Resultat
Pre-Flood Living Conditions
Totalt 1 769 hushåll ingick i undersökningen, vilket representerade 14 506 personer, varav 87,0 % bodde på landsbygden före översvämningarna. Demografin för hushållen i vår undersökning stämde väl överens med nationell pakistansk statistik.9 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 8,1 (8,2 i städerna, 7,6 på landsbygden, p=0,001). Hälften (50,6 %) av hushållsmedlemmarna var under 18 år, medan 5,0 % var över 60 år. I 96,2 % av hemmen var hushållsöverhuvudet en man, med en genomsnittlig ålder på 46,4 år (intervall 18-96 år). Det var mer sannolikt att hushållsmedlemmarna hade avslutat minst grundskoleutbildning än hushållsansvarig (54,1 % jämfört med 34,6 %, p=0,00). Hushållen i städerna hade betydligt högre utbildning på alla nivåer än hushållen på landsbygden (p=0,00). Hushållens månadsinkomst var i genomsnitt mindre än 10 000 rupier (ca 112 USD). Det var vanligare att stadsbefolkningen tjänade mindre än 5 000 rupier per månad (31,0 % jämfört med 21,8 %, p= 0,00).
Muddersten var det vanligaste materialet för väggar (79,4 % totalt; 56,2 % i städerna jämfört med 82,9 % på landsbygden, p=0,00) och golv (83,7 %; 68,1 % i städerna jämfört med 85,1 % på landsbygden, p=0,00). Även om 40,6 % av taken också var gjorda av lera eller lertegel (19,7 % i städerna jämfört med 42,2 % på landsbygden, p=0,00), användes också cement, trä och andra material. Före översvämningarna hade 81,2 % av hushållen tillgång till elektricitet (88,6 % i städerna jämfört med 80,1 % på landsbygden, p=0,001), främst från kraftledningar. 71,0 % av hushållen hade tillgång till någon typ av toalett (67,4 % i städerna jämfört med 71,5 % på landsbygden, p=0,00). Nästan alla hushåll (91,8 %) hade tillgång till en skyddad vattenkälla (87,7 % i städerna jämfört med 92,5 % på landsbygden, p=0,00).
Inverkan av översvämningarna
Fysiska skador från översvämningarna var omfattande, 54,8 % av hushållen rapporterade att de hade fått skador på sina hem. Över hälften (54,8 %) av dessa var skadade så att de inte kunde repareras, 28,8 % hade betydande men reparerbara skador, 10,9 % mindre men beboeliga skador och 5,6 % hade minimala skador. Den genomsnittliga hushållsstorleken förändrades inte efter översvämningarna vare sig på landsbygden (7,6 till 7,5, p=0,08) eller i städerna (8,2 till 8,0, p=0,14). 80,4 % av hushållen hade färre än 10 medlemmar, 18,6 % av hushållen hade 11-20 medlemmar och 1,1 % av hushållen hade över 21 medlemmar (p=0,57). Översvämningarna ledde också till att 86,8 % av hushållen (76,9 % i städerna jämfört med 88,3 % på landsbygden, p=0,00) fick lämna sina hem i två eller fler veckor. Någon gång under de sex månaderna efter översvämningen hade 46,9 % bott i ett läger för internflyktingar (44,0 % i städerna jämfört med 47,3 % på landsbygden, p=0,41). De flesta hushåll (64,5 %) bodde endast på en plats under de sex månaderna, men 34,5 % flyttade minst en gång, 21,1 % två gånger, 9,9 % tre gånger och 4,5 % flyttade till fyra eller fler platser. Det var mindre vanligt att flytta från hemdistriktet till en annan geografisk plats (12,6 % i städer jämfört med 18,4 % på landsbygden, p=0,00). Vid tidpunkten för undersökningen hade 51,9 % av hushållen på landsbygden återvänt till sitt hem, jämfört med 73,9 % av hushållen i städerna (p=0,00).
Tabell 1 bedömer infrastrukturen genom att jämföra tillgången till allmännyttiga tjänster för hushåll på landsbygden och i städerna före och efter översvämningen. Vid tidpunkten för undersökningen hade antalet hushåll som inte hade tillgång till elektricitet ökat från 18,8 % till 32,9 % (p = 0,00). Bristen på elektricitet fördubblades i både stads- och landsbygdsområden. Andelen hushåll som inte hade tillgång till någon toalettutrustning ökade från 29,0 % till 40,4 % (p = 0,000), men ökningen var större för hushållen på landsbygden. Tillgången till skyddat vatten efter översvämningarna var oförändrad (96,8 % före jämfört med 96,7 % efter, p=0,00), men vattenkällan förändrades avsevärt i båda miljöerna (p=0,00).
