det var dessutom Grothendieck som gav oss ett bevis för Riemann-Roch-satsen och en algebraisk definition av en kurvas fundamentala grupp.
Paul Cohen
Paul Cohen bevisade att de möjliga storlekarna av oändliga mängder, dvs. Cantors kontinuumhypotes, kunde vara sanna och icke-sanna, vilket var lösningen på ett av de 23 problem som Hilbert presenterade. Sedan denna viktiga upptäckt introducerades den nya matematiska världen, där moderna matematiker måste kontrollera om deras resultat beror på denna speciella hypotes. Hypotesen kallas ”kontinuumshypotesen”.
John Horton Conway
Conway skapade 1970 det så kallade ”Game of Life” och dess regler, som presenterar ett exempel på en automatisering där celler utvecklas och växer i ett rutnät. Just denna ”cellautomation” är nu mycket populär bland forskare, särskilt datavetare.
Därutöver gjorde Conway många bidrag till spelteori, talteori, gruppteori och geometri och skapade begrepp som det stora antiprisma, surrealistiska tal och matematiska spel.
En stor del av de största hjärnorna inom matematikens värld föddes, levde och skapades under 1900-talet. Med framstegen inom matematik och informationsteknik kan världen röra sig snabbt och utvecklas mer och mer varje dag.