Privatkopiering & Cookies
Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Läs mer, bland annat om hur du kontrollerar cookies.
Äktenskap mellan närbesläktade kusiner och kusiner är ett tungt tabu i många kulturer, och dess kritiker hänvisar ofta till den högre risken för genetiska sjukdomar som är kopplade till inavel. Den risken är förvisso uppenbar för mycket nära släktingar, men en ny studie från Island visar att mycket avlägsna släktingar inte heller har det lätt. I det långa loppet får de lika få barn och barnbarn som närbesläktade.
Skiftande av den genetiska leken
Som undantag för könskromosomer har varje person två kopior av varje gen, en som ärvts från fadern och en som ärvts av modern. Alla gener kommer inte att fungera korrekt, men det finns en god chans att en defekt kopia kompenseras av en fungerande kopia från den andra föräldern.
Och om två föräldrar är nära besläktade finns det en högre chans än genomsnittet att de redan delar några av samma gener och en lika stor chans att deras barn får två defekta kopior. Det kan vara mycket dåliga nyheter, och i de fall där viktiga gener påverkas kan resultatet vara missfall, fosterskador eller tidig död.
Sex är alltså en omblandning av deras genetiska kortlek, och teoretiskt sett är chansen större att deras barn får en dålig hand ju närmare släkt partnerna är, desto större är chansen att barnet får en dålig hand. Ändå har vissa studier visat att vissa närbesläktade par faktiskt klarar sig bättre än avlägsna släktingar när det gäller antalet barn de lyckas uppfostra. Denna trend är förvisso oväntad och den stora frågan är om den är ett resultat av biologi eller pengar.
Rikedom eller gener
I samhällen där nära släktingar gifter sig tenderar dessa föreningar att ske vid relativt tidig ålder och de ger familjerna möjligheter att behålla rikedomar och mark inom blodslinjerna. Dessa besläktade par åtnjuter de hälsofördelar som de rika åtnjuter samt mer tid för att uppfostra en större familj. Tillsammans kan dessa två effekter mer än väl kompensera för de nackdelar som deras gener medför.
Förre studier har inte gjort mycket för att reda ut förvirringen. De har mestadels utförts i delar av världen som Indien, Pakistan och Mellanöstern där äktenskap mellan nära släktingar är relativt vanligt, men där det också finns enorma klyftor mellan de rikaste och fattigaste medlemmarna i samhället. Med demografiska förhållanden som dessa är det svårt att reda ut det relativa bidraget från socioekonomi och biologi.
För att göra det behöver man ett land med en liten befolkning där paren är någorlunda nära besläktade och med en mycket ytlig gradient mellan rika och fattiga. Helst vill man också att detta land ska ha utmärkta familjejournaler som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Kort sagt vill du basera din studie på ett land som är nästan exakt som Island.
200 år av Island
I Island bor en liten befolkning på drygt 300 000 personer som åtnjuter en social jämlikhet som nästan saknar motstycke någon annanstans i världen. Välstånd, familjestorlek och kulturella sedvänjor är tämligen enhetliga. Landet är också hemvist för unikt imponerande geneaologiska register som gör det möjligt för dagens islänningar att spåra sina släktträd med exakt precision i århundraden. Dessa register kompletteras av noggranna medicinska journaler och tusentals frivilligt donerade genetiska prover.
Agnar Helgason från deCODE Genetics, ett läkemedelsföretag i Reykjavik, använde sig av dessa register för att studera över 160 000 isländska par sedan 1800. Vid den här tiden var Island fortfarande ett fattigt jordbruksland och nära sammanhållna landsbygdssamhällen innebar att paren i genomsnitt var släkt med varandra på tredje eller fjärde kusinnivå.
Sedan dess har landet utvecklats till ett rikt industriland och den växande befolkningen har övergått till ett huvudsakligen urbant levnadssätt. Därmed blev människor mer benägna att hitta partners som var mer avlägset besläktade och 1965 var par i genomsnitt endast släkt på nivån femte kusin
Som väntat avslöjade Helgarsons studie farorna med nära inavel. Även om de närmast besläktade paren hade det högsta antalet barn, misslyckades många av dem med att leva tillräckligt länge för att få egna barn, och i det långa loppet hade dessa par minst antal barnbarn.
Men överraskande nog var även par med långt ifrån varandra besläktade par i en ofördelaktig situation. Helgarson fann faktiskt att par som var släkt på tredje kusinnivå i slutändan fostrade de största familjerna. Bland kvinnor födda mellan 1800 och 1824 hade till exempel de som var partners med män som var kusiner i tredje led i genomsnitt 4 barn och 9 barnbarn, medan de som var partners med en avlägsen kusin i åttonde led bara hade 3 barn och 7 barnbarn. När det gäller att bilda stora familjer var mycket avlägsna släktingar lika dåliga förutsättningar som mycket nära släktingar.
Under de 200 år som ingick i studien har Island sett en brant nedgång i både fertilitet och släktskap mellan par. Och trots allt detta, för varje 25-årsperiod som Helgarson tittade på, höll samma mönster – par som var måttligt nära släkt slutade med det största antalet ättlingar.
Implikationer
Dessa anmärkningsvärt konsekventa resultat har övertygat Helgarson om att den kontraintuitiva effekten måste ha någon biologisk grund. Dess exakta karaktär får vänta på en annan studie och för tillfället återstår bara spekulationer.
Det skulle kunna vara så att ett barns immunsystem kan vara mer kompatibelt med sin mors om dess far är någorlunda nära släkt med henne. Alternativt kan en förening mellan avlägsna släktingar tjäna till att splittra grupper av fördelaktiga gener som har utvecklats i nära anslutning till varandra.
Studiernas implikationer för samhälleliga tabun mot äktenskap mellan nära kusiner är öppna för debatt. Den betyder förvisso inte att singlar bör gå igenom sina telefonkataloger på jakt efter attraktiva kusiner i tredje led. Den relativt dåliga reproduktiva framgången för avlägsna släktingar har dock potential att förklara den massiva minskningen av fertiliteten i många länder världen över.
Under den tid som Island har gått från jordbruk på landsbygden till industri i städerna har befolkningstillväxten bromsats upp och fertiliteten sjunkit, en trend som delas av en rad andra nationer. Helgarson menar att detta, åtminstone delvis, kan bero på att människor hittar allt mer avlägset besläktade partners.
Bild: Bröllopsfoto av Claude Renault