- Vad är Mortons neurom?
- En del av fotens anatomi
- Mortons neurom
- Vad orsakar Mortons neurom?
- Vem utvecklar Mortons neurom?
- Mortons neurom symtom
- Hur diagnostiseras Mortons neurom?
- Vad är behandlingen för Mortons neurom?
- Non-kirurgiska behandlingar
- Kirurgiska behandlingar
- Vad är utsikterna (prognosen) för Mortons neurom?
- Kan Mortons neurom förebyggas?
Vad är Mortons neurom?
Mortons neurom är uppkallat efter dr Morton som först beskrev detta tillstånd 1876. Det kallas ibland Mortons metatarsalgi eller interdigitalt neurom.
Det är ett tillstånd som påverkar en av de vanliga plantar digitala nerverna som löper mellan de långa benen (metatarsalerna) i foten. Det påverkar oftast nerven mellan det tredje och fjärde metatarsalbenet och orsakar smärta och domningar i den tredje och fjärde tån. Det kan också påverka nerven mellan det andra och tredje metatarsalbenet, vilket orsakar symtom i det andra och tredje tåset.
Mortons neurom påverkar sällan nerven mellan det första och andra, eller mellan det fjärde och femte metatarsalbenet. Det tenderar att påverka endast en fot. Det är sällsynt att ha två neurom samtidigt i samma fot.
En del av fotens anatomi
Det finns många ben i foten. De kan kortfattat delas in i tarsalbenen, de långa benen (metatarsalbenen) och falangerna. Tarsalbenen är de större benen som bildar fotens bakre del, där calcaneum är det största. Det finns fem metatarsalben och dessa har fått namn från det första till det femte. Det första metatarsalbenet är det största och är det ben som ansluter till stortån. Varje tå har tre falanger, utom stortån som bara har två.
Det finns många nerver, muskler och ligament i foten. Av betydelse är de vanliga plantar digitala nerverna som löper mellan metatarsalbenen i foten. Dessa har grenar som förser huden på tårna med känsel.
Vad orsakar Mortons neurom?
En del säger att detta tillstånd inte borde kallas Mortons neurom eftersom det faktiskt inte är ett neurom. Ett neurom är en icke-cancerös (godartad) tumör som växer från nervens fibrösa hölje. Det sker ingen tumörbildning vid Mortons neurom. I stället finns det en förtjockning av nerven.
Den exakta orsaken till Mortons neurom är inte känd. Man tror att det utvecklas till följd av långvarig (kronisk) stress och irritation av en plantar digital nerv. Detta kan bero på att nerven kläms (komprimeras), gnuggas eller sträcks ut. En viss förtjockning (fibros) och svullnad kan då utvecklas runt en del av nerven. Detta kan se ut som ett neurom och kan leda till kompression av nerven.
Anatomin hos fotens ben tros också bidra till utvecklingen av Mortons neurom. Till exempel är utrymmet mellan de långa benen (metatarsalbenen) i foten smalare mellan andra och tredje samt mellan tredje och fjärde metatarsalben. Detta innebär att de nerver som löper mellan dessa metatarsaler löper större risk att komprimeras och irriteras. Att bära smala skor kan förvärra denna kompression.
Ibland kan andra problem bidra till att nerven komprimeras. Dessa inkluderar tillväxten av en fettklump (kallad lipom) och även bildandet av en vätskefylld säck som kan bildas runt en led (en bursa). Även inflammation i lederna i foten intill en av de digitala nerverna kan ibland orsaka irritation av nerven och leda till symtom på Mortons neurom.
Vem utvecklar Mortons neurom?
Omkring tre av fyra personer som har Mortons neurom är kvinnor. Det drabbar vanligen personer i åldrarna 40-50 år men kan förekomma i alla åldrar.
Dåligt passande eller trånga skor kan bidra till Mortons neurom. Det är vanligare hos kvinnor som vanligen bär högklackade skor eller hos män som måste bära snäva (konstriktiva) skor. Det kan också vara vanligare hos balettdansare och löpare. Hos vissa personer finns det ingen uppenbar orsak.
Mortons neurom symtom
Personer med Mortons neurom klagar vanligen över smärta som kan börja i fotbollen och skjuta in i de drabbade tårna. Vissa personer har bara smärta i tårna. Det kan också förekomma sveda och stickningar i tårna. Vissa personer beskriver smärtan de känner som att det är som att gå på en sten eller en marmor.
Symtomen kan förvärras om man bär högklackade skor. Smärtan lindras genom att ta av sig skon, vila foten och massera området. Du kan också uppleva en viss domning mellan de drabbade tårna.
Symtomen kan variera och kan komma och gå under ett antal år. Vissa personer kan till exempel uppleva två anfall av smärta på en vecka och sedan ingenting på ett år. Andra kan ha regelbunden och ihållande (kronisk) smärta.
Hur diagnostiseras Mortons neurom?
