- Introduktion
- MS/DBB Kolinerga neuroners aktivitet och frisättning av acetylkolin i hippocampal CA1
- Effekter av aktivering av muskarinreceptorer på hippocampala CA1 hämmande interneuroner
- Aktivering av muskarinreceptorer i hippocampala CA1-interneuroner efter frisättning av acetylkolin
- Effekter av aktivering av nikotiniska receptorer på hippocampala CA1-interneuroner
- Aktivering av nikotinreceptorer i hippocampala CA1-interneuroner efter frisättning av acetylkolin
- Effekter av acetylkolinfrisättning på Hippocampus CA1-nätverksfunktion utifrån interneuronernas membranpotential
- Intressekonfliktförklaring
- Acknowledgment
Introduktion
Acetylkolin frisätts i hela däggdjurs centrala nervsystem (CNS) där det påverkar den globala hjärnfunktionen genom att påverka sömn- och vakencykler, uppmärksamhet och minnesbildning. En region i hjärnan som är starkt innerverad av kolinerga afferenter från det mediala septum och det diagonala bandet i Broca-komplexet (MS/DBB) är hippocampus (Dutar et al., 1995). Funktionellt har acetylkolinfrisättning i hippocampus föreslagits bidra till att minnen bildas eller hämtas, beroende på den extracellulära koncentrationen av acetylkolin (Power et al., 2003; Hasselmo och Giocomo, 2006; Kenney och Gould, 2008; Deiana et al., 2011; Hasselmo och Sarter, 2011; Easton et al., 2012; Blake et al., 2014). Den mekanism genom vilken MS/DBB-kolinergiska terminaler påverkar hippocampusnätverkets funktion är genom aktivering av både muskarin- och nikotinreceptorer som finns på dendriter, cellkroppar och axonterminaler av pyramidala neuroner och inhiberande interneuroner samt på astrocyter (Cobb och Davies, 2005; Teles-Grilo Ruivo och Mellor, 2013). Även om acetylkolin påverkar flera platser på flera olika celltyper kommer en del av dess inflytande troligen från dess effekter på interneuronernas funktion.
Hämmande interneuroner spelar en avgörande roll i informationsbehandlingen i hippocampus. Interneuronerna är mycket olika när det gäller anatomisk struktur och förmodad funktion (Freund och Buzsaki, 1996; Klausberger och Somogyi, 2008). Beroende på internneuronsubtypen och var den innerverar pyramidcellen kan en enskild internneuron helt blockera aktiviteten i en dendrit, ändra aktionspotentialens avfyrningsfas vid soman eller helt förhindra aktionspotentialavfyrning vid pyramidcellskroppen (Miles et al., 1996; Larkum et al., 1999). På nätverksnivå bidrar interneuroner till att generera synkron aktivitet bland populationer av huvudneuroner med olika beteendemässigt relevanta frekvenser (Buzsaki, 2002; Buzsaki och Wang, 2012). Med tanke på den betydande inverkan som enskilda internuroner har på neuronala nätverksfunktioner är det troligt att en betydande del av acetylkolins inflytande på hippocampal aktivitet uppstår genom modulering av internuroner. Även om kolinerga receptorer har visat sig påverka inhiberande presynaptiska terminaler (Behrends och Ten Bruggencate, 1993; Tang et al., 2011) och interneurons excitabilitet (McQuiston och Madison, 1999b; Griguoli et al., 2009; Cea-Del Rio et al, 2010, 2011), kommer denna minireview att begränsa sitt fokus till nyligen genomförda studier som har undersökt effekten av acetylkolinfrisättning på förändringar i internurons membranpotential, särskilt i hippocampus CA1.
MS/DBB Kolinerga neuroners aktivitet och frisättning av acetylkolin i hippocampal CA1
Den inverkan som frisättning av acetylkolin har i hippocampal CA1 och i vilken utsträckning olika interneuronsubtyper påverkas kommer att bero på den specifika placeringen och tätheten av kolinerga axonterminaler samt dess inaktiverande enzym, acetylkolinesteras. Det har visat sig att både kolinerga fibrer och acetylkolinesteras är differentiellt fördelade mellan olika lager i hippocampus CA1. Hos mus visade sig kolinerga fibrer vara jämnt fördelade med undantag för två band med högre densitet i stratum pyamidale (SP) och vid gränsen mellan stratum radiatum (SR) och stratum lacunosum-moleculare (SLM) (Aznavour et al., 2002). Hos råtta observerades liknande band med högre densitet i SP och vid gränsen mellan SR och SLM. Jämfört med stratum oriens (SO) sågs dock lägre densiteter i SR och ännu lägre densiteter i SLM (SO > SR > SLM) (Aznavour et al., 2002). Fördelningen av acetylkolinesteras i hippocampus CA1 kompletterar fördelningen av kolinergt inflöde, med högre tätheter observerade mellan SP och SO samt en annan topp i SLM nära gränsen till SR (Storm-Mathisen, 1970). I överensstämmelse med dessa anatomiska data har mätningar av ökad acetylkolinfrisättning under thetarytmer visat att acetylkolinkoncentrationerna var högst nära stratum pyramidale (Zhang et al., 2010). Denna differentiella fördelning av kolinerga fibrer och extracellulära acetylkolinnivåer är särskilt viktig med tanke på att inte alla kolinerga terminaler i hippocampus verkar överföra acetylkolin synaptiskt. I både hippocampus och neocortex uppskattades 85-93 % av de kolinerga axonterminalerna inte ha någon postsynaptisk specialisering och därför föreslogs majoriteten av de kolinerga terminalerna överföra acetylkolin genom volym eller icke-synaptisk överföring (Umbriaco et al., 1994, 1995). Andra grupper har dock uppskattat att majoriteten av de kolinerga terminalerna (66-67 %) i neocortex gör klassiska synaptiska förbindelser (Smiley et al., 1997; Turrini et al., 2001). Oavsett denna diskrepans verkar en betydande del av terminalerna frigöra acetylkolin i det extracellulära rummet på ett parakrint sätt. Detta kräver att terminalt frigjort acetylkolin diffunderar betydande avstånd förbi acetylkolinesteras för att binda till receptorer på postsynaptiska element. Regioner eller lager med gynnsamma tätheter av kolinerga terminaler (högre) och/eller acetylkolinesteras (lägre) kan således resultera i större extracellulära koncentrationer av acetylkolin som kan vara effektivare när det gäller att överföra acetylkolin genom volymöverföring. Dessutom är det möjligt att det finns en undergrupp av terminaler som är mer aktiva, har en högre sannolikhet för frisättning eller kan frisätta mer neurotransmittor. Dessa terminaler kan vara effektivare när det gäller att förmedla volymöverföring och påverka närliggande hämmande interneuroner.
