Definition av absolut fattigdom

Publicerat den av admin

SKRIVET AV PAUL BOYCE | Uppdaterad 22 september 2020

Vad är absolut fattigdom

Absolut fattigdom är ett tillstånd där en individ inte kan tillgodose sina omedelbara behov. Med andra ord kan de inte tillgodose grundläggande behov som t.ex. tak över huvudet, vatten, mat och värme. Det står i kontrast till relativ fattigdom, som innebär att individer är fattiga i jämförelse med andra samhällsmedlemmar.

Världsbanken använder absolut fattigdom som sin standarddefinition av ”fattigdom”. Detta för att särskilja ett enhetligt mått på fattigdom i hela världen och för att identifiera allvarliga fall av fattigdom. En person i USA skulle till exempel behöva tjäna mindre än 13 000 dollar per år för att hamna i relativ fattigdom. Det motsvarar dock 35 dollar per dag, vilket är långt över den tröskel på 1,90 dollar som Världsbanken fastställer för att definiera absolut fattigdom.

Terminologin för absolut fattigdom täcker endast grundläggande behov. Vi kan ofta höra att fattigdomen är rekordhög eller att fattigdomen ökar. Detta hänvisar dock ofta till relativ fattigdom som baseras på den genomsnittliga inkomstnivån i ett land. Däremot avser absolut fattigdom avsaknaden av mänskliga behov som mat och vatten – tänk till exempel på Afrika söder om Sahara.

Nyckelpunkter
  1. Absolut fattigdom definieras av Världsbanken som att ha en inkomst på mindre än 1,90 dollar per dag.
  2. Absolut fattigdom skiljer sig från relativ fattigdom genom att de som lever i absolut fattigdom inte kan tillgodose sina dagliga behov av mat och vatten. De som befinner sig i relativ fattigdom är fattiga i jämförelse med resten av landet.

Orsaker till absolut fattigdom

När vi talar om absolut fattigdom kan vi förknippa det med undernärda människor från länder i tredje världen som Sudan. Detta skiljer sig mycket från den relativa fattigdom vi ser i utvecklade länder som USA, där de fattiga fortfarande har tillgång till mat, vatten och tak över huvudet. Orsakerna är därför mycket olika och gäller i allmänhet fattigare länder som saknar investeringar och infrastruktur.

1. Otillräcklig tillgång

Otillräcklig tillgång är särskilt vanligt förekommande i länder i första och tredje världen. Enkelt uttryckt är det svårt att hitta mat, vatten eller skydd. Detta drabbar oproportionerligt mycket de som bor på landsbygden. De lever långt från civilisationen och står därför inför större utmaningar när det gäller att tillgodose sina grundläggande behov.

Den närmaste affären kan till exempel vara flera kilometer bort, eller till och med obefintlig. Vissa landsbygdssamhällen är självförsörjande och tjänar därför ingen lön utan är självförsörjande. Detta kan i sin tur leda till absolut fattigdom om de inte kan tillgodose sina omedelbara behov.

2. Tillgång till arbetstillfällen

I den utvecklade världen har välfärdsstaten i stort sett förhindrat att bristen på tillgängliga arbeten orsakar absolut fattigdom, även om det kan leda till relativ fattigdom.

Med det sagt har många länder genom Afrika och resten av utvecklingsvärlden stått inför år av kolonialism och plundring. Utan privat äganderätt har många av resurserna utarmats. Företagen är få och få och utländska investeringar avskräcks av korrupta regimer. Detta begränsar skapandet av arbetstillfällen, vilket innebär att individerna enbart måste förlita sig på sig själva för sina grundläggande behov.

3. Otillräckliga framsteg inom jordbruket

En del av fallet med absolut fattigdom är helt enkelt bristen på framsteg inom jordbruket. Om vi tittar på utvecklade länder i dag beror deras utveckling på sådana framsteg som gjorde det möjligt för arbetare att gå bort från självhushållning. Istället fanns det mer än tillräckligt med mat för alla, vilket gjorde det möjligt för arbetarna att producera andra varor och tjänster inom ekonomin.

