Du använder en föråldrad webbläsare

Afasi är den vanligaste språkstörningen efter stroke och drabbar en tredjedel av alla patienter som diagnostiserats med stroke (Stroke Association 2015).

Kommunikation är en komplex neurologisk process. Den inbegriper en noggrann sekvens av uttryck, muskelrörelser, andning, tal och förståelse. När en patient som har fått en stroke upplever talsvårigheter, svårigheter att hitta ord, eller talar med påhittat eller olämpligt språk, är det mycket troligt att han eller hon upplever afasi (American Stroke Association 2018).

Nyckeltyper av afasi

• Expressiv afasi/Brocas afasi (non-fluent) orsakas av skador på de främre regionerna i den vänstra hjärnhalvan. Talproduktionen är haltande och ansträngande. I svåra fall reduceras talet till enstaka ord, men förståelsen förblir intakt.
• Receptiv afasi/Wernickes afasi (flytande): Talandet i sig är inte svårt, men individen producerar jargong och nonsensord och fraser snarare än meningsfulla meningar. Förståelsen är dålig.
• Anomisk afasi: Individen upplever svårigheter att hitta ord; hen använder ospecifika substantiv men kan beskriva det avsedda ordet. Förståelsen är i allmänhet god.
• Global afasi är en allvarlig försämring av både det receptiva och det expressiva språket, vanligen förknippad med en stor vänsterhemisfärisk lesion.
• Primär progressiv afasi är en form av demens som orsakar en gradvis förlust av språkfunktionen, som vanligtvis börjar med svårigheter att hitta ord, därefter grammatik och förståelse.

(National Aphasia Association 2017; American Stroke Association 2018)

Hjärnans vänstra hjärnhalva är involverad i talprocessen. Skador på dessa områden orsakar ofta kommunikationsproblem (Hammond 2019).

Förutom afasi kan en persons kommunikationsförmåga efter en stroke påverkas på andra sätt.

Ett exempel är dyspraxi, ett tillstånd som påverkar koordineringen av meddelandet från hjärnan till musklerna i samband med talet. Detta resulterar i en allmän brist på samordning eller svårigheter att röra munnen och tungan för att bilda tal (QLD DoH 2027).

På liknande sätt kan ett tillstånd som kallas dysartri försvagas och förlamas de muskler som är involverade i talet, vilket orsakar en mer allmän slentrian av ord (Mayo Clinic 2018).

Språksystem som påverkas av afasi

• Fonologiskt: Språkets ljudsystem som ansvarar för att känna igen distinkta språkljud som hörs i språket.
• Semantiskt: kallas ”meningssystemet” och möjliggör förståelse och uttryck av språkliga nyanser.
• Pragmatiskt: funktionell användning av språket som påverkas av kultur och sammanhang.
• Syntaktiskt: avser språkets struktur (dvs. ordföljd, meningsstruktur och grammatik).

(ASHA 2020)

Afasi Kommunikationstips, vård och hantering

När du tar hand om en person med afasi, kan du överväga att implementera några av nedanstående tips eftersom de kommer att hjälpa personen med afasi att kommunicera lättare.

• Reducera bakgrundsljud och distraktioner;
• Använd ett tydligt och enkelt språk;
• Ansätt lämplig tid för konversation, så att personen får tid att svara;
• Sta på ett ämne i taget;
• Ansätt ”budskapet” med andra kommunikationsmodaliteter, t.ex. gester, ansiktsuttryck och bilder;
• Konversera genom att använda vuxenspråk (prata inte ner till dem);
• Få personens uppmärksamhet först innan du inleder en konversation;
• Håll din röst på en normal, stabil volym;
• Skapa ett samtalsämne med personen före kommunikationen, och
• Se till att sensoriska hjälpmedel finns inom räckhåll, t.ex.t.ex. glasögon, hörapparater, proteser etc.

(National Aphasia Association 2013)

Den viktigaste behandlingen av afasi är talterapi. Logopeder kan bedöma styrkor och svagheter i patientens språk- och kommunikationsförmåga. Genom att identifiera individuella styrkor kan en bas upprättas från vilken kommunikationsförbättring, förståelse och uttryck kan förbättras (NHS 2018; ASHA 2017).