Acetylkolinfrisättning från kolinerga terminaler kommer att bero på aktiviteten hos de kolinerga neuronerna i MS/DBB. De avfyrningsmönster hos kolinerga neuronerna i MS/DBB som rapporterats i litteraturen har dock uppvisat en viss variation (Barrenechea et al., 1995; Brazhnik och Fox, 1997, 1999; Simon et al., 2006). Ett litet antal anatomiskt identifierade MS/DBB-kolinergiska neuroner som registrerats i vakna, fasthållna gnagare har rapporterats ha låga oregelbundna eldningsfrekvenser (<2 Hz) (Simon et al., 2006). Däremot har anatomiskt oidentifierade neuroner med aktionspotentialvågformer som överensstämmer med MS/DBB-kolinergiska neuroner rapporterats avfyra med en frekvens på upp till 30 Hz (Brazhnik och Fox, 1999). Det är alltså fortfarande oklart vilka hastigheter som bäst beskriver avfyrningsmönstren hos kolinerga neuroner i MS/DBB eller om de faller längs ett brett kontinuum. Icke desto mindre skulle potentiella skillnader i de kolinerga neuronernas avfyrningsfrekvens eller aktivitetsvaraktighet kunna ha varierande effekter på olika interneuronsubtyper genom lokala skillnader i acetylkolinkoncentrationer.
Effekter av aktivering av muskarinreceptorer på hippocampala CA1 hämmande interneuroner
Störning av den kolinerga funktionen i MS/DBB genom systemisk blockad av muskarinreceptorer eller direkt injektion av muskarinreceptorantagonister i hippocampus kan försämra minnet och inkodningen av rumslig information (Blokland et al, 1992; Atri et al., 2004; Hasselmo, 2006). En potentiell roll för inhiberande interneuroner i muskarinreceptormoduleringen av hippocampusfunktionen baserades ursprungligen på observationer att exogen applicering av kolinerga agonister resulterade i en ökning av spontana inhiberande postsynaptiska strömmar (sIPSCs) i CA1-pyramidala neuroner (Pitler och Alger, 1992). Dessa data antydde indirekt att en undergrupp av inhiberande interneuroner kan depolariseras av muskarinreceptoraktivering och bekräftades senare genom direkta inspelningar (Parra et al., 1998; McQuiston och Madison, 1999a). Det var dock inte alla internuroner som reagerade på aktivering av muskarinreceptorer genom att depolarisera. Vissa internuroner hyperpolariserades eller uppvisade bifasiska reaktioner, och vissa misslyckades med att reagera på exogen applicering av muskarinisk agonist (Parra et al., 1998; McQuiston och Madison, 1999a). Dessutom kunde varje typ av muskarinsvar inte korreleras med en morfologisk subtyp av interneuron. Dessa resultat komplicerades ytterligare av observationen att muskarinreceptorer kan hämma frisättningen av GABA från en undergrupp av perisomatiska inhiberande interneuroner (Behrends och Ten Bruggencate, 1993; Fukudome et al., 2004; Szabo et al., 2010) och att aktivering av muskarinreceptorer kan öka interneuronernas excitabilitet genom generering av efterdepolarisationer (McQuiston och Madison, 1999b; Lawrence et al., 2006). Den inverkan som acetylkolinfrisättning har på interneuronpopulationen är således komplex och resulterar i rekrytering av vissa interneuroner samtidigt som andra hämmas.
Aktivering av muskarinreceptorer i hippocampala CA1-interneuroner efter frisättning av acetylkolin
Och även om kolinerga muskariniska synaptiska reaktioner först uppmättes i CA1-pyramidala neuroner 1983 (Cole och Nicoll, 1983), var det inte förrän 2006 som muskariniska reaktioner på elektriskt framkallad frisättning av acetylkolin uppmättes i hippocampala CA1-inhibitoriska internneuroner (Widmer et al, 2006). Denna studie visade att terminalt frisatt acetylkolin hade divergerande effekter på olika internuronsubtyper. Interneuronerna kunde reagera genom depolarisering, hyperpolarisering eller med bifasiska reaktioner. Totalt sett producerade majoriteten av de reagerande interneuronerna depolariseringar (64 %) medan hyperpolariseringar sällan observerades (13 %) (Widmer et al., 2006). I likhet med tidigare studier med exogen applicering av muskariniska agonister (Parra et al., 1998; McQuiston och Madison, 1999a) kunde de olika elektriskt framkallade muskariniska responstyperna dessutom inte korreleras med specifika anatomiska subtyper av interneuroner (Widmer et al., 2006). Dessa resultat har nyligen bekräftats av optogenetiska studier med hjälp av framkallad frisättning som svar på ljusaktivering (Nagode et al., 2011; Bell et al., 2013). I en av dessa optogenetiska studier var dock interneuroner som svarade med bifasiska (25 %), hyperpolariserande (35 %) och depolariserande (40 %) muskarinsvar mer jämnt fördelade bland de olika responstyperna (Bell et al., 2013). Viktigt är att optogenetiskt frisatt acetylkolin övervägande gav muskariniska svar (80 %) jämfört med nikotiniska svar (17 %). De återstående 3 % av de svarande interneuronerna hade både muskariniska och nikotiniska svar. Dessutom medierades de muskariniska hyperpolarisationerna av aktivering av M4-receptorer medan depolariseringarna sannolikt producerades av M3-receptoraktivering (Bell et al., 2013). I likhet med studierna av elektrisk stimulering kunde muskarinsvarstyp inte korreleras med anatomiska interneuronsubtyper. Viktigt är att båda studierna visade att perisomatiskt projicerande interneuroner (sannolikt parvalbuminuttryckande korgceller) kunde reagera på acetylkolinfrisättning med någon av de tre muskariniska responstyperna (Widmer et al., 2006; Bell et al., 2013). I olika optogenetiska studier bedömdes CA1-interneuronernas membranpotential indirekt genom att mäta sIPSC-frekvensen i CA1-pyramidala neuroner (Nagode et al., 2011, 2014). Optogenetiskt frisatt acetylkolin resulterade i en ökning av sIPSCs med stor amplitud med frekvenser som föll inom thetabandbredden (4-12 Hz) (Nagode et al., 2011). Viktigt är att denna ökning av sIPSCs kunde hämmas av endocannabinoider, vilket tyder på att de berodde på aktivering av cholecystokininpositiva interneuroner (Nagode et al., 2011). Vidare påverkades inte sIPSC:erna av optogenetisk undertryckning av parvalbuminpositiva celler, vilket tyder på att de inte härrörde från aktivering av parvalbuminkorgceller, axo-axoniska, bistratifierade eller oriens-lacunosum-moleculare interneuroner (Nagode et al., 2014). Dessa resultat stämmer överens med studier av synaptisk stimulering, där man registrerade från en interneuron med cholecystokinin-korgcellsmorfologi som gav ett bifasiskt svar på acetylkolinfrisättning (Widmer et al., 2006). Baserat enbart på effekter på membranpotentialen kommer därför endogent aktiverade muskarinreceptorer på hippocampala CA1-interneuroner att ha komplexa effekter på nätverkets funktion (se tabell 1).