När jordbrukarnas produktion ökade fanns det för mycket konkurrens och utbud, och inte tillräckligt med efterfrågan. Nationens befolkning var väl försörjd, vilket drev ut jordbrukarna från marknaden. Ändå skapade det nya möjligheter till sysselsättning, eftersom de grundläggande behoven tillgodosågs och arbetarna befriades från att slita på gården.

Dessa framsteg inom jordbruket drevs på av ökande utbildningsnivåer, stark privat äganderätt och en lätthet att göra affärer. Faktorer som saknas i många utvecklingsländer. Som ett resultat av detta kommer en nation som inte kan försörja sig själv i tillräcklig utsträckning att drabbas av större nivåer av absolut fattigdom.

4. Industrins förflyttning

När industrier kommer och går, gör även de arbetstillfällen som de skapar det. Vi har nu rört oss mot ett postindustrialiserat samhälle där vi förlitar oss på tjänster snarare än tillverkning och produktion. Som ett resultat av detta har vi sett städer som var beroende av sådana industrier bli ekonomiskt förstörda.

Fabriker stängdes och industrin flyttades till tjänster och storstadsområden. De som lämnades kvar skapade ett liv kring sina färdigheter och sitt kunnande inom branscher som tillverkningsindustrin. Den nya verkligheten är att miljontals människor har blivit utan arbete till följd av detta.

För många är det otroligt svårt att flytta till platser där det finns fler arbetstillfällen, särskilt på äldre dagar. I många fall ser vi människor som lever i absolut fattigdom på grund av avsaknaden av jobb. Eftersom de inte kan eller vill flytta får de stå ut med en tillvaro med en själlös lokal ekonomi.

5. Konflikter

Krig har historiskt sett varit en av de främsta orsakerna till absolut fattigdom. Det förstör kapital, handel, investeringar och försörjningskedjor. Om vi tittar på andra världskriget var det det mest kostsamma kriget i historien. Miljoner svalt, särskilt ryssar under belägringen av Leningrad.

Även i småskaliga konflikter i Afrika ledde krig till plundring och förstörelse. Naturresurserna är t.ex. utarmade och omöjliga att återvinna eftersom äganderätten missbrukas eller är obefintlig. Detta leder till att en nations folk har få naturresurser eller en inkomstkälla. Själva den källa genom vilken de skulle kunna uppnå en hållbar inkomstkälla har förstörts genom år av krig och plundring.

6. Dålig utbildning

En nation som är dåligt utbildad kan varken läsa eller skriva, vilket gör att kommunikationen blir så mycket svårare. Även i välutbildade nationer som USA kan över 4 procent av befolkningen inte läsa eller skriva.

Utan sådana grundläggande färdigheter är det praktiskt taget omöjligt att hitta ett arbete i en utvecklad nation. Till och med i ett utvecklingsland som Indien kan nödvändigheten att ens kunna läsa och skriva vara skillnaden mellan absolut fattigdom och ett bekvämt liv.

En rapport från Unesco drar en sådan slutsats. Enligt rapporten skulle fattigdomen i världen kunna halveras om alla vuxna fick en gymnasieutbildning.

Unescos rapport sällar sig till ett antal andra studier som har belyst sambandet mellan utbildning och fattigdom, men vad är logiken bakom detta?

Utbildning är inte nödvändigtvis bara läsning och skrivning, även om det är en viktig del. Det handlar också om att lära sig nya idéer och tekniker som kan vara till hjälp i vardagen. En utbildning kan därför hjälpa till med vissa färdigheter. Till exempel kan geografi och naturvetenskap hjälpa till med jordbruk. Eller de kan lära sig specifikt om jordbruksteknik – det hjälper en nations befolkning att bli mer produktiv och effektiv.

7. Brist på infrastruktur

Utan vägar, sjukhus, järnvägar och liknande kan värdet av en persons produktion bli avsevärt handikappad. En jordbrukare kan till exempel producera långt över sin egen konsumtion.

De kan sedan sälja en del på marknaden. Men utan tillgång till vägar och motorvägar kan de inte göra detta. Den närmaste marknaden kan ligga tio mil bort, vilket är lätt att köra, men en betydligt mer ansträngande promenad med en vagn lastad med produkter. Detta utgör ett betydande hinder som annars skulle ge jordbrukaren ett bättre sätt att leva.

