Oavsiktliga konsekvenser upptäcks ofta inte förrän många år efter att ny teknik införts. När endometrial ablation först utfördes var fokus på att minska eller eliminera onormal livmoderblödning. När andra generationens ablationsanordningar godkändes av tillsynsmyndigheterna (cirka 1997), lades tonvikten förutom på bedömning av minskad blödning även på kortsiktiga säkerhetsresultat som infektion och intraoperativ skada. Med tiden, med utbredd användning av endometrial ablation utanför rigida studieprotokoll, rapporterades ytterligare och allvarligare komplikationer, t.ex. tarm- och vaginala brännskador. Så småningom började vi se sena komplikationer som post-ablation tubal steriliseringssyndrom (PATS), hematometra, endometriecancer och graviditetsrelaterade komplikationer.
Denna översikt av Kohn et al. rapporterar 274 fall av graviditet efter endometrial ablation. Även om vi har varit medvetna om dessa oavsiktliga konsekvenser under en längre tid har det tagit årtionden innan en systematisk granskning har genomförts i detta ämne. Trots att uppgifterna är ofullständiga är de de bästa som finns tillgängliga, och författarna har gjort ett berömvärt arbete med att gräva fram värdefulla resultat som kommer att underlätta vår förmåga att ge råd till patienter om graviditetsrelaterade komplikationer.
Denna rapport bekräftar att graviditet efter endometrial ablation är förknippad med betydande morbiditet. Den bör också tjäna som en påminnelse om att det är avgörande för patienterna att använda ett mycket effektivt preventivmedel efter endometrial ablation. Om det är sant att 80 procent av kvinnorna med graviditeter efter endometrial ablation rapporterades inte använda adekvat preventivmedel kan vi göra bättre ifrån oss. Vi kan ge effektiv rådgivning, men den är bara effektiv om vi kommer ihåg att faktiskt ge råd.
Det fanns ett antal kvinnor som önskade graviditet efter endometrial ablation. Vi är medvetna om att de ångrar sterilisering. Därför borde detta inte vara helt överraskande. Graviditet efter rörsterilisering har dock mycket lägre risker jämfört med graviditet efter endometrial ablation. Denna rapport understryker dessa risker, gör giltiga påpekanden om rådgivning och erbjuder alternativ för kvinnor som senare önskar graviditet.
En sista punkt är att trots att vissa kvinnor använde preventivmedel blev de ändå gravida efter ablation. Med tanke på att preventivmedel misslyckas, finns det något vi kan göra för att minska denna risk? Rådgivning och medvetenhet kommer inte att bidra till att minska denna kohort. Kan vi utföra färre endometrieablationer? Överväger vi andra effektiva, mindre invasiva alternativ innan vi utför endometrial ablation? I en artikel publicerad av Corona et al. användes Michigan statewide hospital collaborative database för att bedöma användningen av alternativa terapier innan hysterektomi utförs (Am J Obstet Gynecol 2015;212:304). De fann ingen dokumentation av alternativa behandlingar hos nästan 40 % av de patienter som genomgick hysterektomi. Endometrial ablation kan vara en minimalt invasiv och lämplig behandling för många kvinnor som lider av onormal livmoderblödning, men mindre invasiva alternativ bör erbjudas först när det är lämpligt. Även om dessa försiktighetsåtgärder och rekommendationer inte kommer att eliminera graviditet efter endometrial ablation är det en början. Det är uppenbart att det finns möjligheter till förbättringar.