Tabell 1. Kolinerga svar varierar i liknande och olika anatomiska interneuronsubtyper.
Och även om olika muskariniska svarstyper observerades nästan enhetligt i CA1-interneuroner var inte alla svarstyper lika lätt framkallade av optogenetisk stimulering (Bell et al., 2013). I överensstämmelse med vissa in vivo-registreringar (Brazhnik och Fox, 1999) kunde acetylkolin som frigjordes från MS/DBB-kolinergiska terminaler av blåljusblixtar som levererades vid 20 Hz framkalla varje responstyp i hippocampala CA1-interneuroner (Bell et al., 2013). Antalet blixtar påverkade dock sannolikheten att observera en viss responstyp. I hyperpolariserande interneuroner räckte det med 10 blixtar (91 % av de hyperpolariserande interneuronerna) för att observera ett svar. Däremot var 10 blixtar inte tillräckliga för att framkalla ett svar hos majoriteten av de depolariserande internuronerna (58 %). På samma sätt kunde den depolariserande fasen inte observeras i majoriteten av de bifasiska internuronerna (55 %) när endast 10 stimuli gavs. Därför kan muskariniska hyperpolariseringar kräva mindre presynaptisk MS/DBB-kolinerg aktivitet jämfört med depolariserande reaktioner i hippocampala CA1-interneuroner. Det kan vara så att suppression av interneuronernas excitabilitet kommer att vara den dominerande effekten som svar på låga nivåer av MS/DBB-kolinerg aktivitet.
Effekter av aktivering av nikotiniska receptorer på hippocampala CA1-interneuroner
Aktivering av nikotiniska receptorer i hippocampus har en betydande inverkan på fysiologisk och patofysiologisk minnesbildning (Levin, 2002; Levin et al, 2002, 2009; Buccafusco et al., 2005; Davis och Gould, 2006, 2009; Nott och Levin, 2006; Davis et al., 2007). Av de 11 olika nikotinreceptorunderenheter som finns i däggdjurens CNS har 9 rapporterats uttryckas i hippocampala CA1-neuroner (Sudweeks och Yakel, 2000). Med hjälp av exogen applicering av nikotiniska agonister har funktionella nikotiniska receptorer som innehåller α7 (Alkondon et al., 1997; Jones och Yakel, 1997; Frazier et al, 1998b; McQuiston och Madison, 1999c), α4β2 (McQuiston och Madison, 1999c; Sudweeks och Yakel, 2000) eller α2-underenheter (McQuiston och Madison, 1999c; Sudweeks och Yakel, 2000; Jia et al., 2009) har observerats i hippocampala CA1-interneuroner. Även om hippocampala internuroner tycktes uttrycka en mångfald av nikotinreceptorsubtyper, observerades α7-receptorer oftare och gav större svar (McQuiston och Madison, 1999c; Sudweeks och Yakel, 2000). Faktum är att α7 nikotinreceptorer i hippocampus har förknippats med minnesbildning (Levin, 2002; Levin et al., 2002; Nott och Levin, 2006) och att deras dysfunktion kan spela en roll i vissa former av schizofreni (Freedman et al., 1994; Leonard et al., 1996; Adler et al., 1998). Trots deras lägre uttrycksnivåer har dock de α4β2-innehållande nikotinreceptorerna rapporterats spela en betydande roll vid minnesbildning (Davis och Gould, 2006; Davis et al., 2007) och vid hippocampusberoende nikotinberoende (Perry et al, 1999; Davis och Gould, 2009). α4β2-innehållande receptorer har också korrelerats med kognitiva brister i samband med åldrande och Alzheimers sjukdom (Kellar et al., 1987; Wu et al., 2004; Gahring et al., 2005). För att fullt ut förstå den roll som olika nikotiniska underenheter spelar i hippocampus har man börjat undersöka effekten av endogent frisatt acetylkolin på enskilda hippocampusceller och hippocampusnätverket.
