Barn i frontlinjen, Civilsamhället, Utveckling & Bistånd, Utvalda, Rubriker, Mänskliga rättigheter, Latinamerika & Karibien, Befolkning, Fattigdom & SDGs, Projekt, Regionala kategorier, TerraViva FN
Barn i frontlinjen
Print|||En español 
Barn som tas emot på Villa Infantil Irapuato, som har en hög standard på vården – till skillnad från många andra barnhem i Mexiko. Credit: Courtesy Laura Martínez
MEXICO CITY, Aug 18 2014 (IPS) – Hem för föräldralösa barn eller barn i utsatta situationer i Mexiko saknar nödvändig statlig reglering och övervakning, vilket leder till skandalösa kränkningar av mänskliga rättigheter.
”Situationen är mycket allvarlig”, säger Laura Martínez, chef för den icke-statliga organisationen Patronato Pro Hogar del Niño i staden Irapuato i den centrala delstaten Guanajuato, cirka 300 km norr om Mexico City. ”Barnens högre intressen beaktas inte. Deras rättigheter kränks.
”Det finns ingen nationell folkräkning om var de befinner sig, vem som tar hand om dem, enligt vilken metodik. Vi borde vara väl reglerade, väl övervakade. Reglerna följs inte och det finns ingen lagstiftning om detta”, sade hon till IPS.
Hennes härbärge, känt som Villa Infantil Irapuato, har tagit emot barn sedan 1969 och har kapacitet att hysa 40 föräldralösa barn eller barn i en risksituation, i åldrarna sex till 20 år. Sedan 2003 har man tillämpat ett eget vårdprotokoll.
Barnen hänvisas av det statliga kontoret för det nationella systemet för integrerad utveckling av familjen (DIF), och härbärget får offentlig och privat finansiering.
Vemanshemmen i Mexiko fungerar i ett vakuum av lagstiftning, officiella register och övervakning, med utbredda problem med bristande efterlevnad och brist på professionalism och finansiering – en situation som enligt experter strider mot internationella fördrag som Mexiko har undertecknat.
I detta land med 118 miljoner invånare, med cirka 45 miljoner barn under 18 år, finns det cirka 700 offentliga och privata hem som ger skydd åt 30 000 barn. Men Red Latinoamericana de Acogimiento Familiar (Latin American Foster Care Network) uppskattar att det finns ungefär 400 000 barn i Mexiko som saknar föräldravård, varav 100 000 lever på gatan.
Den senaste skandalen om hur dessa institutioner sköts bröt ut den 15 juli, när justitieministeriet meddelade att 596 personer, varav 458 barn, räddades från härbärget ”La Gran Familia” i Zamora, en stad i den västra delstaten Michoacán. De levde under usla förhållanden, i rum som var angripna av kackerlackor och råttor, enligt myndigheterna.
Invånarna berättade att de våldtogs, misshandlades, hölls kvar mot sin vilja och tvingades tigga.
Huset, som grundades 1947, drevs av Rosa del Carmen Verduzco, känd som ”Mamá Rosa”. Hon ansågs olämplig att åtalas på grund av sin ålder och hälsoproblem, men sex av hennes medarbetare har åtalats för kidnappning, barnmisshandel och sexuella övergrepp. Centret stängdes permanent den 30 juli.
”Staten ligger 30 år efter när det gäller att garantera barnens rättigheter i den offentliga politiken”, säger Martín Pérez, verkställande direktör för det mexikanska nätverket för barns rättigheter. ”Staten har aldrig övervakat dessa inrättningar; då och då kommer något upp i ljuset och den kommer ihåg dem och riktar sin uppmärksamhet mot dem.”
Då staten inte tillhandahåller medel, utövar den inte heller någon tillsyn. ”Och det lämnar barnen i en utsatt position. Hemmen blir ett svart hål; ingen vet vilken uppfostringsmetod de använder … vilka skador som orsakas”, sade Pérez till IPS.
Och även om ”Mamá Rosa”-fallet var den mest uppmärksammade skandalen, så har de, närhelst ett av barnhemmen eller barnhemmen hamnar i nyheterna, alla en sak gemensamt: oegentligheter i deras sätt att sköta verksamheten.
