Demokratisk aktion (AD), spanska Acción Democrática tidigare (1936-41) Nationaldemokratiska partiet, socialdemokratiskt politiskt parti i Venezuela.
Demokratisk aktion grundades 1936-37 som Nationaldemokratiska partiet under en period då Venezuelas regering hade lättat på de restriktiva lagarna som reglerar politiska organisationer. I slutet av 1937 hade dock diktaturen, som fruktade att oppositionen växte sig alltför stark, slagit ner på den politiska verksamheten. När Rómulo Betancourt, en vänsterantikommunist som skickats i exil, återvände till Venezuela 1941 döptes partiet om till Demokratisk aktion och Betancourt tog över ledningen av partiet.
Ad stödde den militärkupp som störtade president Isaias Medina Angaritas regering 1945 och kom därefter till makten i spetsen för en civil-militär juntan, som fick mer än 70 procents stöd från venezuelanerna i demokratiska val. Med sitt särskilt starka stöd bland arbetarna införde AD ett antal ekonomiska reformer som motarbetades av de konservativa. År 1948, efter att Betancourt dragit sig tillbaka för att möjliggöra valet av en efterträdare, störtades den AD-ledda regeringen av en militärkupp; den efterföljande militärdiktaturen förbjöd och förtryckte partiet.
I samband med att Marcos Pérez Jiménez’ diktatur störtades 1958 återuppstod AD och blev landets dominerande parti under en stor del av de kommande 30 åren. I slutet av 1980-talet hade dock AD börjat förlora i popularitet, till stor del som ett resultat av Venezuelas försämrade ekonomiska situation. Partiet drabbades också av intern splittring, särskilt 1988, när rivaliserande fraktioner var oense om vem som skulle nomineras till president. Även om partiets slutliga kandidat, Carlos Andrés Pérez, valdes till president, fortsatte splittringen inom partiet att sjuda, särskilt efter att Pérez stödde en grupp i ett misslyckat försök att avsätta partiledningen. Med ett land som slets av upplopp och våld till följd av regeringens genomförande av åtstramningsåtgärder och med Pérez inblandad i korruptionsanklagelser tvingades Pérez avgå från presidentposten före slutet av sin mandatperiod; partiet drabbades därefter av att väljarna var missnöjda med dess politik och korruption. Under 1990-talet försvagades AD av interna splittringar, men partiet förblev ändå en viktig kraft i Venezuelas val in på 2000-talet.
Ad:s partiorganisation är hierarkiskt uppbyggd; formella beslut fattas av en nationell exekutivkommitté som leds av en generalsekreterare som har stor makt. Under en stor del av sin historia förespråkade AD statligt ledda utvecklingsprogram för att uppmuntra snabb ekonomisk utveckling och omfattande sociala välfärdsprogram. Från och med 1980-talet stödde partiet dock en nyliberal ekonomisk politik som krävde ekonomisk avreglering och privatisering av många statsägda företag, en politik som var djupt impopulär bland stora delar av den venezuelanska befolkningen. Partiet, som har ungefär en miljon medlemmar, har historiskt sett presterat bäst på landsbygden.