Aktivering av nikotinreceptorer i hippocampala CA1-interneuroner efter frisättning av acetylkolin
Acetylkolinfrisättning från MS/DBB-kolinergiska terminaler i hippocampala CA1 har visat sig aktivera nikotinreceptorer på internuroner (Alkondon et al, 1998; Frazier et al., 1998a; Stone, 2007). Nikotiniska excitatoriska postsynaptiska strömmar (EPSC) observerades först med hjälp av elektrisk stimulering och patch clamping av hela celler i akuta hjärnskivor från råttor. Dessa nikotiniska EPSC:er hade snabb kinetik och blockerades av α7 nikotinreceptorantagonister (Alkondon et al., 1998; Frazier et al., 1998a), vilket stämmer överens med studier där nikotinreceptoragonister applicerades direkt på interneurons cellkroppar (Alkondon et al., 1997; Jones och Yakel, 1997; Frazier et al., 1998b; McQuiston och Madison, 1999c). Nyare optogenetiska studier i skivor av mushjärnan kunde dock inte reproducera dessa tidigare observationer (Bell et al., 2011). I stället aktiverade optogenetiskt frisatt acetylkolin främst nikotinreceptorer som innehöll α4β2-underenheter. Dessutom var α4β2-svaren mestadels under tröskelvärdet och hade mycket långsam kinetik. Dessa data tyder på att acetylkolin diffunderar en betydande sträcka innan det binder till de α4β2-innehållande nikotinreceptorerna (McQuiston och Madison, 1999c; Bennett et al., 2012), vilket stämmer överens med volymmässig eller icke-synaptisk överföring (Vizi et al., 2010). Även om dessa små nikotinresponser kunde tidsmässigt summeras, begränsades deras förmåga att excitera interneuroner genom muskarinisk presynaptisk hämning. Eftersom de nikotiniska svaren för det mesta var subtröskelaktiga kan den nikotiniska överföringen till CA1-interneuroner vara av primärt modulerande karaktär. I de optogenetiska studierna undersöktes också de nikotinska svaren med hjälp av spänningskänsliga färgämnen (VSD). De nikotinska VSD-signalerna blockerades helt av α4β2-receptorantagonisten DHβE och visade sig vara betydligt större i den distala dendritiska regionen av CA1-pyramidala neuroner, som överlappar med ingångar från entorhinal cortex och nucleus reuniens i thalamus (Bell et al., 2011). Eftersom VSD färgar alla delar av vävnaden är det viktigt att VSD-data tyder på att α4β2-innehållande nikotinreceptorer är den vanligaste receptorn som medierar depolariserande nikotinresponser i mushippocampus CA1. Noterbart är att nikotiniska reaktioner kan framkallas av en enda ljusblixt (Bell et al, 2011), vilket tyder på att acetylkolinfrisättning från MS/DBB-kolinergiska terminaler kan bidra till att rekrytera interneuroner via aktivering av nikotinreceptorer innan de påverkas av aktivering av muskarinreceptorer.
Effekter av acetylkolinfrisättning på Hippocampus CA1-nätverksfunktion utifrån interneuronernas membranpotential
Om CA1 inhibitoriska interneuroners membranpotential kan moduleras differentiellt av både muskarin- och nikotinreceptoraktivering efter acetylkolinfrisättning, är följdeffekten på nätverksfunktionen otvivelaktigt komplex. Aktivering av muskarinreceptorer kan leda till varierande och motsatta effekter, även inom samma interneuron (se tabell 1). Tyvärr är vår förståelse av hur varje subtyp av interneuron kan påverkas av aktivering av muskariniska eller nikotiniska receptorer fortfarande ofullständig. Trots detta varierade antalet stimuli som krävdes för att framkalla varje typ av reaktion på ett konsekvent sätt. Nikotiniska reaktioner var lättast att framkalla och krävde minst antal stimuli (Bell et al., 2011) medan depolariserande muskariniska reaktioner var svårast att framkalla och krävde det största antalet stimuli (Bell et al., 2013). Därför kan man anta att låga nivåer av MS/DBB-kolinergisk neuronaktivitet och lägre koncentrationer av extracellulärt acetylkolin gynnar aktivering av nikotinreceptorer eller en muskarinisk hyperpolarisering i specifika undergrupper av CA1-interneuroner.
Eftersom muskarinisk hyperpolarisering av CA1-interneuroner kräver mindre presynaptisk kolinerg aktivitet kan disinhibition (indirekt aktivering) av hippocampala CA1-pyramidala celler gynnas under låga nivåer av MS/DBB-kolinerg aktivitet (figur 1B). Om man dessutom postulerar att nikotiniska reaktioner företrädesvis påverkar interneuroner som selektivt hämmar andra interneuroner (interneuronselektivt eller IS), kan aktivering av nikotinreceptorer också resultera i avhämning av CA1-pyramidala neuroner (figur 1A). Tillsammans skulle låga nivåer av MS/DBB-kolinerg aktivitet gynna en nettoavhämning av hippocampus CA1, vilket skulle möjliggöra en högre sannolikhet för utdata från CA1-pyramidala neuroner. Ökad produktion från CA1 kan leda till att minnesåterkallelse och minneskonsolidering underlättas i andra delar av CNS, vilket tros ske under långsam vågsömn (Gais och Born, 2004; Hasselmo och McGaughy, 2004). Däremot kommer högre nivåer av MS/DBB-kolinergisk neuronaktivitet kopplad till högre extracellulära koncentrationer av acetylkolin senare att rekrytera olika undergrupper av interneuroner som svarar via muskariniska depolariseringar. Vissa av dessa depolariserande interneuroner kan införa rytmisk hämning av CA1-pyramidala neuroner vid thetafrekvenser (Nagode et al., 2011, 2014), en nätverksrytm som observeras under högre nivåer av acetylkolinfrisättning (Zhang et al., 2010). Detta skulle resultera i hämning av hippocampala CA1-pyramidneuroners produktion (delvis rytmisk) samtidigt som den synaptiska integrationen inom hippocampala CA1-pyramidcellsdendriter underlättas genom kolinerga effekter på glutamatergiska receptorer och dendritisk funktion (figur 1C) (Tsubokawa och Ross, 1997; Tsubokawa, 2000; Fernandez De Sevilla och Buno, 2010; Giessel och Sabatini, 2010). En sådan dynamisk roll för acetylkolinkoncentrationer vid inlärning och minnesbildning har faktiskt tidigare föreslagits (Hasselmo, 2006; Hasselmo och Giocomo, 2006; Giocomo och Hasselmo, 2007; Hasselmo och Sarter, 2011). Enligt detta schema tillåter lägre acetylkolinkoncentrationer att synaptiska interaktioner inom hippocampus (Schaffer collaterals) dominerar, vilket ökar produktionen i hippocampus CA1 och minnesåterhämtningen, medan högre acetylkolinkoncentrationer gynnar bearbetningen av inflöden utanför hippocampus, vilket gör det möjligt för övergående bildning av minnen i hippocampus CA1. Därför kan den kombinerade effekten av acetylkolinfrisättning på glutamatergiska inflöden och interneuronernas funktion spela viktiga roller när det gäller att ställa in hippocampus CA1-nätverket för återkallande eller för att bilda nya minnen.
