AAC SLP Amanda Samperi är tillbaka med ännu ett inlägg i sin serie om de prAACtiska aspekterna av AKK-terapi. I det här inlägget delar Amanda med sig av sina åsikter och erfarenheter av att hjälpa elever med behov av AKK att bygga upp sina språkkunskaper.
Du kan se hennes tidigare inlägg i den här serien här.
- Putting the FUN Back in FUNctional
- Working with Multiple Symbol Sets
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
How I Do It: AAC Therapy is Language Therapy
Jag har rest mellan flera stater och många olika skolor de senaste åren. På grund av detta har jag haft förmånen att arbeta med några fantastiska SLPs! De är begåvade, starka, kreativa och älskar sina barn mer än något annat. Och precis som alla andra lag har var och en av oss olika styrkor och svagheter. När jag ansluter mig till ett talteam finns det vanligtvis minst en annan logoped med specialiteter som ligger utanför mitt område. Hon är dock inte särskilt bekväm med AKK.
Det låter likadant från plats till plats:
- ”Jag är så glad att du gillar att arbeta med de här apparaterna, för jag har ingen aning om vad jag ska göra med dem.”
- ”Hur ser AKK-terapi ens ut?”
- ”Jag vet inte ens var jag ska börja med AKK.”
Sådana svar är okej eftersom SLP-området är så stort! Vi kan vara experter på varenda nisch. Personligen är AKK min grej, men be mig inte att göra något med matning och sväljning. Om du känner så här för AKK är du på rätt plats! Låt oss se hur man kan införliva AKK i terapisessioner.
Håll dig i minnet att AKK i slutändan är en tillträdesmetod för språk
I slutändan är AKK tänkt att öka det receptiva och expressiva språket. Detta innebär att vi kan använda starka språklektioner med våra användare av AKK med minimala eller inga ändringar. Även om lektionsplanen kan kräva vissa modifieringar utifrån individens behov och intressen bör lektionen inte ändras helt och hållet bara för att ”AKK” finns med i bilden.
Design av miljön
Visuella stöd är fantastiska, underbara, ett nästan magiskt verktyg som kan göra det möjligt för oss att blekna direkt verbal och visuell uppmaning för användare av AKK i alla miljöer, inklusive terapirummet, klassrummet och runtomkring hemmet.
De här visuella stödmedlen kan ta sig många olika former och tillhandahålla en mängd olika tjänster. De kan hjälpa till med färdigheter för exekutiva funktioner som att planera och följa rutiner (se visuellt schema ovan). De kan också innehålla symboler för att uppmana till expressivt språk (med hjälp av verbalt språk eller AKK). Visuella symboler kan till och med användas som pacers för att markera MLU eller talhastighet.
Håll i åtanke att, särskilt i de yngre årskurserna, kommer alla visuella stöd som placeras i elevens miljö inte bara att gynna den specifika eleven, utan även de andra i den miljön. Jag har till exempel skapat ett visuellt schema (se ovan) för mina elever med hjälpmedel för att påminna dem om att packa upp sitt hjälpmedel när de kommer till skolan. Den här visuella bilden kan dock också hjälpa en annan elev som lätt blir distraherad och inte kommer ihåg vad han ska göra när han väl kommer fram till boxarna. UDL när det är som bäst!
AAC i små gruppers språkbehandling
Användare av AAC kan delta i små gruppers behandling med rätt strukturer och stöd. Även om de kan behöva ytterligare personal och/eller anpassningar kan och bör användare av AKK delta tillsammans med sina jämnåriga under inlärningen. Precis som alla andra smågrupper bör undervisningen baseras på elevernas mål och målsättningar. Detta kan göras med samma berättelse och aktivitet! Om en elev till exempel arbetar med pronomen och en annan elev fokuserar på användningen av kärnvokabulär kan båda arbeta med pronomen tillsammans! Använd samma bok, videor, spel och leksaker för att lära ut pronomen för varje elev, samtidigt som du vid behov tar upp nödvändiga ändringar för tillgänglighet.
Expanderande yttranden
Ett av kännetecknen för språkterapi innebär att man riktar in sig på att expandera yttranden, särskilt bortom nivån för ett ord. Detta är också ett kännetecken för terapi som involverar användare av AKK! När man arbetar med detta mål med hjälp av AKK är det viktigt att komma ihåg att modellera både verbalt och på elevens enhet (snarare än att bara använda verbalt språk). Kom ihåg att modellera för en mängd olika kommunikativa funktioner (begära, protestera, ställa frågor, dela information, kommentera osv.), precis som du skulle göra när du arbetar med en verbal elev.
Gör det roligt!
För några veckor sedan pratade jag om att se till att det ska vara roligt när man arbetar med AKK! Detta är så viktigt av många anledningar. Kommunikationen är betydligt mer utmanande för användare av AKK jämfört med deras jämnåriga med normal utveckling. Dessutom testas dessa elever ofta i stället för att samtala med dem (t.ex. ”Vad är det för dag i dag, Bobby?” jämfört med ”Hur mår du i dag, Bobby?”). Om interaktioner med andra som involverar AKK-enheter inte är trevliga, meningsfulla, kraftfulla eller roliga … varför skulle eleven vara motiverad att använda den? När dagliga interaktioner och terapisessioner som involverar AKK-apparater saknar dessa nyckelkomponenter är det nära till hands att överge apparaten. Det är absolut nödvändigt att språklektionerna är roliga OCH funktionella!
