- Hur du tar Olaparib
- Lagring och hantering
- Var får jag tag på den här medicinen?
- Information om försäkringar
- Möjliga biverkningar av olaparib
- Skymning och/eller kräkningar
- Trötthet
- Diarré
- Minskad aptit eller smakförändringar
- Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni eller neutropeni)
- Lågt antal röda blodkroppar (anemi)
- Muskel- eller ledsmärta/värk och huvudvärk
- Njurförgiftning
- Mindre vanliga, men viktiga biverkningar kan inkludera:
- Omständigheter gällande fortplantning
Hur du tar Olaparib
Olaparib finns i tablettform. Detta läkemedel kan tas med eller utan mat. Tabletterna ska sväljas hela. Tugga, bryt eller krossa dem inte. Om du missar en dos får du inte ta en extra dos för att kompensera för den missade dosen. Om du kräks efter att ha tagit din dos ska du inte ta ytterligare en dos. Ta nästa dos vid den normalt planerade tidpunkten. Rådgör med din apotekare eller vårdgivare om du har svårt att svälja medicinen.
Det är viktigt att se till att du tar rätt mängd medicin varje gång. Kontrollera före varje dos att det du tar stämmer överens med det du har fått utskrivet.
Blodnivåerna av detta läkemedel kan påverkas av vissa livsmedel och mediciner, så de bör undvikas. Dessa inkluderar bland annat: grapefrukt, grapefruktjuice, Sevilla apelsiner, ketokonazol, rifampicin, fenytoin, johannesört och modafanil. Var noga med att berätta för din vårdgivare om alla mediciner och kosttillskott du tar.
Lagring och hantering
Lagra ditt läkemedel i originalförpackningen som är märkt, i rumstemperatur och på en torr plats (om inte annat anges av din vårdgivare eller apotekspersonal). Detta läkemedel ska inte förvaras i en pillerburk. Förvara behållare utom räckhåll för barn och husdjur.
Om en vårdare förbereder din dos åt dig ska hen bära handskar eller hälla tabletterna direkt från behållaren i locket, en liten kopp eller direkt i din hand. De ska inte röra vid tabletterna. De ska alltid tvätta händerna före och efter att de gett dig medicinen. Gravida eller ammande kvinnor ska inte förbereda dosen åt dig. Fråga ditt onkologiteam var du ska lämna in oanvända läkemedel för bortskaffande. Spola inte ner i toaletten och släng inte i soporna.
Var får jag tag på den här medicinen?
Vissa cancermediciner är endast tillgängliga via specialapotek. Om du behöver få detta läkemedel via ett specialapotek hjälper din vårdgivare dig att påbörja denna process. Var du kan fylla på dina recept kan också påverkas av din receptbelagda läkemedelsförsäkring. Be din vårdgivare eller apotekare om hjälp med att identifiera var du kan få detta läkemedel.
Information om försäkringar
Detta läkemedel kan omfattas av ditt receptbelagda läkemedelsprogram. Patientstöd kan vara tillgängligt för kvalificerade personer beroende på receptbelagd läkemedelsförsäkring. Medbetalningskort, som minskar patientens medbetalningsansvar för berättigade kommersiellt (ej statligt sponsrade) försäkrade patienter, kan också vara tillgängliga. Ditt vårdteam kan hjälpa dig att hitta dessa resurser, om de finns tillgängliga.
Möjliga biverkningar av olaparib
Det finns ett antal saker du kan göra för att hantera biverkningarna av olaparib. Prata med ditt vårdteam om dessa rekommendationer. De kan hjälpa dig att bestämma vad som fungerar bäst för dig. Dessa är några av de vanligaste eller viktigaste biverkningarna:
Skymning och/eller kräkningar
Tala med ditt onkologiska vårdteam så att de kan skriva ut läkemedel för att hjälpa dig att hantera illamående och kräkningar. Dessutom kan kostförändringar hjälpa till. Undvik sådant som kan förvärra symtomen, t.ex. tunga eller feta/feta, kryddiga eller sura livsmedel (citroner, tomater, apelsiner). Prova saltines eller ginger ale för att lindra symtomen.
Ringa din onkologiska vårdpersonal om du inte kan hålla vätska nere i mer än 12 timmar eller om du känner dig yr eller yr när som helst.
Trötthet
Trötthet är mycket vanligt under cancerbehandling och är en överväldigande känsla av utmattning som vanligtvis inte lindras av vila. Under cancerbehandlingen och under en period därefter kan du behöva anpassa ditt schema för att hantera trötthet. Planera in tider för vila under dagen och spara energi för viktigare aktiviteter. Motion kan hjälpa till att bekämpa trötthet; en enkel daglig promenad med en vän kan vara till hjälp. Prata med ditt vårdteam för att få användbara tips för att hantera denna biverkning.
Diarré
Ditt onkologiska vårdteam kan rekommendera mediciner för att lindra diarré. Försök också att äta fiberfattig, intetsägande mat, till exempel vitt ris och kokt eller bakad kyckling. Undvik råa frukter, grönsaker, fullkornsbröd, spannmål och frön. Lösliga fibrer finns i vissa livsmedel och absorberar vätska, vilket kan hjälpa till att lindra diarré. Livsmedel med hög halt av lösliga fibrer är bland annat: äppelmos, bananer (mogna), frukt på burk, apelsindelar, kokt potatis, vitt ris, produkter gjorda på vitt mjöl, havregrynsgröt, risgrädde, grädde av vete och farina. Drick 8-10 glas på alkoholfri, koffeinfri vätska per dag för att förhindra uttorkning.