Figur 1. Hypotes att MS/DBB-kolinergiska ingångar antingen undertrycker eller aktiverar interneuronnätverk i hippocampal CA1 beroende på kolinergisk neuronaktivitet. (A) Låga nivåer av MS/DBB-kolinerg aktivitet aktiverar företrädesvis undergrupper av interneuroner genom aktivering av nikotinreceptorer. Vi postulerar att nikotiniskt drivna interneuroner är interneuronselektiva interneuroner (IS, gul aktivering) som specifikt hämmar andra interneuroner (blå). En ökning av deras aktivitet leder till att pyramidala neuroner avhämmas (P, gul aktivering och ökad produktion). (B) Låga nivåer av MS/DBB-kolinerg aktivitet hyperpolariserar också undergrupper av interneuroner genom aktivering av muskarinreceptorer (I, blått undertryckande) vilket resulterar i avhämning av pyramidala neuroner (P, gul aktivering och ökad effekt). (C) Ökad kolinerga neuronaktivitet gör att delmängder av interneuroner depolariseras genom aktivering av muskarinreceptorer (I, röd-aktivering och ökad synaptisk hämning), vilket leder till undertryckande av pyramidala neuroner (P, blå-undertryckt utgång).
Intressekonfliktförklaring
Författaren förklarar att forskningen utfördes i avsaknad av kommersiella eller ekonomiska relationer som skulle kunna tolkas som en potentiell intressekonflikt.
Acknowledgment
Detta arbete stöddes av bidrag från NIMH/NIH 5R01MH094626 och 1R21MH103695.
Adler, L. E., Olincy, A., Waldo, M., Harris, J. G., Griffith, J., Stevens, K., et al. (1998). Schizofreni, sensory gating och nikotinreceptorer. Schizophr. Bull. 24, 189-202. doi: 10.1093/oxfordjournals.schbul.a033320
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Alkondon, M., Pereira, E. F., och Albuquerque, E. X. (1998). alfa-bungarotoxin- och methyllycaconitinkänsliga nikotinreceptorer förmedlar snabb synaptisk överföring i interneuroner i hippocampala skivor från råttor. Brain Res. 810, 257-263. doi: 10.1016/S0006-8993(98)00880-4
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Alkondon, M., Pereira, E. F., Barbosa, C. T. och Albuquerque, E. X. (1997). Neuronal aktivering av nikotiniska acetylkolinreceptorer modulerar frisättning av gamma-aminosmörsyra från CA1-neuroner i hippocampala skivor från råttor. J. Pharmacol. Exp. Ther. 283, 1396-1411.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Atri, A., Sherman, S., Norman, K. A., Kirchhoff, B. A., Nicolas, M. M., Greicius, M. D., et al. (2004). Blockad av centrala kolinerga receptorer försämrar nyinlärning och ökar proaktiv störning i en uppgift för ordpar-associeratminne. Behav. Neurosci. 118, 223-236. doi: 10.1037/0735-7044.118.1.223
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Aznavour, N., Mechawar, N. och Descarries, L. (2002). Jämförande analys av den kolinerga innervationen i den dorsala hippocampus hos vuxna musar och råttor: en kvantitativ immunocytokemisk studie. Hippocampus 12, 206-217. doi: 10.1002/hipo.1108
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Barrenechea, C., Pedemonte, M., Nunez, A. och Garcia-Austt, E. (1995). In vivo intracellulära inspelningar av mediala septala och diagonala bandet av Broca neuroner: samband med thetarytm. Exp. Brain Res. 103, 31-40. doi: 10.1007/BF00241962
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Behrends, J. C., and Ten Bruggencate, G. (1993). Kolinerga modulering av synaptisk hämning i marsvinshippocampus in vitro: excitering av GABAergiska internuroner och hämning av GABA-frisättning. J. Neurophysiol. 69, 626-629.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Bell, K. A., Shim, H., Chen, C. K. och McQuiston, A. R. (2011). Nikotiniska excitatoriska postsynaptiska potentialer i hippocampala CA1-interneuroner medieras huvudsakligen av nikotiniska receptorer som innehåller alfa4- och beta2-underenheter. Neuropharmacology 61, 1379-1388. doi: 10.1016/j.neuropharm.2011.08.024
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Bell, L. A., Bell, K. A., and McQuiston, A. R. (2013). Synaptiska muskariniska responstyper i hippocampala CA1-interneuroner beror på olika nivåer av presynaptisk aktivitet och olika muskariniska receptorsubtyper. Neuropharmacology 73, 160-173. doi: 10.1016/j.neuropharm.2013.05.026
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Bennett, C., Arroyo, S., Berns, D. och Hestrin, S. (2012). Mekanismer som genererar tvåkomponents nikotiniska EPSCs i kortikala interneuroner. J. Neurosci. 32, 17287-17296. doi: 10.1523/JNEUROSCI.3565-12.2012
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Blake, M. G., Krawczyk, M. C., Baratti, C. M. och Boccia, M. M. (2014). Neurofarmakologi för minneskonsolidering och återkonsolidering: insikter om centrala kolinerga mekanismer. J. Physiol. Paris. doi: 10.1016/j.jphysparis.2014.04.005.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Blokland, A., Honig, W. och Raaijmakers, W. G. (1992). Effekter av intra-hippocampala scopolamininjektioner i en upprepad rumslig förvärvsuppgift hos råtta. Psychopharmacology (Berl). 109, 373-376. doi: 10.1007/BF02245886
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Brazhnik, E. S., and Fox, S. E. (1997). Intracellulära inspelningar från neuroner i mediala septum under hippocampal thetarytm. Exp. Brain Res. 114, 442-453. doi: 10.1007/PL00005653
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Brazhnik, E. S., and Fox, S. E. (1999). Aktionspotentialer och relationer till thetarytmen hos mediala septala neuroner in vivo. Exp. Brain Res. 127, 244-258. doi: 10.1007/s002210050794
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Buccafusco, J. J., Letchworth, S. R., Bencherif, M. och Lippiello, P. M. (2005). Långvarig kognitiv förbättring med nikotinreceptoragonister: mekanismer för farmakokinetisk-farmakodynamisk diskordans. Trends Pharmacol. Sci. 26, 352-360. doi: 10.1016/j.tips.2005.05.007
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Buhler, A. V., and Dunwiddie, T. V. (2001). Reglering av aktiviteten hos hippocampala stratum oriens interneuroner av alfa7 nikotiniska acetylkolinreceptorer. Neuroscience 106, 55-67. doi: 10.1016/S0306-4522(01)00257-3
