George Air Force Base i Kalifornien: förfallna byggnader, apokalyptiska landskap och en hel del gräshoppor

George Air Force Base öppnades i juni 1941 och stängdes officiellt 1992 i slutet av det kalla kriget. Sedan dess har delar av den fått förfalla under den heta solen. I mer än 50 år var den tidigare amerikanska militärbasen ett livligt samhälle och centrum för viktiga militära operationer.

I dag är den bara en kuslig spökstad. De tomma gatorna, husen, militära installationer och andra byggnader ligger i ruiner och håller tyst på att övertas av naturens mystiska krafter.

Den stängda basen ligger i San Bernardino County, Kalifornien, mellan städerna Victorville och Adelanto, nära den legendariska Route 66 och Mojavefloden i Mojaveöknen (även känd som High Desert). Föroreningarna upptäcktes för första gången på 1970-talet och hela området klassificeras nu som en mycket förorenad plats och finns med på listan över USA:s farligaste platser (officiellt kallade Superfund sites).

Jorden och grundvattnet är starkt förorenat av radioaktiva och giftiga material som tungmetaller, flygbränsle, medicinskt avfall, bekämpningsmedel, byggnadsavfall, nitrater, dioxiner och flera andra föroreningar. Flygbasens huvudfunktion var att ge stöd till komplexa taktiska krigsflyguppdrag. Den var också utbildningscentrum för piloter och andra flygbesättningar. Sådana operationer innebar att man använde stora mängder farligt material inte bara för uppdragen utan även för underhållet av flygplanen.

Under andra världskriget låg den avancerade flygskolan där. De framtida piloterna och bombardörerna utbildades på stridsflygplan som T-6 Texan, AT-17, Curtiss AT-9, AT-11 och BT-13 Valiant. Platsen ansågs vara idealisk för en flygvapenbas eftersom öknen erbjuder stora öppna ytor och klar himmel. På basen byggdes mer än 250 byggnader.

Inte bara kaserner och militära strukturer uppfördes, utan även sjukhus, affärer, hus, klubbar och bibliotek. Trots att det redan fanns städer i regionen utvecklades ett litet samhälle och ett bostadskomplex i närheten av flygfältet. Ett komplett nät av elektricitet, vatten, gas och avloppsvatten byggdes också. Byggnaderna tillverkades av material av tillfällig karaktär, såsom betong, asbest och trä. Basen tjänade nästan 4 000 militärer.

Efter kriget var basen stängd i flera år. Den öppnades på nytt 1950 i början av Koreakriget. De tillfälliga byggnaderna återuppbyggdes med nya material. Flygbasen fortsatte att vara en träningsskola inte bara för amerikanska piloter utan även för piloter från Nato och allierade. Den var också en ledningscentral för militära operationer under Vietnam- och Gulfkriget. Flygbasen stängdes efter Sovjetunionens kollaps och det oundvikliga slutet på det kalla kriget. Invånarna flyttade till närliggande städer.

Saneringen började efter att basen stängdes. Det fanns planer på att riva strukturerna, men rivningen och saneringsprocessen upphörde för tio år sedan på grund av kostnaderna för projektet. Nu övervakar myndigheterna bara situationen utan att vidta seriösa åtgärder för att städa upp. Direktkontakt eller intag av de farliga ämnena kan skapa hälsoproblem.

Det verkar som om föroreningarna lämnas att brytas ned på egen hand i en långsam och naturlig process som kan pågå i hundratals eller kanske tusentals år. I stället för att medvetet och systematiskt rivas lät man byggnaderna också förfalla av sig själva. På så sätt skapades ett perfekt apokalyptiskt landskap i den ensliga öknen. Den hårda vegetationen och de stora högarna med tumbleweeds ger bara ytterligare ”charm” till den märkliga atmosfären.

På platsen kan man hitta många övergivna strukturer i ett mycket förfallet skick, till exempel hundratals hus, ett sjukhus, ett hotell, dussintals baracker, ett fotolabb och resterna av ett fåtal skolor. En stor del av husen har brunnit ner i samband med att platsen användes som ett militärt träningscenter i staden. Tecken på övningsverksamheten kan också ses på de få förstörda fordon som ligger utspridda på de tomma gatorna. Basen har också fungerat som inspelningsplats.

Vissa delar av den före detta basen som ligger i periferin och långt från de mest förorenade sektorerna är fortfarande aktiva. Där kan man hitta en kyrka, ett samhällscenter och till och med en lekplats för barn. Dessutom ingår några hangarer och flygfältet i Victorsvilles Southern California Logistics Airport (SCLA) där transportföretag använder flygfältet för sina flygningar. Det före detta militära flygfältet är lämpligt för landning och start av fraktflygplan. Staden Victorville planerar att bygga en bangård, men dessa planer har lagts på framtiden på grund av föroreningar.