Lågstadieelever
För lågstadieelever använder jag gärna en kombination av böcker, videor, sånger, finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter. Jag brukar hålla mig till ett tema i en vecka eller två veckor, beroende på hur schemat ser ut och vad klassrummet gör. Särskilt i förskolan har många klassrum ett tema som vävs in i lektioner och lekar under hela veckan. Försök att kontakta en lärare för att knyta dina lektionsplaner till dessa veckoteman! Det ger eleverna tidigare kunskaper om läroplanen, främjar generalisering och gör push-in-terapi mycket enklare!
Nedan följer några lektionsidéer som jag har gjort tillsammans med klassrummets ”vår”-tema:
Övre grundskola
I övre grundskolan är det fortfarande väldigt viktigt att leka! Jag hade flera lekar i mitt rum som var absoluta grundpelare:
- Golvet är lava
- Bowling
- Fortsättning (med kartongklossar)
- Byggklossar
De här lekarna kan användas med nästan vilken språkgrupp som helst och lyckas på något sätt införliva en mängd olika språkliga mål. Har du någon som arbetar med artikulation och en annan som övar på att ta turtagning? Tejpa fast artikulationskort på vattenflaskorna och turas om att bowla!
Mellanstadiet
Mellanstadiet kan vara en knepig plats eftersom eleverna börjar förakta saker och ting, och det är svårt att göra saker och ting ”roliga” och ”tilltalande” snarare än ”… vad som helst.”
En sak som alltid är rolig: kladdiga vetenskapliga experiment!
- Oldmodig vulkan med vinäger och bakpulver
- Slem
- Hemlagad snö (rakgrädde och bakpulver)
Under dessa experiment kan du göra förutsägelser, prata om resultat, jämföra resultat och göra sociala kommentarer! Det här ska vara roligt!
Kontrollera den här sidan för andra vetenskapliga experiment för mellanstadieelever!
Högstadiet
Ah… högstadiet. Nu är allting ”…vad som helst”! Ta det inte personligt – det är utvecklingsarbete.
Min högstadieklass har nyligen börjat införa VR – virtual reality – i de dagliga lektionerna i samhällskunskap. Du kan använda Google Earth VR för att fördjupa dina elever i en helt annan del av världen! Använd den här möjligheten för att:
- diskutera likheter och skillnader jämfört med deras hem
- identifiera de saker ni gillar och ogillar mest med detta nya område i världen
- planera en fiktiv resa dit – Vart skulle ni åka? Vad skulle du se? Vad skulle du packa?
Och om Google Earth VR visas på en surfplatta eller i Google Cardboard kan det bli en intressant sensorisk upplevelse!
Vocational
På min skola har vi flera yrkesklasser för elever som är kvalificerade. Inom dessa klasser övar eleverna på en mängd viktiga yrkesinriktade uppgifter, bland annat att räkna och växla pengar, använda socialt språk med bekanta människor och främlingar, följa anvisningar i flera steg, initiera och tävla om uppgifter och många fler. I en av klasserna ingår matlagning, vilket är en viktig färdighet i livet! Detta innefattar många ämnen för språkterapisessioner, bland annat:
- Köksäkerhet
- Välja ett recept (gillar och ogillar gruppen)
- Handla i affären efter ingredienser
- Språka om köksmaskinerna – Hur fungerar de? Vad gör de?
- Bakning av receptet
- Rollspel med affären för att sälja varor
Träcka ut till familjemedlemmar och lärare
SLP:s är kommunikationsspecialister, men ibland tappar vi bort vikten av kommunikation! Jag vet att jag kan. Tack och lov har vi i skolorna IEP-möten, lägesrapporter och öppet hus-evenemang för att hjälpa till att koppla samman familjer och terapeuter. I den privata miljön har vi vanligtvis tid i slutet av varje session för att kort prata med familjemedlemmar. Detta är ett utmärkt tillfälle att fråga om föräldrarnas bekymmer så att de kan tas upp och införlivas i de terapeutiska målen på lämpligt sätt (dvs. inom ramen för elevens proximala utvecklingszon och på det sätt som bäst tillgodoser barnets behov).
Elevnadsförväntningar
Efter att ha arbetat med en elev i flera sessioner har terapeuterna en god känsla för vad ett barn kan göra självständigt, var barnet behöver viss stimulans och var barnet är helt beroende av vuxna. Barnets ”Plan of Care” eller IEP bör också innehålla denna information. Det är viktigt att fortsätta att förmedla denna information till vårdnadshavare, familjemedlemmar och skolpersonal allteftersom eleven gör framsteg.
Till exempel: ”Johnny kan korrekt och självständigt använda sin enhet för att begära att få vatten att dricka, så ge honom den nödvändiga väntetiden och möjligheterna att göra det under hela skoldagen och med en mängd olika människor. Johnny tar dock ännu inte med sig sin enhet överallt, så var snäll och ställ upp den här uppgiften genom att ge honom väntetid, visa honom en gestuell ledtråd mot andra elevers talare och använda den tillhandahållna visuella ledtråden.”
Sammanfoga allting
Sammanfattningsvis är det viktigt att komma ihåg att AKK-terapi är språkterapi. Den kan göras effektivt genom att använda engagerande och meningsfulla aktiviteter. Det är absolut nödvändigt att regelbundet kommunicera förväntningar och framsteg med familjemedlemmar och skolpersonal.
Vill du veta mer om hur jag gör mig redo för skolstart? Kolla in den första och andra artikeln i den här serien!