Fokus på receptiv afasi

Receptiv afasi (även känd som Wernickes afasi, flytande afasi och sensorisk afasi), orsakas av skador på den bakre vänstra delen av hjärnan i de mediala temporala/parietala loberna (National Aphasia Association 2015).

Receptiv afasi innebär ett sammanbrott i det fonologiska systemet, vilket tar bort personens kunskap om ljudföljden i ord; följaktligen kan alternativa ljud användas i stället. Centrala delar av de fonologiska och semantiska systemen påverkas, vilket avsevärt försämrar personens auditiv-verbal förståelse (visuell förståelse är inte lika nedsatt) (National Aphasia Association 2015; Thompson et al. 2015).

Personer med receptiv afasi kan:

• inte kunna förstå vad andra säger;
• få svårigheter att följa långa och komplexa meningar/diskussioner;
• förlora fokus när det finns bakgrundsljud/avledning eller när en eller flera personer talar;
• kunna läsa rubriker men inte förstå textkroppen; och
• kunna skriva men inte läsa vad som just skrevs.

(Hoffman 2017)

Specifika kommunikationstips för receptiv afasi

• Använd gester;
• Skriv ner nyckelord när du pratar med patienten;
• Prata om saker som är relevanta för samtalets aktuella sammanhang (t.ex. fråga patienten om han eller hon vill ha något att dricka vid matbordet);
• Sänk din talhastighet (eftersom patienten inte kan bearbeta tal lika snabbt som tidigare), men prata inte nedlåtande till patienten; och
• Håller ögonkontakt; detta hjälper till att ge patienten sammanhang och ledtrådar.

(The Aphasia Center 2013)

Olika resurser

• American Stroke Association
• Brain Foundation, Aphasia
• National Aphasia Association
• The Royal Children’s Hospital Melbourne, Language Disorders Aphasia
• Different Types of Strokes

• American Speech-Language-Hearing Association 2017, Aphasia, American Speech-Language-Hearing Association, visad 28 maj 2020, https://www.asha.org/PRPSpecificTopic.aspx?folderid=8589934663§ion=Treatment
• American Stroke Association 2018, Types of Aphasia, American Stroke Association, visad 27 maj 2020, https://www.stroke.org/en/about-stroke/effects-of-stroke/cognitive-and-communication-effects-of-stroke/types-of-aphasia
• The Aphasia Center 2013, 6 Strategies to Help Comprehension for Wernicke’s Aphasia, The Aphasia Center, besökt 28 maj 2020, https://theaphasiacenter.com/2013/12/6-strategies-help-comprehension-wernickes-aphasia/
• Hoffman, H 2017, Communicating After a Stroke: Understanding Aphasia, Saebo, visad 28 maj 2020, https://www.saebo.com/blog/communicating-stroke-understanding-aphasia/
• Mayo Clinic 2018, Dysarthria, Mayo Clinic, visad 27 maj 2020, https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/dysarthria/symptoms-causes/syc-20371994
• National Aphasia Association 2013, Aphasia Communication Tips, National Aphasia Association, visad 28 maj 2020, https://www.aphasia.org/aphasia-resources/communication-tips/
• National Aphasia Association 2017, What are the Different Types of Aphasia?, National Aphasia Association, visad 27 maj 2020, https://www.aphasia.org/stories/different-types-aphasia/
• NHS 2018, Treatment (Aphasia), NHS, visad 28 maj 2020, https://www.nhs.uk/conditions/aphasia/treatment/
• Queensland Department of Health 2017, Understanding Dyspraxia after Acquired Brain Injury, Queensland Department of Health, visad 27 maj 2020, https://www.health.qld.gov.au/__data/assets/pdf_file/0021/674040/dyspraxia_fsw.pdf
• Stroke Association 2015, Communication Problems, Stroke Association, visad 27 maj 2020, https://www.stroke.org.uk/effects-of-stroke/communication-problems
• Thompson, H E, Robson, H, Lambon Ralph, M A & Jefferies, ’Varieties of Semantic ’Access’ Deficit in Wernicke’s Aphasia and Semantic Aphasia’, Brain, vol. 138, no. 12, visad 28 maj 2020, https://academic.oup.com/brain/article/138/12/3776/412124