Den jun. 17 räddade myndigheterna 33 barn i åldrarna 5-17 år och 10 ungdomar i åldrarna 18-24 år från Casa Hogar Domingo Savio i den centrala staden Puebla, som svar på tecken på övergrepp från föreståndaren för hemmet.
Under 2011 befriades 19 barn från Instituto Casa Hogar Nuestro Señor de la Misericordia y Nuestra Señora de la Salette i Mexico City. Offren för misshandel hade fått dödshot för att hindra dem från att rapportera om de förhållanden som de hölls fångna under.
Två år tidigare avlägsnade myndigheterna 126 misshandlade ungdomar från de skyddshem ”Casitas del Sur” som drivs av den icke-statliga organisationen Reintegración Social. De konstaterade också att 15 hade försvunnit, varav tre fortfarande är försvunna.
Lagen om socialt bistånd föreskriver att hälsoministeriet ska övervaka hemmen för barn. Men övervakningen är praktiskt taget obefintlig.
Internationell oro
Under mer än ett decennium har Mexiko varit i fokus för internationella organ på grund av dessa metoder.
I sina rekommendationer till den mexikanska staten 2006 uttryckte FN:s kommitté för barnets rättigheter sin oro över det stora antalet barn som är placerade på privata institutioner utan någon som helst övervakning, och föreslog att det skulle upprättas ett register och en databas över barn i privata hem.
”Kommittén är oroad över bristen på information (antal, levnadsförhållanden osv.) om barn som skilts från sina föräldrar och som bor på institutioner. Kommittén noterar det stora antalet barn på institutioner som förvaltas av den privata sektorn och beklagar bristen på information om och tillsyn av staten över dessa institutioner”, står det i dokumentet.
Kommittén, som övervakar efterlevnaden av barnkonventionen, rekommenderade staten att upprätta bestämmelser baserade på barns rättigheter och införa en effektiv lagstiftning, stärka befintliga strukturer som den utvidgade familjen, förbättra utbildningen av personalen och tilldela ökade resurser till de berörda organen.
I rapporten från februari 2014, ”The Right of Boys and Girls to a Family. Alternativ vård. Ending Institutionalization in the Americas” uppmanade den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) medlemsländerna i Organisationen för amerikanska stater (OAS) att ”på ett korrekt sätt reglera driften av hemvårdsinrättningar och genomföra en ordentlig tillsyn, utreda dem och, i förekommande fall, bestraffa alla kränkningar av barnens rättigheter som sker i dessa inrättningar”.”
”Institutionalisering av barn fortsätter att vara ett vanligt svar på dessa situationer i länderna i regionen, även om det finns bevis för att det sätt på vilket många internatinstitutioner för närvarande fungerar inte garanterar att rättigheterna för de barn som placeras i dem skyddas, och utsätter dem för situationer av våld, missbruk och försummelse”, konstaterade IACHR.
Civilrättsliga grupper i Mexiko planerar att inleda en offensiv för att pressa staten att uppfylla sina skyldigheter.
Under det 69:e mötet i den förperiodiska arbetsgruppen för kommittén för barnets rättigheter, som hålls sept. 22-26, kommer en barndelegation tillsammans med Unicef – FN:s barnfond – och icke-statliga organisationer att lägga fram en rapport i Genève om situationen för barn, inklusive minderåriga utan föräldravård.
I maj-juni 2015 kommer kommittén för barnets rättigheter, som består av 18 oberoende experter, att utvärdera Mexiko.
Och IACHR:s rapportör för barns rättigheter, Rosa María Ortiz, kommer att besöka Mexiko i oktober för att utarbeta en rapport om situationen här.
”Vi anser att det är nödvändigt att undvika institutionalisering och att ha en allmän lag om alternativ vård, och vi behöver snarast tydlig och detaljerad information om barn på institutioner”, sade Pérez från det mexikanska nätverket för barns rättigheter.
Martínez, som är chef för barnhemmet Patronato Pro Hogar del Niño de Irapuato, sade att det är viktigt att titta närmare på vilken typ av vård som varje organisation erbjuder. ”Den nuvarande modellen är alltför välfärdsorienterad. Och vem kan garantera övervakningen av fallen? Det finns ett annat tillvägagångssätt som borde följas – att arbeta för barnets utveckling.”
Redigerat av Estrella Gutiérrez/Translated by Stephanie Wildes