Objektiv: Syftet med denna studie var att fastställa fördelningen av värden för 75 grams glukostoleranstest under graviditet och att definiera glukosintolerans genom förhållandet mellan mammans glukosvärden och neonatal makrosomi.
STUDIEUPPFÖLJNING: Sammanlagt 3505 icke-selekterade gravida kvinnor fick göra ett 75 grams, två timmars glukostoleranstest. Diet eller insulinbehandling erbjöds endast till patienter med ett fastande plasmaglukosvärde ≥ 105 mg/dl eller ett värde efter 2 timmars glukosbelastning ≥ 200 mg/dl. Födelsevikter för levande födda singelbarn som levererades mellan 36 och 42 veckor och vars mödrar hade en fastande plasmaglukosnivå < 105 mg/dl och 2 timmars post-glukosbelastningsvärde < 200 mg/dl användes för att beräkna sambanden mellan glukosnivåer och födelsevikter.
RESULTAT: Vid 24 till 28 veckors graviditet var medel- och SD-värdena för plasmaglukos fastande 83,6 (8,9) mg/dl, 1 timme 128,4 (32,9) mg/dl och 2 timmar 108,4 (24,8) mg/dl. I en multipel logistisk regressionsmodell var de faktorer som befanns vara statistiskt signifikant förknippade med makrosomi moderns ras, paritet, kroppsmasseindex före graviditeten, viktökning, gestationsålder vid testtillfället, fastande plasmaglukosnivå och 2 timmars värde efter glukosbelastning. Ett positivt samband hittades mellan moderns glukosvärden och percentiler av födelsevikt. Inga kliniskt meningsfulla tröskelvärden för glukos i förhållande till födelsevikt eller makrosomi hittades.
KONKLUSION: I avsaknad av ett meningsfullt tröskelförhållande mellan värden för glukostoleranstest och kliniskt utfall kommer kriterierna för att definiera graviditetsdiabetes förmodligen att fastställas genom konsensus.