Aortadissektion är sällan begränsad till bukaorta. Vanligtvis involverar den den thorakala aorta och kan sträcka sig antegrad in i bukaorta. Isolerad och spontan dissektion av bukaorta (som inte är förknippad med trubbigt trauma eller med nedåtgående thorakal aortadissektion) utgör mindre än 2 % av alla aortadissektioner. Det finns inga stora serier av isolerad akut abdominell aortadissektion (IAAAD) rapporterade i litteraturen, och denna situation anses vara exceptionell. Det finns inga typiska symtom och tecken för IAAAD. Buksmärta är det vanligaste symtomet, även om dissektionen kan vara smärtfri. Vanligtvis diagnostiseras dissektion av bukaorta spontant hos asymtomatiska patienter vid datortomografiundersökning av andra skäl. Det finns få uppgifter om behandlingsstrategier för IAAAD. På grund av det lilla antalet patienter finns det inga riktlinjer för definitiv behandling. Enligt vår åsikt bör asymtomatiska patienter med en normal aorta samt de patienter hos vilka den initiala smärtan försvinner och som inte har någon annan komplikation behandlas medicinskt, med antihypertensiva läkemedel och betablockerare. Om komplikationer uppstår, t.ex. obeveklig smärta trots blodtryckskontroll, pulsunderskott, ischemi i extremiteterna, mesenterisk ischemi eller infraktion, akut njursvikt, måste de behandlas kirurgiskt. Målet med den kirurgiska behandlingen av aortadissektion är att stänga ingångsstället och dekomprimera det falska lumenet. Standardförfarandet är öppen kirurgi. Den består av att ersätta det drabbade segmentet av aorta med ett dacrontransplantat. Det endovaskulära tillvägagångssättet är ett modernt alternativ till standardförfarandet.