| Städer | Landområden | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| För | Följande | p-val | För | Efter | p-val | ||||||
| n | % | n | % | n | % | n | % | ||||
| ELECTRICITET | 229 | 228 | 0.00 | 1526 | 1515 | 0.00 | |||||
| Powelines | 175 | 76% | 158 | 69% | 1202 | 79% | 979 | 65% | |||
| Generator | 21 | 9% | 2 | 1% | 10 | 0.7% | 6 | 0,4% | |||
| Andra | 7 | 3% | 10 | 4% | 10 | 0.7% | 15 | 1.0% | |||
| Ingen | 26 | 11% | 58 | 25% | 304 | 20% | 515 | 40% | |||
| n | % | n | % | p-val | n | % | n | % | p-val | ||
| TOILET TYPE | 227 | 222 | 0.00 | 1505 | 1485 | ||||||
| Privat | 145 | 64% | 109 | 49% | 819 | 54% | 481 | 32% | |||
| Offentligt/delat | 8 | 4% | 21 | 10% | 257 | 17% | 407 | 27% | |||
| Ingen | 74 | 33% | 92 | 41% | 429 | 29% | 597 | 40% | |||
| n | % | n | % | p-val | n | % | n | % | p-val | ||
| Vattenkälla | 227 | 226 | 0.00 | 1520 | 1527 | ||||||
| Indoor | 44 | 19% | 37 | 16% | 187 | 12% | 158 | 10% | 0.00 | ||
| Tankbil | 6 | 3% | 14 | 6% | 31 | 2% | 236 | 16% | |||
| Borrhål | 142 | 63% | 141 | 62% | 1190 | 78% | 1020 | 67% | |||
| Oskyddad Brunn | 2 | 1% | 3 | 1% | 10 | 1% | 26 | 2% | |||
| Flod | 26 | 12% | 31 | 14% | 96 | 6% | 87 | 6% | |||
Översvämningen påverkade inkomsterna för 88 negativt.0 % av hushållen (90,0 % på landsbygden, 75,0 % i städerna, p=0,00). Den genomsnittliga rapporterade månadsinkomsten för hushållet sjönk från mindre än 10 000 rupier per månad till mindre än 5 000 rupier (cirka 56 US-dollar). Hushållen på landsbygden rapporterade oftare en månadslön på mindre än 5 000 rupier än hushållen i städerna (75,2 % jämfört med 73,1 %, p=0,00). Av de hushåll som rapporterade en inkomstförlust uppgav 55,5 % att deras försörjningsmöjligheter eller inkomstgenerering inte hade återgått till det normala efter sex månader och att återhämtningen förväntades ta mer än ytterligare ett år (57,1 % på landsbygden, 42,5 % i städerna, p=0,004). 24,8 % av hushållen förväntade sig inte att någonsin återhämta sig från inkomstförlusterna.
Och även om skador och dödsfall som var direkt relaterade till översvämningarna var sällsynta, var hälsoeffekter vanliga. Endast 0,5 % av hushållen rapporterade en översvämningsrelaterad skada på en hushållsmedlem och endast 0,5 % rapporterade en översvämningsrelaterad död. Dödsfall var betydligt vanligare i hushåll i städerna (p=0,02). Under sex månader efter översvämningen rapporterade dock 77,0 % av hushållen (71,1 % i städerna jämfört med 76,5 % på landsbygden, p=0,02) att de hade en medlem med hälsoproblem, varav 76,8 % av dessa ansågs vara relaterade till översvämningarna. Hushållen i städerna rapporterade fler översvämningsrelaterade hälsoproblem än hushållen på landsbygden (80,1 % jämfört med 76,5 %, p=0,01).
Tabell 2 innehåller en bedömning av variabler som förutsäger att tjänsterna återställs efter sex månader. HOH:s ålder förändrade inte tillgången till elektricitet, rent vatten eller toaletter. Hushållets utbildningsnivå hade en inverkan på tillgången: hushåll som leddes av en person med grundskoleutbildning eller högre hade större sannolikhet att återfå tillgång till elektricitet och sanitetstjänster före översvämningen, men inte till rent vatten. En ökad sannolikhet för tillgång till toaletter förutspåddes också av könstillhörighet hos huvudmannen och för hushåll med färre än 15 medlemmar.
| Elektricitet | Vatten | Toiletter | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| OR | CI | p-värde | OR | CI | p-värde | OR | CI | p-värde | |
| Hushållsledare Utbildning (Ref=ingen) | 2.3 | 1.8-2.8 | 0.00 | 1.4 | 0.6-3.0 | 0.44 | 1.8 | 1.5-2.2 | 0.00 |
| Hushållschef Kön (Ref=Manlig) | 1.2 | 0.7-2.0 | 0.53 | 0.9 | 0.1-1.0 | 0.90 | 2.1 | 1.2-3.7 | 0.01 |
| Hushållschefens ålder (Ref >50 år) | 1.0 | 1.0-1.0 | 0.14 | 1.0 | 1.0-1.0 | 0.53 | 1.0 | 1.0-1.0 | 0.68 |
| Hushållets storlek (Ref < 15) | 1.2 | 0.9-1.6 | 0.28 | 0.9 | 0.4-2.3 | 0.83 | 1.4 | 1.0-1.8 | 0.03 |