Om du uppmärksammar rubrikerna om näringslära har du troligen stött på ett stort antal artiklar den här veckan som återigen proklamerar att lågkolhydratkost är kungen av viktminskningsdieter. Debatten om lågkolhydrat- kontra lågfett har pågått i nästan två decennier nu – man skulle kunna tro att medierna skulle vara trötta på det här ämnet vid det här laget, eller hur?
Det önskar vi väl alla.
Inte förvånande nog gjorde de flesta journalister det som de brukar göra när de ser någon form av dietrelaterad rubrik. De skummade abstraktet och började skriva.
Efter att själv ha tittat närmare på studien var det uppenbart att de missade flera viktiga delar av informationen – de mest uppenbara har jag markerat nedan.
- För att komma till dessa kommer här lite bakgrundsinformation om studien:
- Begynna dock inte att räkna ut dina 40 gram kolhydrater per dag ännu.
- 1. Lågkolhydratkosterna var inte alls så lågkolhydratkost som du tror.
- 2. Deltagarna i studien hade en orättvis fördel.
- 3. Deltagarna i lågkolhydratgruppen åt betydligt mer protein.
- 4. I studien användes inte den bästa metoden för att mäta fettförlust.
- Så VAD betyder allt detta?
För att komma till dessa kommer här lite bakgrundsinformation om studien:
Syftet med experimentet var att jämföra effekterna av en lågkolhydratkost med en fettsnål kost både på kroppsvikt och hjärthälsa.
De 150 rasmässigt olika deltagarna, alla överviktiga, delades slumpmässigt in i 2 grupper: en lågkolhydratgrupp och en fettsnål grupp. Lågkolhydratgruppen uppmanades att äta 40 gram eller mindre kolhydrater per dag (jag skulle nästan säkert ha dött vid middagstid på dag 1) medan lågfettgruppen uppmanades att få i sig mindre än 30 % av sina kalorier från fett, vilket stämmer överens med de nuvarande riktlinjerna för kosthållning. Deltagarna fick inga kalorimål att hålla sig till men de två grupperna hade ett jämförbart genomsnittligt kaloriintag i slutet av försöket.
Om man bara skannar av sammanfattningen (vilket de flesta journalister gjorde) verkar resultaten av viktminskningen ganska tydliga. Efter 12 månader såg deltagarna som följde lågkolhydratkosten signifikanta minskningar i viktnedgång, kroppsfett och vissa markörer förknippade med kardiovaskulär risk jämfört med dem som följde lågfettkosten.
Begynna dock inte att räkna ut dina 40 gram kolhydrater per dag ännu.
Kontrollera vad som inte ingick i sammanfattningen:
1. Lågkolhydratkosterna var inte alls så lågkolhydratkost som du tror.
Lågkolhydratkostarna instruerades att äta mindre än 40 gram kolhydrater per dag, men det genomsnittliga kolhydratintaget för hela gruppen varierade från 93 gram per dag vid sexmånadersgränsen till 127 gram vid 12 månader, vilket är mer än 300 % mer kolhydrater än den målmängd som tilldelades i början av studien. Inte nog med att 127 gram per dag knappt klassas som en lågkolhydratkost, det får mig också att undra över hållbarheten hos en kost med 40 gram kolhydrater.
2. Deltagarna i studien hade en orättvis fördel.
Båda grupperna fick antingen måltidsersättningsbars eller shakes och rutinmässig rådgivning från en näringsexpert under hela studiens gång. Häftigt för deltagarna men alla som försöker gå ner i vikt har inte tillgång till samma fördelar. På grund av detta minskar automatiskt den här studiens tillämplighet på den allmänna befolkningen.
3. Deltagarna i lågkolhydratgruppen åt betydligt mer protein.
Inte förvånande var något tvunget att ta plats för alla dessa kolhydrater, och protein verkade fylla tomrummet. Protein har visat sig ha en positiv inverkan på fettförbränning genom att öka mättnadskänslan och bibehålla kaloriförbrännande muskler… Det är alltså omöjligt att avgöra om den större fettförlusten i lågkolhydratgruppen berodde på att man skurit ner på kolhydraterna, ätit mer protein eller någon annan faktor som man inte tog hänsyn till.
4. I studien användes inte den bästa metoden för att mäta fettförlust.
Forskarna använde i huvudsak en tjusig badrumsvåg som mäter kroppsfett med hjälp av bioelektrisk impedans, som fungerar genom att mäta totalt kroppsvatten. Bortsett från noggrannhetsproblem minskar lågkolhydratkoster notoriskt vattenvikten snabbt, vilket i det här fallet sannolikt misstolkades som ytterligare fettförlust.
Forskarna följde också förändringar i midjeomkrets, det näst bästa måttet på fettförlust i den här situationen, men de slutgiltiga skillnaderna mellan de två grupperna på det här området var försumbara. Lågkolhydratgruppen hade mindre midja än lågfettgruppen under den första halvan av studien, men båda grupperna hade liknande minskningar av midjeomkretsen vid studiens slut. Baserat på mätningar av midjeomfång är det svårt att stödja påståendet att lågkolhydratkost är överlägsen för fettförlust på längre sikt.
Så VAD betyder allt detta?
Som det visar sig bevisar studien faktiskt inte att lågkolhydratkost leder till större viktnedgång jämfört med fettsnål kost. Istället visar den att konsumtion av färre kolhydrater kan öka proteinkonsumtionen, och något med den kombinationen verkar öka viktminskningen – orsaken är dock ännu inte klarlagd.
Det som står klart är att det är jäkligt svårt att hålla sig till en kost med 40 gram kolhydrater per dag under en längre tid, även med måltidstillskott med låg kolhydrathalt och näringsrådgivning.
På den positiva sidan antyder resultaten från den här studien att ett lägre kolhydratintag parat med högre proteinkonsumtion kan leda till större viktnedgång över tid – vilket verkar oändligt mycket mer hållbart (och trevligt) för de flesta än en sann livsstil med låg eller ingen kolhydrathalt, särskilt för oss pasta-, bröd- och muffinsälskare.
Har du någonsin provat att gå med låg kolhydrathalt för viktnedgång? Jag gjorde det i college… för att få Britney abs för en Hawaiian luau som jag skulle dansa på. Det är en sann historia. (Har jag på allvar erkänt det för er?) Det fungerade… på sätt och vis… tills jag gav upp och blev fullständigt kolhydratgalen. INTE COOLT.