Vidare innebär bristen på skolor att möjligheten att utbilda befolkningen minskar. Som tidigare diskuterats har det visat sig att brist på utbildning korrelerar med lägre fattigdomsnivåer. De som inte kan läsa och skriva har svårare att fånga upp och förmedla information och kunskap, vilket hämmar det ekonomiska framåtskridandet.

8. Psykisk hälsa

Psykiska problem kan tillskrivas en stor del av fattigdomen både i den utvecklade världen och i utvecklingsländerna. Det kan påverka en persons arbetsförmåga mer än andra, med olika allvarlighetsgrad. Det kan till exempel påverka en persons förmåga att utföra vardagliga sysslor och därmed ge upphov till ett behov av att förlita sig på andra.

Utan rätt hjälp får många kämpa sig fram. De kan vara oförmögna att uppfylla de arbetsnormer som krävs eller ens ta sig upp ur sängen på morgonen. Detta kan leda till ett liv utan arbete – vilket skapar en högre risk för att hamna i absolut fattigdom.

Exemplen på absolut fattigdom

Hemlöshet

Av en eller annan anledning hamnar både människor i utvecklade länder och i utvecklingsländer i hemlöshet. I allmänhet är de mest angivna orsakerna psykiska hälsoproblem och drogmissbruk, eller en kombination av dessa. Hur som helst är det oundvikligen mer sannolikt att de som är hemlösa lider av absolut fattigdom.

Hemlösa människor är extremt sårbara, särskilt på grund av förekomsten av psykiska hälsoproblem. Statistik i Storbritannien visar till exempel att psykisk ohälsa bland hemlösa är så hög som 80 procent.

När personer har svårigheter med de dagliga aktiviteterna i livet kan de vara oförmögna att ta sig upp ur sängen eller till och med äta sig själva. Vad vi ser som resultat är oförmåga att arbeta och följaktligen en nedgång i absolut fattigdom.

Funktionsnedsättning

En funktionsnedsättning kan sträcka sig från allvarligt försvagande till lindrigt, var och en med olika inverkan på en individs förmåga att arbeta eller hitta arbete. I det extrema fallet står en person som har förlorat sina armar och ben inför en nästan omöjlig uppgift att hitta arbete.

Vad vi ser som ett resultat är att de som har ett funktionshinder har en större risk att hamna i absolut fattigdom. För det första kan de vara avsevärt begränsade när det gäller vilka arbeten de kan ta. Till exempel är varje form av manuellt arbete uteslutet för någon utan armar.

För det andra kan de utsättas för diskriminering. Företagen måste vidta nödvändiga åtgärder för att tillgodose de funktionshindrade, vilket kan medföra extra kostnader. Vi ser också en nivå av stigmatisering som ifrågasätter deras produktivitet.

Allt detta gör det svårare för personer med funktionshinder att få ett arbete. Detta har i sin tur en negativ inverkan på deras chanser att hamna i absolut fattigdom.

Sydsudan

Sydsudan har en av de högsta nivåerna av absolut fattigdom i världen, omkring 80 procent.

Anledningen till detta är de ständiga krig som landet har drabbats av, både civila och regionala.

Landet har utsatts för ständig förstörelse under många årtionden, vilket oundvikligen har förstört det befintliga kapital som landet hade. Människor måste leva i rädsla för sitt liv, med mat, vägar och vatten avskurna för många.

Absolut vs relativ fattigdom

Absolut fattigdom hänvisar till en situation där individen inte kan tillgodose sina grundläggande behov som mat och vatten. Världsbanken kvantifierar detta genom att använda ett tröskelvärde på 1,90 dollar per dag. Detta beräknas med hjälp av köpkraftsparitet.

Med andra ord justeras det för lokala kostnader. En Big Mac i Indonesien kommer alltså att vara mycket billigare än en Big Mac i USA. Därför räknar man ut växelkursen mellan valutor samt skillnaderna i den genomsnittliga levnadskostnaden.

Däremot definieras relativ fattigdom vanligen som 60 procent av median- eller genomsnittsinkomsten. Med andra ord tittar man helt enkelt på den relativa inkomsten jämfört med resten av nationen.

Därför kan den huvudsakliga skillnaden ses som ett biologiskt och existentiellt behov i absolut fattigdom, jämfört med den relativa ekonomiska inkomsten mot andra i relativ fattigdom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.