Tandläkarutbildning anses vara en komplex, krävande och ofta stressig pedagogisk process. Under utbildningar på 4-6 år krävs det av studenterna att de uppnår en unik och mångsidig samling av kompetenser. Trots de stora skillnaderna i utbildningssystem, filosofier, metoder och resurser som finns tillgängliga världen över verkar tandläkarstudenternas syn på sin utbildning vara relativt samstämmig. I denna artikel sammanfattas tandläkarstudenternas syn på sina studier, visas deras erfarenheter i olika utbildningsmiljöer och diskuteras vad som kännetecknar en positiv akademisk miljö. Det råder konsensus om att studenternas perspektiv bör beaktas i alla diskussioner och beslut som rör tandläkarutbildningen. Dessutom föreslås att de föreslagna rekommendationerna kan förbättra studenternas livskvalitet och välbefinnande, förbättra deras totala utbildningsupplevelse och positivt påverka deras framtida karriärer som munhälsovårdsläkare. Den ”ideala” akademiska miljön kan definieras som en miljö som på bästa sätt förbereder studenterna för sitt framtida yrkesliv och som bidrar till deras personliga utveckling och psykosomatiska och sociala välbefinnande. Ett antal olika faktorer påverkar i hög grad hur studenterna uppfattar och upplever sin utbildning. Dessa faktorer sträcker sig från ”klasstorlek”, ”fritid” och ”bedömningsförfaranden” till ”relationer med kamrater och lärare”, ”etiskt klimat” och ”möjligheter till fritidsaktiviteter”. Forskning har visat att stressymptom, inklusive psykologiska och psykosomatiska manifestationer, är vanligt förekommande bland tandläkarstudenter. Vissa stressfaktorer är tydligen inneboende i tandläkarstudier. Trots detta kan föreslagna strategier och förebyggande åtgärder minska eller eliminera många källor till stress, och lämpliga stödtjänster bör vara lättillgängliga. En viktig punkt för arbetsgruppen har varit skillnaden mellan ”undervisning” och ”lärande”. Det föreslås att utbildningsinnehållet bör göras tillgängligt för studenterna genom en rad olika metoder, eftersom individuella inlärningsstilar och preferenser varierar avsevärt. Oavsett vilken utbildningsfilosofi som används bör studenterna stå i centrum för processen. Dessutom är det viktigt att de uppmuntras att ta ansvar för sitt eget lärande. Andra förbättringar som föreslås är ökade möjligheter till formativ bedömning och självbedömning, reflekterande portföljer, lärande i samarbete, bekantskap med och ökat genomförande av tillämpningar av informations- och kommunikationsteknik, tidig klinisk exponering, större tonvikt på kvalitativa kriterier i den kliniska utbildningen, placeringar i samhället och andra erfarenheter utanför schemat, t.ex. internationella utbyten och medvetenhet om minoriteters och globala hälsofrågor. Inrättandet av ett globalt nätverk inom tandläkarutbildningen har ett starkt stöd, men för att det skall bli effektivt måste studenterna företrädas och delta aktivt.