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Buzsaki, G. (2002). Theta-svängningar i hippocampus. Neuron 33, 325-340. doi: 10.1016/S0896-6273(02)00586-X
CrossRef Full Text
Buzsaki, G., and Wang, X. J. (2012). Mekanismer för gammaoscillationer. Annu. Rev. Neurosci. 35, 203-225. doi: 10.1146/annurev-neuro-062111-150444
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Cea-Del Rio, C. A., Lawrence, J. J., Erdelyi, F., Szabo, G. och McBain, C. J. (2011). Kolinerga modulationer förstärker de inneboende oscillatoriska egenskaperna hos CA1 hippocampala cholecystokinin-positiva interneuroner. J. Physiol. 589, 609-627. doi: 10.1113/jphysiol.2010.199422
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Cea-Del Rio, C. A., Lawrence, J. J., Tricoire, L., Erdelyi, F., Szabo, G., and McBain, C. J. (2010). M3 muskariniska acetylkolinreceptoruttryck ger differentiell kolinerga modulering till neurokemiskt distinkta hippocampala korgcellssubtyper. J. Neurosci. 30, 6011-6024. doi: 10.1523/JNEUROSCI.5040-09.2010
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Cobb, S. R., and Davies, C. H. (2005). Kolinerga moduleringar av hippocampala celler och kretsar. J. Physiol. 562, 81-88. doi: 10.1113/jphysiol.2004.076539
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Cole, A. E., and Nicoll, R. A. (1983). Acetylkolin förmedlar en långsam synaptisk potential i hippocampala pyramidala celler. Science 221, 1299-1301. doi: 10.1126/science.6612345
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Davis, J. A., and Gould, T. J. (2006). Effekterna av DHBE och MLA på nikotininducerad förstärkning av kontextuell konditionering av rädsla hos C57BL/6-möss. Psychopharmacology (Berl). 184, 345-352. doi: 10.1007/s00213-005-0047-y
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Davis, J. A., and Gould, T. J. (2009). Hippocampala nAChRs medierar nikotinabstinensrelaterade inlärningsunderskott. Eur. Neuropsychopharmacol. 19, 551-561. doi: 10.1016/j.euroneuro.2009.02.003
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Davis, J. A., Kenney, J. W., and Gould, T. J. (2007). Hippocampala alfa4beta2 nikotiniska acetylkolinreceptorers inblandning i den förstärkande effekten av akut nikotin på kontextuell konditionering av rädsla. J. Neurosci. 27, 10870-10877. doi: 10.1523/JNEUROSCI.3242-07.2007
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Deiana, S., Platt, B. och Riedel, G. (2011). Det kolinerga systemet och rumslig inlärning. Beteende. Brain Res. 221, 389-411. doi: 10.1016/j.bbr.2010.11.036
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Dutar, P., Bassant, M. H., Senut, M. C. och Lamour, Y. (1995). Den septohippocampala banan: struktur och funktion hos ett centralt kolinergt system. Physiol. Rev. 75, 393-427.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Easton, A., Douchamps, V., Eacott, M., and Lever, C. (2012). En specifik roll för septohippocampal acetylkolin i minnet? Neuropsychologia 50, 3156-3168. doi: 10.1016/j.neuropsychologia.2012.07.022
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Fernandez De Sevilla, D., and Buno, W. (2010). Den muskariniska långtidsförstärkningen av NMDA- och AMPA-receptormedierad överföring vid Schaffer collaterala synapser utvecklas genom olika intracellulära mekanismer. J. Neurosci. 30, 11032-11042. doi: 10.1523/JNEUROSCI.1848-10.2010
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Frazier, C. J., Buhler, A. V., Weiner, J. L. och Dunwiddie, T. V. (1998a). Synaptiska potentialer som förmedlas via alfa-bungarotoxin-känsliga nikotiniska acetylkolinreceptorer i hippocampala interneuroner från råttan. J. Neurosci. 18, 8228-8235.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Frazier, C. J., Rollins, Y. D., Breese, C. R., Leonard, S., Freedman, R. och Dunwiddie, T. V. (1998b). Acetylkolin aktiverar en alfa-bungarotoxin-känslig nikotinström i hippocampala internuroner i råttan, men inte i pyramidala celler. J. Neurosci. 18, 1187-1195.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Freedman, R., Adler, L. E., Bickford, P., Byerley, W., Coon, H., Cullum, C. M., et al. (1994). Schizofreni och nikotinreceptorer. Harv. Rev. Psychiatry 2, 179-192. doi: 10.3109/10673229409017136
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Freund, T. F., and Buzsaki, G. (1996). Interneuroner i hippocampus. Hippocampus 6, 347-470.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Fukudome, Y., Ohno-Shosaku, T., Matsui, M., Omori, Y., Fukaya, M., Tsubokawa, H., et al. (2004). Två distinkta klasser av muskarinverkan på hippocampala inhiberande synapser: M2-medierad direkt undertryckning och M1/M3-medierad indirekt undertryckning genom endocannabinoidsignalering. Eur. J. Neurosci. 19, 2682-2692. doi: 10.1111/j.0953-816X.2004.03384.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Gahring, L. C., Persiyanov, K., and Rogers, S. W. (2005). Musstamsspecifika förändringar i uttrycket av nikotinreceptorer med åldern. Neurobiol. Aging 26, 973-980. doi: 10.1016/j.neurobiolaging.2004.07.005
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Gais, S., and Born, J. (2004). Låg acetylkolinhalt under långsam vågsömn är kritisk för konsolidering av deklarativa minnen. Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 101, 2140-2144. doi: 10.1073/pnas.0305404101
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Giessel, A. J., and Sabatini, B. L. (2010). M1 muskarinreceptorer ökar synaptiska potentialer och kalciuminflöde i dendritiska ryggrader genom att hämma postsynaptiska SK-kanaler. Neuron 68, 936-947. doi: 10.1016/j.neuron.2010.09.004
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Giocomo, L. M., and Hasselmo, M. E. (2007). Neuromodulering med glutamat och acetylkolin kan förändra kretsdynamiken genom att reglera det relativa inflytandet av afferent input och excitatorisk feedback. Mol. Neurobiol. 36, 184-200. doi: 10.1007/s12035-007-0032-z
