- Urinens surhet kan påverka hur väl bakterier kan växa i urinvägarna
- Ju surare, desto fler bakterier kan frodas, ökar risken för infektion
- Dieten kan också spela en roll och påverka de bakterier som utsöndras via urinen
Vetenskapsmän har upptäckt varför vissa människor är mer benägna att drabbas av smärtsamma urinvägsinfektioner, som till exempel cystit.
De säger att syrahalten i en persons urin kan påverka hur väl bakterier kan växa i urinvägarna, vilket gör det möjligt för dem att frodas.
Dieten kan också spela en roll, på det sätt som små avfallsmolekyler från maten omvandlas av bakterier i tarmen innan de utsöndras via urinen.
Forskningen, som utförts vid Washington University School of Medicine i St. Louis, kan få konsekvenser för behandlingen av urinvägsinfektioner, som är bland de vanligaste bakteriella infektionerna i världen.
Urinvägsinfektioner (UTI) orsakas ofta av en bakteriestam kallad Escherichia coli (E.
Typiska symtom är smärta eller en brännande känsla när man kissar, ett behov av att kissa ofta och smärta i underlivet.
Läkare har länge förlitat sig på antibiotika för att döda mikroberna.
Men den ökande bakteriella resistensen mot dessa läkemedel får forskarna att leta efter alternativa behandlingsstrategier.
”Många läkare kan berätta att de träffar patienter som är särskilt mottagliga för urinvägsinfektioner”, säger huvudförfattaren Jeffrey Henderson, biträdande professor i medicin.
”Vi vet ofta inte varför vissa människor verkar vara benägna att få återkommande urinvägsinfektioner.
”Under lång tid hade vi billiga antibiotika som fungerade riktigt bra för detta. Men under de senaste 10-15 åren har vi sett en enorm ökning av bakterieinfektioner som är resistenta mot många av dessa läkemedel.”
Med detta i åtanke var professor Henderson och hans team intresserade av att studera hur kroppen naturligt bekämpar bakterieinfektioner.
De odlade E. coli i urinprover från friska frivilliga och noterade stora skillnader i hur väl olika personers urin kunde använda sig av ett nyckelprotein för att begränsa bakterietillväxt.
Klicka på ljudet nedan för att höra forskarna berätta om sitt arbete
De delade sedan in dessa urinprover i två grupper baserat på om de hade tillåtit eller stoppat bakterietillväxten.
De prover som hade stoppat bakterietillväxten analyserades sedan mer ingående.
De urinprover som stoppade bakterietillväxten visade mer aktivitet av ett nyckelprotein som kroppen tillverkar naturligt som svar på en infektion.
Däremot visade de prover som tillät bakterier att växa lätt mindre aktivitet av detta protein.
Proteinet, som kallas siderocalin, berövar bakterier det järn som de behöver för att växa.
Nästa steg var att identifiera vem, om någon, som hade egenskaper som gjorde siderocalin mer effektivt i kroppen.
”Ålder och kön visade sig inte vara viktiga aktörer”, säger Robin Shields-Cutler, medförfattare till studien.
”Av alla faktorer som vi mätte var den enda som verkligen skiljde sig åt mellan de två grupperna pH – hur sur urinen var.”
Härför har man hittills trott att sur urin var bra eftersom det begränsade bakterietillväxten.
Men den här studien visade att urin som var mindre sur – och närmare det neutrala pH-värdet hos rent vatten – uppvisade högre aktivitet av proteinet siderocalin.
Detta gjorde i sin tur att den var bättre på att begränsa bakterietillväxten än de mer sura proverna.
Viktigt nog visade forskarna också att de kunde uppmuntra eller motverka bakterietillväxten i urinen helt enkelt genom att justera pH-värdet – ett resultat som skulle kunna få konsekvenser för hur patienter med urinvägsinfektioner behandlas.
”Läkare är mycket bra på att manipulera pH-värdet i urinen”, säger professor Henderson, som behandlar patienter med urinvägsinfektioner.
”Om man till exempel tar Tums gör det urinen mindre sur.”
Men, tillade han, urinens pH är inte hela sanningen här.
”Urinen är en destination för mycket av kroppens avfall i form av små molekyler”, fortsatte professor Henderson.
”Det är ett otroligt komplext medium som förändras av kost, individuell genetik och många andra faktorer.”
Dessa avfallsmolekyler produceras inte av mänskliga celler, utan av en persons tarmmikrober när de bryter ner maten i kosten.”
Forskarna upptäckte att närvaron av små metaboliter (produkter av ämnesomsättningen) som kallas aromater – som varierar beroende på en persons kost – också spelar en roll.
Prover med färre bakterier hade fler aromatiska föreningar, och urin med fler bakterier hade färre.
Teorin är nu att vissa av dessa aromatiska föreningar är bra järnbindare och hjälper till att beröva bakterier det järn de behöver för att växa.
”Vår studie tyder på att kroppens immunförsvar använder växtföreningar i kosten för att förhindra bakterietillväxt”, säger professor Henderson.
”Vi identifierade en lista över intressanta föreningar, och många av dessa är förknippade med specifika kostkomponenter och med tarmmikrober.’
Resultaten tyder på att tranbär – ett sedan länge använt botemedel mot urinvägsinfektioner – bland andra möjliga kostinterventioner, skulle kunna hjälpa till att avvärja infektioner.
Mycket forskning har gjorts om effekten av tranbär, men resultaten av sådana undersökningar har inte varit samstämmiga.
’Det är möjligt att tranbär kan vara effektivare när de kombineras med en behandling för att göra urinen mindre sur’, sade professor Henderson. Och även då kanske tranbären bara fungerar hos personer som har rätt tarmmikrober.
Studien publicerades i Journal of Biological Chemistry.