Minskad aptit eller smakförändringar
Näring är en viktig del av din vård. Cancerbehandling kan påverka din aptit och i vissa fall kan behandlingens biverkningar göra det svårt att äta. Fråga ditt onkologiska vårdteam om näringsrådgivningstjänster på ditt behandlingscenter för att få hjälp med matval.
- Försök att äta fem eller sex små måltider eller mellanmål under dagen, i stället för tre större måltider.
- Om du inte äter tillräckligt mycket kan näringstillskott hjälpa dig.
- Du kan uppleva en metallsmak eller tycka att maten inte har någon smak alls. Du kanske inte gillar mat eller dryck som du gillade innan du fick cancerbehandling. Dessa symtom kan kvarstå i flera månader eller längre efter behandlingens slut.
- Undervik all mat som du tycker luktar eller smakar illa. Om rött kött är ett problem, ät kyckling, kalkon, ägg, mejeriprodukter och fisk utan stark lukt. Ibland har kall mat mindre lukt.
- Giv kött eller fisk extra smak genom att marinera det i söt saft, sötsyrlig sås eller dressingar. Använd kryddor som basilika, oregano eller rosmarin för att ge mer smak. Bacon, skinka och lök kan ge smak åt grönsaker.
Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni eller neutropeni)
Vita blodkroppar (WBC) är viktiga för att bekämpa infektioner. Medan du får behandling kan ditt antal WBC sjunka, vilket innebär att du löper större risk att drabbas av en infektion. Du bör meddela din läkare eller sjuksköterska direkt om du har feber (temperatur högre än 100,4°F eller 38°C), ont i halsen eller förkylning, andnöd, hosta, sveda vid urinering eller ett sår som inte läker.
Tips för att förebygga infektioner:
- Att tvätta händerna, både dina egna och de besökandes, är det bästa sättet att förhindra smittspridning.
- Undervik stora folksamlingar och personer som är sjuka (i.D.v.s.: de som är förkylda, har feber eller hostar eller bor tillsammans med någon med dessa symtom).
- Vid arbete i trädgården ska du bära skyddskläder, inklusive långbyxor och handskar.
- Hantera inte avfall från husdjur.
- Håll alla skärsår eller skrapsår rena.
- Duscha eller bada dagligen och utför frekvent munvård.
- Klipp inte nagelband eller inåtväxta naglar. Du får ha nagellack, men inte falska naglar.
- Fråga din läkare eller sjuksköterska innan du bokar tid för tandläkarbesök eller tandvårdsprocedurer.
- Fråga din läkare eller sjuksköterska innan du, eller någon du bor tillsammans med, vaccineras.
Lågt antal röda blodkroppar (anemi)
De röda blodkropparna är ansvariga för att transportera syre till vävnaderna i din kropp. När antalet röda blodkroppar är lågt kan du känna dig trött eller svag. Du bör meddela din läkare eller sjuksköterska om du upplever andfåddhet, andningssvårigheter eller smärta i bröstet. Om antalet blir för lågt kan du få en blodtransfusion.
Muskel- eller ledsmärta/värk och huvudvärk
Din vårdgivare kan rekommendera läkemedel och andra strategier för att lindra smärta.
Njurförgiftning
Detta läkemedel kan orsaka njurtoxicitet, vilket ditt onkologiteam kommer att övervaka med hjälp av blodprover för att kontrollera din kreatininnivå. Meddela ditt vårdteam om du märker minskad urinproduktion, mörkfärgad urin, blod i urinen eller svullnad i anklarna.
Mindre vanliga, men viktiga biverkningar kan inkludera:
- Lungproblem: Patienter kan utveckla en inflammation i lungorna (så kallad pneumonit) när de tar detta läkemedel. Meddela din vårdgivare omedelbart om du får nya eller försämrade symtom, inklusive andfåddhet, andningssvårigheter, hosta eller feber.
- Sekundära cancerformer: En sekundär cancer är en cancer som utvecklas till följd av cancerbehandling för en annan cancer. Detta är ganska sällsynt, men du bör vara medveten om risken. I de flesta fall är en sekundär cancer i samband med kemoterapi en blodcancer (leukemi, lymfom). Detta kan inträffa flera år efter behandlingen. Detta är oftast förknippat med upprepade behandlingar eller höga doser. Din vårdgivare kommer att övervaka dina laboratorier noggrant. Överväg att låta din vårdgivare kontrollera ett fullständigt blodstatus med differentiell blodstatus årligen om du har fått högriskbehandlingar.
- Blodproppar: Detta läkemedel kan öka risken för blodproppar (DVT eller PE). Symtomen kan inkludera: svullnad, rodnad eller smärta i en extremitet eller andnöd. Om du får symtom på dessa problem ska du omedelbart kontakta din vårdgivare eller gå till en akutmottagning.
Omständigheter gällande fortplantning
Exponering av ett ofött barn för detta läkemedel kan orsaka fosterskador, så du ska inte bli gravid eller bli far till ett barn när du tar detta läkemedel. Effektiv födelsekontroll är nödvändig under behandlingen och i minst 6 månader efter behandlingen för kvinnor och 3 månader efter behandlingen för män. Även om din menstruationscykel upphör eller om du tror att du inte producerar spermier kan du fortfarande vara fertil och bli gravid. Du bör inte amma medan du tar detta läkemedel eller under 1 månad efter din sista dos.