Den moderna ultraljudstekniken med sina olika metoder, B-mode-, M-mode-, kontinuerligt och pulserande dopplerultraljud i realtid, gör det möjligt att i detalj studera fostrets anatomi och funktion i livmodern. Fetometri gör det möjligt att utvärdera fostrets storlek och tillväxt och att upptäcka tillväxthämmade eller makrosomiska foster. Ultraljud verkar för närvarande vara den bästa tillgängliga metoden för att upptäcka tillväxthämmade foster som riskerar att utveckla perinatala komplikationer och senare handikapp. Ultraljud kan också användas när man på kliniska grunder misstänker tillväxthämning hos fostret. En absolut förutsättning för en korrekt användning av ultraljudsfetometri är en uppskattning av gestationsåldern i början av graviditeten. Den höga upplösningen hos moderna ultraljudsskannrar gör det möjligt att före födseln upptäcka även mindre strukturella avvikelser hos fostret. När dödliga missbildningar upptäcks tidigt i graviditeten kan selektivt avbrytande av graviditeten övervägas. Om fosteravvikelser upptäcks i slutet av graviditeten kan man optimera tidpunkten och sättet för förlossningen, vilket leder till bättre behandling och resultat och därmed minskar risken för efterföljande handikapp. Ultraljudsundersökning av extrafödda strukturer, t.ex. navelsträng, placenta och fostervattenvolym, kan ge värdefull klinisk information. Om ett allvarligt oligohydramnios konstateras är det förknippat med ökad perinatal dödlighet och morbiditet. Fostercirkulationen kan utvärderas med hjälp av en kombination av realtids- och pulserande dopplerultraljud eller genom att enbart använda dopplerultraljud med kontinuerlig våg. Patologiska förändringar i de vågformer för blodhastighet som registreras från foster- och navelartärerna kan vara tecken på mycket tidiga tecken på hypoxi hos fostret. Metoden har potential att bli en användbar klinisk metod för fosterövervakning. Riktlinjerna för en korrekt tillämpning av dopplermetoden inom perinatalmedicinen har dock ännu inte fastställts. Hos foster med hjärtarytmi och/eller hjärtmissbildningar kan dopplerundersökningen av den fetala cirkulationen användas för att utvärdera de hemodynamiska förändringarna och, vid intrauterin behandling, för att övervaka och kontrollera de terapeutiska effekterna. Fostrets motoriska funktion kan följas och kvantifieras med ultraljud i realtid. Onormal motorisk aktivitet kan tyda på ett dåligt perinatalutfall. Testets prediktiva förmåga ökar när flera variabler kombineras (t.ex. resultatet av den fetala biofysiska profilen).(ABSTRACT TRUNCATED AT 400 WORDS)