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Griguoli, M., Scuri, R., Ragozzino, D., and Cherubini, E. (2009). Aktivering av nikotiniska acetylkolinreceptorer förstärker en långsam kalciumberoende kaliumkonduktans och minskar avfyrningen av stratum oriens-interneuroner. Eur. J. Neurosci. 30, 1011-1022. doi: 10.1111/j.1460-9568.2009.06914.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Hasselmo, M. E. (2006). Acetylkolins roll i inlärning och minne. Curr. Opin. Neurobiol. 16, 710-715. doi: 10.1016/j.conb.2006.09.002
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Hasselmo, M. E., and Giocomo, L. M. (2006). Kolinerga modulering av kortikala funktioner. J. Mol. Neurosci. 30, 133-135. doi: 10.1385/JMN:30:1:133
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Hasselmo, M. E., and McGaughy, J. (2004). Höga acetylkolinnivåer fastställer kretsdynamiken för uppmärksamhet och kodning och låga acetylkolinnivåer fastställer dynamiken för konsolidering. Prog. Brain Res. 145, 207-231. doi: 10.1016/S0079-6123(03)45015-2
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Hasselmo, M. E., and Sarter, M. (2011). Modes and models of forebrain cholinergic neuromodulation of cognition. Neuropsychopharmacology 36, 52-73. doi: 10.1038/npp.2010.104
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Jia, Y., Yamazaki, Y., Nakauchi, S. och Sumikawa, K. (2009). Alpha2 nikotinreceptorer fungerar som en molekylär switch för att kontinuerligt excitera en undergrupp av interneuroner i hippocampala kretsar hos råttor. Eur. J. Neurosci. 29, 1588-1603. doi: 10.1111/j.1460-9568.2009.06706.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Jones, S., and Yakel, J. L. (1997). Funktionella nikotiniska ACh-receptorer på interneuroner i råttans hippocampus. J. Physiol. 504(Pt 3), 603-610. doi: 10.1111/j.1469-7793.1997.603bd.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Kellar, K. J., Whitehouse, P. J., Martino-Barrows, A. M., Marcus, K. och Price, D. L. (1987). Muskariniska och nikotiniska kolinerga bindningsställen i hjärnbarken vid Alzheimers sjukdom. Brain Res. 436, 62-68. doi: 10.1016/0006-8993(87)91556-3
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Kenney, J. W., and Gould, T. J. (2008). Modulation av hippocampusberoende inlärning och synaptisk plasticitet av nikotin. Mol. Neurobiol. 38, 101-121. doi: 10.1007/s12035-008-8037-9
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Klausberger, T., and Somogyi, P. (2008). Neuronal mångfald och tidsmässig dynamik: enheten i hippocampala kretsoperationer. Science 321, 53-57. doi: 10.1126/science.1149381
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Larkum, M. E., Zhu, J. J. och Sakmann, B. (1999). En ny cellulär mekanism för att koppla ihop ingångar som kommer från olika kortikala lager. Nature 398, 338-341. doi: 10.1038/18686
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Lawrence, J. J., Statland, J. M., Grinspan, Z. M., and McBain, C. J. (2006). Celltypspecifikt beroende av muskarinsignalering i mushippocampala stratum oriens-interneuroner i mushippocampus. J. Physiol. 570, 595-610. doi: 10.1113/jphysiol.2005.100875
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Leonard, S., Adams, C., Breese, C. R., Adler, L. E., Bickford, P., Byerley, W., et al. (1996). Nicotinreceptorernas funktion vid schizofreni. Schizophr. Bull. 22, 431-445. doi: 10.1093/schbul/22.3.431
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Levin, E. D. (2002). Subtyper av nikotinreceptorer och kognitiv funktion. J. Neurobiol. 53, 633-640. doi: 10.1002/neu.10151
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Levin, E. D., Bradley, A., Addy, N. och Sigurani, N. (2002). Hippocampala alfa 7 och alfa 4 beta 2 nikotinreceptorer och arbetsminne. Neuroscience 109, 757-765. doi: 10.1016/S0306-4522(01)00538-3
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Levin, E. D., Petro, A., Rezvani, A. H., Pollard, N., Christopher, N. C., Strauss, M., et al. (2009). Nicotinic alfa7- eller beta2-innehållande receptor knockout: effekter på inlärning i radialarmlabyrint och långvarig nikotinförbrukning hos möss. Behav. Brain Res. 196, 207-213. doi: 10.1016/j.bbr.2008.08.048
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
McQuiston, A. R., and Madison, D. V. (1999a). Muskarinreceptoraktivitet har flera effekter på vilande membranpotentialer hos CA1 hippocampala interneuroner. J. Neurosci. 19, 5693-5702.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
McQuiston, A. R., and Madison, D. V. (1999b). Muskarinreceptoraktivitet inducerar en efterdepolarisering i en subpopulation av hippocampala CA1-interneuroner. J. Neurosci. 19, 5703-5710.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
McQuiston, A. R., and Madison, D. V. (1999c). Aktivering av nikotinreceptorer exciterar olika subtyper av interneuroner i råttans hippocampus. J. Neurosci. 19, 2887-2896.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Miles, R., Toth, K., Gulyas, A. I., Hajos, N., and Freund, T. F. (1996). Skillnader mellan somatisk och dendritisk hämning i hippocampus. Neuron 16, 815-823. doi: 10.1016/S0896-6273(00)80101-4
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Nagode, D. A., Tang, A. H., Karson, M. A., Klugmann, M. och Alger, B. E. (2011). Optogenetisk frisättning av ACh inducerar rytmiska bursts av perisomatiska IPSCs i hippocampus. PLoS ONE 6:e27691. doi: 10.1371/journal.pone.0027691
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Nagode, D. A., Tang, A. H., Yang, K. och Alger, B. E. (2014). Optogenetisk identifiering av en inneboende kolinergiskt driven inhibitorisk oscillator som är känslig för cannabinoider och opioider i hippocampal CA1. J. Physiol. 592, 103-123. doi: 10.1113/jphysiol.2013.257428
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Nott, A., and Levin, E. D. (2006). Dorsala hippocampala alfa7- och alfa4beta2-nikotinreceptorer och minne. Brain Res. 1081, 72-78. doi: 10.1016/j.brainres.2006.01.052
