Etisk konsumtion handlar om att göra kopplingar mellan en produkt, var produkten har sitt ursprung och i vilket sammanhang den har producerats. Det kräver att DU tänker efter innan du handlar, att du tar hänsyn till hur din livsstil påverkar andra människor och samhällen samt miljön. En etiskt informerad konsument inser att när de köper något så köper de inte bara produkten.
Etisk konsumtion handlar INTE om att beröva sig själv, inte heller är det en tävling om vem som har den mest dygdiga inköpslistan. Det handlar om att erkänna den makt som DU har, som konsument av varor och tjänster, när det gäller att påverka företagen att bli mer hållbara, etiska och ansvarsfulla.
Etisk vs oetisk
Om vi talar om ”etisk konsumtion” eller ”rättvisemärkt” måste vi fundera på om ”oetisk konsumtion” och ”orättvis handel” också existerar? Och om de existerar, vad är de då? Kan vi anta att alla produkter som inte är försedda med logotypen för rättvis handel är orättvist handlade?
Det finns inget enkelt svar på denna fråga. Den etiska konsumtionens subjektiva karaktär innebär att det ofta råder oenighet om vad som gör en produkt etisk, och det är lika svårt att fastställa vilka produkter som är oetiska.
Etik är i huvudsak värderingar och är beroende av ett sammanhang. Det finns dock vissa grundläggande etiska normer som är universella: det kan till exempel aldrig anses försvarbart att utsätta arbetare för slavliknande förhållanden, och handel med ”bloddiamanter” eller olaglig skogsavverkning kan inte heller på något sätt anses vara etiskt försvarbart. Det verkar alltså finnas vissa uppenbara produktionsmetoder som är klart oetiska, även om det finns många gråzoner – låt oss till exempel säga att du bor 10 km från jobbet, i en avlägsen by: du skulle, med viss ansträngning, kunna cykla till och från jobbet varje dag. Men om du väljer att köra bil i stället – skulle det anses oetiskt?
Ett etiskt konsumtionsbeteende
I slutet av 1700-talet började ett antal människor att lämna in en petition till Storbritanniens regering för att få bättre arbetsförhållanden på fabrikerna. Resultatet blev 1802 lagen om fabriksarbete och hälsa och moral (Factory and Health and Morals Act). Även om den var betydligt äldre än begreppet etisk konsumtion som vi känner till i dag, var den utan tvekan den första betydande rörelsen för social rättvisa i modern tid.
Etisk konsumtion i sin nuvarande form började ta form på 1950-talet, när initiativ för ”rättvis handel” inleddes i Nordamerika. Hippierörelsen på 1960-talet uppmuntrade individer att tänka på sig själva inte bara i termer av familj, arbete och samhälle, utan också som konsumenter i sin egen rätt. När människor blev mer medvetna om de etiska konsekvenserna av att köpa en produkt och inte en annan började den etiska konsumtionsmodellen att formas på allvar. Den första alternativa handelsorganisationen (ATO) grundades i Nederländerna på 1960-talet och kallades S.O.S. Wereldhandel – ”Wereldhandel” betyder ”världshandel” och SOS står för ”Support Underdeveloped Regions” (stöd till underutvecklade regioner).
Varför bry sig?
I vår roll som konsumenter av varor och tjänster röstar vi i huvudsak (gör val) med våra plånböcker. Varje gång vi köper något bidrar vi till ett företags vinst och ger företaget (och dess arbetsmetoder) en tumme upp. När du köper ett klädesplagg kommer det inte att stå på etiketten att det har tillverkats i en sweatshop i Bangladesh, och det kommer inte heller att framgå av den frukt och de grönsaker du köper att de har handlats orättvist – men det ändrar inte det faktum att dessa produkter mycket väl kan vara oetiska. Att åberopa okunnighet ändrar inte heller detta – det betyder fortfarande att varje cent som bidrar till dessa metoder är en röst för att fortsätta dem.
Genom att inte handla etiskt – gör vi ett val för att vidmakthålla orättvisor och ohållbara tillväxtmodeller? Det finns ett positivt berättigande för etisk konsumtion. Genom att stödja etiska företag och initiativ kan man verka för en bred social och ekonomisk förändring. Genom att köpa rättvist handlade produkter börjar man bidra till att återställa handelsobalansen mellan rika och fattiga stater; genom att se till att dina möbler har tillverkats av återvunnet virke uppmuntrar man möbeltillverkarna att använda mer resurser till sådant virke och mindre till ohållbar och ibland olaglig skogsavverkning.
”Ett företag som avviker från en accepterad samhällsnorm, t.ex. miljöskydd, sund personalpolitik eller undvikande av barnarbete, kan riskera att bestraffas av konsumenterna.”
Glazer, Kanniainen och Poutvaara
”Att rösta med fickan” innehåller en inneboende fara – i en konsumentdemokrati får de med de djupaste plånböckerna flest ”röster” – men genom att erkänna konsumentmaktens potential att åstadkomma socioekonomiska förändringar har vi bättre möjlighet att styra vilken typ av värld vi lever i.