Mortons neurom diagnostiseras vanligen genom att din läkare lyssnar på dina symtom och undersöker din fot. Ibland kan din läkare känna på ”neuromet” eller ett förtjockat område i din fot, som kan vara ömt. Din läkare kan trycka på området mellan de långa benen i din fot för att försöka hitta det ömma stället.
Ibland kan din läkare föreslå en ultraljudsundersökning eller MRT-undersökning för att bekräfta diagnosen, men detta är inte alltid nödvändigt. Ibland kan andra tester, till exempel blodprov eller röntgen, behövas för att utesluta andra tillstånd.
Vad är behandlingen för Mortons neurom?
Non-kirurgiska behandlingar
Non-kirurgiska behandlingar kan vara allt som behövs för många personer med ett Mortons neurom. Från de enkla till de mer tekniska inkluderar de följande:
- Det är mycket viktigt att välja rätt skor. Om du har ett Mortons neurom bör du undvika högklackade och smala eller spetsiga skor. Undvik också skor med tunna sulor. Bär bekväma, vida skor som inte klämmer fötterna.
- Kuddar inuti skorna är ofta till hjälp. Skoinlägg (även kallade ortoser) för detta tillstånd kan köpas receptfritt på apotek. För att skydda nerven kan du skaffa en metatarsal kudde – det vill säga en mjuk kudde som sitter under bollen på foten. Följ anvisningarna för att placera kudden på rätt ställe. Den ska sitta bakom fotbollen, snarare än direkt under den. Inläggssulor med metatarsal kupol kan också vara effektiva. Dessa är kuddar för hela foten, med ett upphöjt kupolliknande område under fotbollen. Det kan vara bättre att få en inläggssula monterad av en utbildad fotspecialist (fotspecialist).
- Steroid- eller lokalbedövningsinjektioner (eller en kombination av båda) i det drabbade området av foten kan behövas om enkla skift av skor inte helt lindrar symtomen. Detta kan göras av en specialist på ultraljudsundersökningar (radiolog), som injicerar medan han eller hon gör ultraljudsundersökningen. Det kan också göras av en fotterapeut eller en ortopedisk kirurg. Åtgärderna för att ändra skorna bör dock fortfarande fortsätta.
- Manipulation/mobilisering har visat sig vara effektiva i vissa fall.
- Sklerosantinjektioner innebär att alkohol och lokalbedövningsmedel injiceras i den drabbade nerven under ledning av en ultraljudsundersökning. Vissa studier har visat att detta är lika effektivt som kirurgi. Detta kanske dock inte är allmänt tillgängligt i Storbritannien ännu.
- Frysning (kryoterapi) används ibland men är inte allmänt tillgängligt i Storbritannien.
- Radiofrekvensablation är en annan behandling som har studerats. Detta innebär att man behandlar nerven med värmeenergivågor. Det är ännu inte bevisat hur effektivt detta är.
Kirurgiska behandlingar
Om dessa icke-kirurgiska åtgärder inte fungerar behövs ibland en operation. En operation innebär normalt att ett litet snitt (incision) görs antingen på ovansidan eller på fotsulan, mellan de drabbade tårna. Kirurgen skär ut (resektion) den drabbade nerven. Alternativt kan kirurgen skapa mer utrymme runt den drabbade nerven (så kallad nervdekompression). Om nerven resekteras kommer det att finnas en viss permanent domning av huden mellan de drabbade tårna. Detta orsakar vanligtvis inga problem.
Du kommer vanligtvis att behöva bära en specialsko under en kort tid efter operationen tills såret har läkt och normala skor kan användas igen.
Operationen är vanligtvis framgångsrik. Minst tre fjärdedelar av personerna har ett tillfredsställande resultat. Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det en liten risk för komplikationer. Efter denna operation kan till exempel ett litet antal personer utveckla en sårinfektion. Större problem efter operationen är mycket sällsynta.
Vad är utsikterna (prognosen) för Mortons neurom?
Omkring en tredjedel av personer med Mortons neurom blir bättre bara genom att byta skor och använda metatarsala kuddar. Av dem som väljer att opereras får ungefär tre av fyra goda resultat med lindring av sina symtom.
Rekursiva eller kvarstående (kroniska) symtom kan förekomma efter operationen. Ibland kan dekompressionen av nerven ha varit ofullständig eller så kan nerven bara förbli ”irriterad”. Hos dem som har fått en nerv utskuren (resektion) (neurektomi) kan ett återkommande neurom eller ”stumpneurinom” utvecklas i den nervvävnad som lämnats kvar. Detta kan i sig vara mycket smärtsamt. Hos en av fyra personer som har blivit bättre genom en operation återkommer problemet vid ett senare tillfälle. Det är viktigt att fortsätta bära rätt skor för att förhindra att detta händer.
Kan Mortons neurom förebyggas?
Att se till att skorna är välsittande, har låga klackar och ett brett tåparti kan hjälpa till att förebygga Mortons neurom.