Måste du älska matematik för att bli revisor? På grund av siffrornas betydelse i en revisors arbete kanske du tror att du måste läsa många – och svåra – matematikkurser för att få din redovisningsexamen. För potentiella redovisningsstudenter som inte tycker om eller utmärker sig i komplicerade matematiska formler kan denna oro avskräcka dig från att satsa på en karriär som annars skulle passa utmärkt. Det är sant att matematiska färdigheter är viktiga för att lyckas som revisor, enligt United States Bureau of Labor Statistics (BLS). Du bör dock veta att det mesta av den matematik som ingår i redovisning kräver färdigheter i grundläggande matematiska färdigheter snarare än komplex matematik på hög nivå.
Matematikkurser i en redovisningsplan
Om du funderar på att välja redovisning som huvudämne kanske du blir lättad när du får veta att det är viktigare för blivande redovisningskonsulter att vara duktiga på forskning, logik, problemlösning och användning av dataprogram än att vara duktiga på avancerad matematik. Naturligtvis bör du räkna med att läsa en del matematikkurser under din collegekarriär. Liksom studenter i andra huvudämnen måste studenter i redovisning klara av sin högskolas allmänna utbildningskrav, som vanligtvis omfattar minst en eller två matematikkurser. Som redovisningsstudent kan du behöva läsa en kurs i algebra eller förkalkyl samt en kurs i tillämpad kalkyl eller företagskalkyl. Kursarbete i statistik kan också vara viktigt, särskilt för att lära redovisningsstudenter hur man analyserar finansiella data.
Den typ av redovisningsexamen du tar kan spela roll för hur mycket matematik som ingår i din läroplan. På grundutbildningsnivå finns det en mängd olika möjliga examina som du kan få inom ämnet redovisning. En kandidatexamen i redovisning eller Bachelor of Accountancy (BAC) fokuserar mer på de grundläggande begreppen och metoderna inom redovisning än på att utveckla elevernas matematiska färdigheter. En Bachelor of Science in Accounting (BSACC)-examen betonar teknisk redovisning och analytiska färdigheter och innehåller sannolikt en del avancerade matematikkurser.
Du kan också välja en mer allmän företagsexamen, som en Bachelor of Business Administration (BBA) eller Bachelor of Science in Business Administration (BSBA) med inriktning på redovisning. Dessa program omfattar studier i ett brett spektrum av affärs- och förvaltningsämnen med viss betoning på redovisningsprinciper och redovisningspraxis. Det är mindre troligt att BBA- och BSBA-utbildningar kräver omfattande studier i matematik, men de fokuserar också mer på en allmän företagskärna än på mer specialiserade redovisningsämnen.
Samtidigt som varje utbildningsprogram täcker både teori och tekniker i viss utsträckning är det viktigt att blivande revisorer överväger om de föredrar att studera tillämpad eller begreppsbaserad redovisning och väljer ett utbildningsprogram som passar deras behov.
Bildkälla: Anledningen till att BLS rapporterar att du inte behöver komplicerade matematikkunskaper för att bli revisor är att den matematik som används för att manipulera siffror inom redovisning generellt sett är grundläggande. Föreställningen att redovisning handlar om matematik är en av de mest utbredda myterna om redovisning. Revisorer följer formler för att skapa bokslut, men dessa formler är konsekventa och kräver vanligtvis att revisorerna helt enkelt sätter in rätt siffror. Den matematik som används i dessa formler kan göras med en miniräknare eller ett kalkylprogram. De krediter och debiter som finns i bokföringen kan hanteras med enkel addition och subtraktion. Vad revisorer behöver är förtrogenhet och en viss grad av bekvämlighet med att arbeta med siffror, särskilt i form av procentsatser, bråk och decimaler.
Om du strävar efter att bli auktoriserad revisor (CPA) eller uppnå en annan redovisningscertifiering, måste du utföra tillräckligt med matematik för att klara dina tentor. Vissa redovisningsexperter rapporterar att den matematik som krävs för att klara av deras legitimationsprov är mer komplicerad och svårare än den matematik som de använder dagligen i sitt arbete som revisor.
Förutom matematiska färdigheter är kommunikationsfärdigheter, analytiska färdigheter, organisatoriska färdigheter och uppmärksamhet på detaljer viktiga egenskaper för redovisningsexperter att ha, enligt BLS.
Om du vill bli revisor men inte är bra på matematik ska du inte ge upp hoppet. Prata i stället med en rådgivare eller karriärvägledare på din skola eller en etablerad redovisningsexpert för att ta reda på hur mycket matte du verkligen kommer att behöva göra för att få din redovisningsexamen. Du kanske blir glatt överraskad när du upptäcker att du redan har tillräckliga matematikkunskaper för jobbet. Om så är fallet är din utbildning mer en fråga om att lära dig redovisningsteorier och hur man tillämpar dem.