J,
Du skriver: ”Från vad jag
J,
Du skriver: ”Enligt vad jag har förstått från en av mina leverantörer här i DFW har kärnvirke mindre håligheter än fanerkärnor, vilket alltid är ett plus. Jag misstänker dock att timmerkärnan inte är lika strukturellt stark som fanerkärnan.”
I praktiken varierar de två typerna av konstgjorda skivor mycket i kvalitet, precis som med andra konstgjorda saker. I allmänhet får man vad man betalar för. Håligheter och hållfasthet varierar i både plywood- och träkärnbrädor, liksom deras övriga kvaliteter. Jag har använt både plywood och blockboard (som lumbercore ofta kallas här i Storbritannien) för möbler och lärde mig snabbt att undvika det billiga materialet. Även om det senare kan vara bra för rent konstruktionsarbete som är osynligt när en möbel väl är tillverkad.
Med plywood är det bäst att välja det som ofta kallas birchply eller (som jag minns det) applecore (i USA). Detta är plywood som tillverkas med högkvalitativa inre faner och har fler lager per tjocklek. De bästa är garanterat fria från hål. De många lagren, liksom träslagen i dem av bättre kvalitet, ger vanligtvis en bättre bräda. Alla ytfaner är i allmänhet också av god kvalitet – inga kontroller från fanerskärningsmaskinen, inga vilda färgvariationer och så vidare. Sådan plywood är ofta tung, jämfört med billigare material – kanske en återspegling av dess innehåll: björk snarare än icke namngivna (och ofta mycket mjuka) barrträd.
Blockboard varierar också i kvalitet, men jag känner inte till någon ”typ” eller något märkesnamn som är av bästa kvalitet (vilket inte betyder att det inte finns ett sådant märke). Personligen föredrar jag blockboard framför plywood för tillverkning av möbler (i motsats till inbyggnader) eftersom det kan bearbetas som om det vore massivt virke, men försök inte hyvla faneret :-). Det går att göra sicksacksvarv och M&Ts med det, förutsatt att du kan dölja alla delar av kärnan i virket som exponeras av skarvskärningen. Du kan skruva i det som om det vore massivt trä. Ofta är det lättare i vikt för en liknande tjocklek/styvhet, jämfört med plywood.
Märken att hålla utkik efter i blockboard är:
* Är blocken limmade utan håligheter, massor av kvistar, klyftor, magra/feta/korta bitar eller andra defekter?
* Finns det två lämpliga fanerskikt – det tunna ”visningsfaneret” och ett tjockare för att förhindra att blockmönstret går igenom till visningsfaneret? (Se nedan)
* Är blockmönstret sådant att det ökar brädans styvhet? Blockboard kan vara mycket styvare än plywood, om det har ett blockmönster som tillverkaren valt för det ändamålet.
****
Jag har tillverkat ett stort antal skåp och liknande med blockboard. Med det som är av högre kvalitet är det omöjligt att avgöra vilka delar som är massivt trä och vilka som är blockboard, när ett stycke väl är färdigt. För att få den här effekten måste man undvika roterade show-furner till förmån för ett fanermönster som ser ut som limmade plankor – bokmatchade fanerskivor ser i allmänhet mest ut som massivt virke, som om man hade sågat om en tjock planka.
För övrigt bör du akta dig för den fruktade telegrafin. Jag gjorde en gång ett stycke med lönnfanerad blockboard som verkade ha ett tillräckligt tjockt ”underfaner” mellan visningsfaneret och blocken. Den underfanéren var dock för mjukt trä och trots att den var nästan 1/8″ tjock, telegraferade blocken ändå. Det var en mycket liten effekt som endast kunde ses i ett starkt rakljus, men den var omisskännlig. Doh!
Och även om jag lyckas skrapa allt mitt virke gratis måste jag köpa blockboard. Ett helt ark (8′ X 4′) av 3/4″ bra material kan kosta över 100 pund (150 dollar) i Storbritannien. Men för detta får du faner av mycket hög kvalitet, vanligtvis på båda sidorna. Att köpa korn/färg av liknande kvalitet i massivt virke skulle kosta mycket mer. Ett ark av 8′ x 4′ räcker långt i ett skåp eftersom det (med noggrann planering) blir väldigt lite spill.
Lataxe