Forskare tror att de har identifierat ett mönster av hjärnaktivitet som förutspår den ilska som upplevs under drömmar.
Om de har rätt kan detta hjälpa till att förklara den neurala grunden för det känslomässiga innehållet i mardrömmar, som är förknippade med psykiska störningar och sömnstörningar som ångest, depression och sömnlöshet.
Samtidigt som människor upplever känslor både när de är vakna och när de drömmer, har det endast bedrivits begränsad forskning om de hjärnmekanismer som ligger till grund för den affektiva komponenten i drömmar.
I den senaste studien upptäckte Pilleriin Sikka och kollegor vid Åbo universitet i Finland, Skövde universitet i Sverige och University of Cambridge i Storbritannien en gemensam känslomekanism mellan de två medvetandetillstånden.
Forskarna fick elektroencefalografiska inspelningar från 17 friska personer under två separata nätter i ett sömnlaboratorium.
När deltagarna nådde REM-sömn (rapid eye movement) – den punkt där drömmarna är som mest levande – väcktes de och ombads att beskriva sina drömmar och bedöma de känslor de upplevde.
Det upptäcktes att de som uppvisade större alfabandsaktivitet i hjärnan i den högra frontala cortexen jämfört med den vänstra, både under vakenhet på kvällen och under REM-sömn, upplevde mer ilska i drömmarna.
Denna neurala signatur – som kallas frontal alfaasymmetri (FAA) – har kopplats till ilska och självreglering under vakenhet.
”Vi visar att individer med större FAA (dvs. större högersidig alfakraft) under REM-sömn (rapid eye movement) och under vakenhet på kvällen upplever mer ilska i drömmar”, skriver forskarna i en artikel som publiceras i tidskriften JNeurosci.
”FAA kan således spegla förmågan att reglera känslor inte bara i vaket tillstånd utan även i drömtillstånd.”
Det fanns begränsningar i studien – särskilt att den utfördes under laboratorieförhållanden – men forskarna menar att deras resultat ”ger stöd för teorier enligt vilka drömmar är en realistisk simulering av det vakna livet”.
De betonar dock att det på grundval av enbart denna studie inte är möjligt att säga om den särskilda neurala aktivering som åtföljer drömmarnas ilska stöder en viss funktion, t.ex. att uppleva hotfulla situationer eller negativa affektiva tillstånd för att bättre kunna hantera dem i det vakna livet.