Närvaron av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och/eller nässymptom är förknippad med en ökning av bronkitssymptom hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), enligt resultaten av en studie som publicerats i Respiratory Investigation. Därför bör extrapulmonala komorbiditeter bedömas hos patienter med KOL och bronkit.
Host och sputumproduktion är symtom på bronkit och är etablerade riskfaktorer för sämre resultat hos patienter med KOL. Eftersom GERD är en vanlig orsak till kronisk hosta och även är känd som en vanlig komorbiditet vid KOL är det viktigt att bedöma denna och andra extrapulmonala komorbiditeter hos patienter med KOL.
Forskare genomförde en tvärsnittsstudie på 99 patienter med stabil KOL för att kvantifiera bronkitssymptom och bedöma effekterna av GERD och nasala symtom på bronkitens svårighetsgrad.
Patienterna fyllde i KOL-bedömningstestet och frågeformuläret för bedömning av hosta och sputum (Cough and Sputum Assessment Questionnaire) för att kvantifiera bronkitssymtom. Frågeformuläret Frequency Scale for Symptoms of GERD och frågeformuläret om nasala symtom fylldes i för att fastställa extrapulmonala komorbiditeter.
Fortsätt läsa
Undersökarna fann symtom på GERD hos 24,2 % av studiepopulationen, och detta var förknippat med fler sputsymtom. De fann näsflöde hos 43,4 % av deltagarna, vilket var förknippat med mer hosta och sputumsymtom, medan postnasalt dropp, som fanns hos 13,1 %, var förknippat med mer hosta.
Multivariat analys visade att näsflöde var förknippat med mer hosta, och GERD och postnasalt dropp var förknippat med mer sputumsymptom.
Författarna noterade att GERD-symtom påverkade svårighetsgraden av både hosta och sputumsymptom signifikant, medan nasalt utflöde och postnasalt dropp hade ett signifikant samband med svårighetsgraden av hosta och sputumsymptom.
Dessa resultat tyder på att svårare symtom vid KOL kan vara relaterade till komorbiditeter snarare än till själva lungpatologin.
Författarna hävdade att förutom betydelsen av extrapulmonala orsaker till hosta i den kliniska hanteringen av KOL, bör dessa orsaker också beaktas i kliniska studier. De föreslog att den terapeutiska nyttan av läkemedel som riktar sig mot luftvägspatologi vid KOL kan underskattas om patienter med hosta och sputsymtom som orsakas av extrapulmonala faktorer inkluderas.
En av begränsningarna i denna studie är att bedömningen av extrapulmonala komorbiditeter baserades på frågeformulär. Dessutom fanns det inga uppgifter om underliggande nasal patologi och därför kunde deras relevans för hosta och sputumsymptom inte utvärderas.
Författarna rekommenderade ändå att dessa extrapulmonala orsaker till hosta och sputum bör undersökas vid bedömning av symtom på bronkit hos patienter med KOL.