Kön ska vara enkelt – åtminstone på molekylär nivå. De biologiska förklaringar som förekommer i läroböckerna går ut på att X + X = ♀ och X + Y = ♂. Venus eller Mars, rosa eller blått. När vetenskapen tittar närmare blir det dock allt tydligare att ett par kromosomer inte alltid räcker för att skilja mellan flicka och pojke – vare sig ur könssynpunkt (biologiska egenskaper) eller ur könssynpunkt (social identitet).
I den kulturella sfären har detta perspektivskifte redan fått ett brett mottagande. ”Icke-binära” definitioner av kön – transfeminin, genderqueer, hijra – har kommit in i folkmun. Mindre synliga är kanske de förändringar som äger rum inom de biologiska vetenskaperna. Den framväxande bilden av vad som kännetecknar ”flickighet” eller ”pojkighet” visar att komplexa gennätverk är inblandade – och hela processen tycks sträcka sig långt bortom det specifika ögonblick sex veckor efter dräktigheten då könskörtlarna börjar bildas.
I varierande utsträckning är många av oss biologiska hybrider på ett kontinuum mellan manligt och kvinnligt kön. Forskare har hittat XY-celler hos en 94-årig kvinna och kirurger har upptäckt en livmoder hos en 70-årig man som är far till fyra barn. Nya bevis tyder på att hjärnan består av en ”mosaik” av celltyper, där vissa är mer yin, medan andra ligger längre fram på yangskalan.
Dessa upptäckter har långtgående konsekvenser som sträcker sig längre än till att bara uppdatera läroböckerna i biologi. De har särskild betydelse för frågor om personlig identitet, hälsa och kvinnors ekonomiska välbefinnande. Detta beror på att argumenten om medfödda biologiska skillnader mellan könen har hållit i sig långt efter den tid då de borde ha lagts ner.
År 1895 väckte en artikel i Scientific American – ”Woman and the Wheel” – frågan om huruvida kvinnor borde tillåtas cykla för sin fysiska hälsas skull. När allt kommer omkring, konstaterade artikeln, är den muskelansträngning som krävs helt annorlunda än den som krävs för att använda en symaskin. Just Championnière, en framstående fransk kirurg som var författare till artikeln, besvarade frågan jakande, men skyndade sig att tillägga: ”Även om hon är helt hemma på hjulet, bör hon komma ihåg att hennes kön av naturen inte är avsett för våldsam muskelansträngning…. Och även när en kvinna försiktigt har förberett sig och tränat för arbetet, bör hennes hastighet aldrig vara densamma som hos en vuxen man i full muskelstyrka.”
Naturligtvis kan 1800-talets attityder avfärdas för sin lustiga pittoreska karaktär. Men som Scientific American’s nuvarande årliga djupgående granskning av ett ämne av angeläget intresse visar, finns inbäddade föreställningar om kvinnors underlägsenhet kvar långt in på 2000-talet. Denna förkärlek gäller till och med inom vetenskaperna, där vissa områden betonar intellektuell briljans – som felaktigt förknippas med vita män – som en förutsättning för framgång, en attityd som driver bort kvinnliga kandidater inom fysik och matematik.
Sedan Championnière skrev för Scientific American har kvinnors status onekligen förbättrats. Globalt sett, i rika och fattiga länder, har kvinnor gjort framsteg inom utbildning och reproduktiv hälsa och tagit på sig fler beslutsfattande roller. Det är dock inte tillräckligt. Det finns fortfarande ekonomiska hinder som hindrar kvinnor från att få tillgång till kapital och jobb och från att få en anständig lön för de jobb de hittar. Mer energi måste också ägnas åt forskning om hur sjukdomar påverkar könen på olika sätt – och åt att anpassa medicinska behandlingar till kvinnors behov. För att en sammanlänkad värld ska blomstra måste kvinnor ges ytterligare befogenheter att hålla upp sin halva av himlen – en fråga som borde kräva lika mycket uppmärksamhet som klimatförändringar och kärnvapenkontroll.
Förändringen kommer bara att fortsätta om de institutioner som har betydelse förblir öppna för den. De republikanska lagstiftarnas angrepp på kvinnors hälsa i Washington tornar upp sig som ett formidabelt hinder. Kvinnors välbefinnande måste ses som en fråga för alla, oavsett politisk tillhörighet. Den nya vetenskapen om kön och genus har utsikter att hjälpa till att forma allmänhetens uppfattning och beslutsfattande så att denna verklighet erkänns.
1. Promiscuous Men, Chaste Women and Other Gender Myths
av Cordelia Fine och Mark A. Elgar
2. Finns det en ”kvinnlig” hjärna?
av Lydia Denworth
3. När kön och genus kolliderar
av Kristina R. Olson
4. Bortom XX och XY
av Amanda Montañez
5. Not Just for Men
av Marcia L. Stefanick
6. Life before Roe
av Rachel Benson Gold och Megan K. Donovan
7. The Brilliance Trap
av Andrei Cimpian och Sarah-Jane Leslie
8. Girl Code
av Reshma Saujani
9. Bloggaren och trollen
av Emily Temple-Wood
10. Kvinnors arbete
av Ana L. Revenga och Ana Maria Munoz Boudet
11. Mind the Gap
av Amanda Montañez
12. Return of the Missing Daughters
av Monica Das Gupta
13. Kvinnan som räddade planeten
Jen Schwartz