Från latinets numĕrus avser termen tal uttrycket för en kvantitet i förhållande till dess enhet. Det är alltså ett tecken eller en uppsättning tecken. Ett (1), två (2), tre (3), fyra (4), fem (5), sex (6), sju (7), åtta (8), nio (9) och noll (0) är de naturliga talen. Det bör dock noteras att vissa matematiker inte anser att noll är ett naturligt tal.
Mängden heltal består av de naturliga talen och de negativa talen (-1, -2, -3, etc.). I talteorin finns andra klassifikationer, t.ex. primtal (det naturliga talet som bara har två delare: sig självt och ett) och rationella tal (som kan representeras som kvoten av två heltal som har en nämnare som inte är noll).
Ovanpå dessa finns det ett stort antal andra tal. Vi kan alltså också hänvisa till de så kallade romerska siffrorna, som är de som formar det numreringssystem som skapades under det antika Rom och som är särskilt stora bokstäver som representerar de olika kvantiteterna.
På detta sätt motsvarar till exempel V talet 5, L motsvarar 50, D har ett värde på 500, M motsvarar 1000 och X motsvarar 10.
På samma sätt kan vi inte bortse från existensen av de s.k. ordningssiffrorna, som används för att skapa en välordnad mängd, för att ge en ordning åt en viss sekvens. Vi skulle alltså ha: första, andra, tredje, fjärde…
Demot de sistnämnda finns de så kallade kardinalsiffrorna, som i princip används för att räkna. Bland dem finns 1, 2, 3, 4…
Ovanpå alla dessa tal kan vi också tala om arabiska siffror, som är de som tillhör det arabiska talsystemet, eller bråktal, som är de som vi identifierar som brutna. Ett exempel på det senare fallet skulle vara 2/3.
Till allt detta måste vi lägga till det faktum att det finns en rad siffror som anses ha mysterier i sig eller som är relaterade till ett mycket specifikt element. 666 förknippas till exempel med Satan, vilket framgår av Nya testamentets apokalyps.
Å andra sidan är ett tal känt för att hänvisa till ett antal människor eller saker (”Åskådarna kom i stort antal”), till på varandra följande nummer av en tidskrift (”Nästa nummer av tidskriften kommer att ha 150 sidor”) och till delar eller handlingar i en föreställning (”Clownsnumret var det roligaste”).
En lott eller ett lotteri kallas också för ett nummer: ”Om mitt nummer dras får jag köpa en ny bil.”
För det sista är Numbers en bok i Bibeln som ingår i Gamla testamentet, mellan 3 Mosebok och 5 Mosebok. Numbers tillhör Moseböckerna och tillskrivs Mose och antas ha skrivits omkring 1300 f.Kr.
.