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Parra, P., Gulyas, A. I., and Miles, R. (1998). Hur många subtyper av hämmande celler i hippocampus? Neuron 20, 983-993. doi: 10.1016/S0896-6273(00)80479-1
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Perry, D. C., Davila-Garcia, M. I., Stockmeier, C. A. och Kellar, K. J. (1999). Ökade nikotinreceptorer i hjärnor från rökare: studier av membranbindning och autoradiografi. J. Pharmacol. Exp. Ther. 289, 1545-1552.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Pitler, T. A., and Alger, B. E. (1992). Kolinerga excitation av GABAergiska interneuroner i en hippocampal skiva från råttan. J. Physiol. 450, 127-142.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Power, A. E., Vazdarjanova, A. och McGaugh, J. L. (2003). Muskariniska kolinerga influenser vid minneskonsolidering. Neurobiol. Learn. Mem. 80, 178-193. doi: 10.1016/S1074-7427(03)00086-8
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Simon, A. P., Poindessous-Jazat, F., Dutar, P., Epelbaum, J. och Bassant, M. H. (2006). Eldningsegenskaper hos anatomiskt identifierade neuroner i det mediala septum hos bedövade och obedövade fasthållna råttor. J. Neurosci. 26, 9038-9046. doi: 10.1523/JNEUROSCI.1401-06.2006
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Smiley, J. F., Morrell, F. och Mesulam, M. M. (1997). Kolinerga synapser i mänsklig hjärnbark: en ultrastrukturell studie i seriella sektioner. Exp. Neurol. 144, 361-368. doi: 10.1006/exnr.1997.6413
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Stone, T. W. (2007). Kynurensyra blockerar nikotinisk synaptisk överföring till hippocampala interneuroner hos unga råttor. Eur. J. Neurosci. 25, 2656-2665. doi: 10.1111/j.1460-9568.2007.05540.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Storm-Mathisen, J. (1970). Kvantitativ histokemi av acetylkolinesteras i råttans hippocampala region korrelerad med histokemisk färgning. J. Neurochem. 17, 739-750. doi: 10.1111/j.1471-4159.1970.tb03344.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Sudweeks, S. N., and Yakel, J. L. (2000). Funktionell och molekylär karakterisering av neuronala nikotiniska ACh-receptorer i råttans CA1 hippocampala neuroner. J. Physiol. 527(Pt 3), 515-528. doi: 10.1111/j.1469-7793.2000.00515.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Szabo, G. G., Holderith, N., Gulyas, A. I., Freund, T. F. och Hajos, N. (2010). Distinkta synaptiska egenskaper hos perisomatiska inhibitoriska celltyper och deras olika modulering genom aktivering av kolinerga receptorer i CA3-regionen i musens hippocampus. Eur. J. Neurosci. 31, 2234-2246. doi: 10.1111/j.1460-9568.2010.07292.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Tang, A. H., Karson, M. A., Nagode, D. A., McIntosh, J. M., Uebele, V. N., Renger, J. J., et al. (2011). Nervterminala nikotiniska acetylkolinreceptorer initierar kvantal GABA-frisättning från perisomatiska interneuroner genom att aktivera axonala T-typ (Cav3) Ca(2)(+)-kanaler och Ca(2)(+)-frisättning från lagren. J. Neurosci. 31, 13546-13561. doi: 10.1523/JNEUROSCI.2781-11.2011
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Teles-Grilo Ruivo, L. M., and Mellor, J. R. (2013). Kolinerga modulering av hippocampal nätverksfunktion. Front. Synaptic Neurosci. 5:2. doi: 10.3389/fnsyn.2013.00002
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Tsubokawa, H. (2000). Styrning av Na+ spike backpropagation genom intracellulär signalering i pyramidneuronens dendriter. Mol. Neurobiol. 22, 129-141. doi: 10.1385/MN:22:1-3:129
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Tsubokawa, H., and Ross, W. N. (1997). Muskarinisk modulering av spike backpropagation i de apikala dendriterna hos hippocampala CA1 pyramidala neuroner. J. Neurosci. 17, 5782-5791.
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text
Turrini, P., Casu, M. A., Wong, T. P., De, K. Y., Ribeiro-Da-Silva, A. och Cuello, A. C. (2001). Kolinerga nervterminaler bildar klassiska synapser i hjärnbarken hos råttan: synaptiskt mönster och åldersrelaterad atrofi. Neuroscience 105, 277-285. doi: 10.1016/S0306-4522(01)00172-5
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Umbriaco, D., Garcia, S., Beaulieu, C. och Descarries, L. (1995). Relationella egenskaper hos axonterminaler för acetylkolin, noradrenalin, serotonin och GABA i stratum radiatum i hippocampus (CA1) hos vuxen råtta. Hippocampus 5, 605-620. doi: 10.1002/hipo.450050611
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Umbriaco, D., Watkins, K. C., Descarries, L., Cozzari, C. och Hartman, B. K. (1994). Ultrastrukturella och morfometriska egenskaper hos acetylkolininnervationen i den vuxna råttans parietala cortex: en elektronmikroskopisk studie i seriella sektioner. J. Comp. Neurol. 348, 351-373. doi: 10.1002/cne.903480304
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Vizi, E. S., Fekete, A., Karoly, R. och Mike, A. (2010). Icke-synaptiska receptorer och transportörer som är involverade i hjärnans funktioner och mål för läkemedelsbehandling. Br. J. Pharmacol. 160, 785-809. doi: 10.1111/j.1476-5381.2009.00624.x
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Widmer, H., Ferrigan, L., Davies, C. H., and Cobb, S. R. (2006). Evokativa långsamma muskariniska acetylkolinerga synaptiska potentialer i hippocampala interneuroner hos råttor. Hippocampus 16, 617-628. doi: 10.1002/hipo.20191
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Wu, J., Kuo, Y. P., George, A. A., Xu, L., Hu, J., and Lukas, R. J. (2004). beta-Amyloid directly inhibits human alpha4beta2-nicotinic acetylcholine receptors heterologously expressed in human SH-EP1 cells. J. Biol. Chem. 279, 37842-37851. doi: 10.1074/jbc.M400335200
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text
Zhang, H., Lin, S. C. och Nicolelis, M. A. (2010). Spatiotemporal koppling mellan hippocampal acetylkolinfrisättning och theta-svängningar in vivo. J. Neurosci. 30, 13431-13440. doi: 10.1523/JNEUROSCI.1144-10.2010
Pubmed Abstract | Pubmed Full Text | CrossRef Full Text