Mars 16, 2010 (Tampa, Florida) – Ett onormalt ankel-brachialindex (ABI) kan förutsäga en ökad risk för framtida kardiovaskulära händelser hos äldre personer med låga till medelhöga Framinghamriskpoäng (FRS), enligt resultaten från en ny studie som presenteras här vid Society of Interventional Radiology 35th Annual Scientific Meeting.
”Detta enkla och billiga test ger ytterligare ett sätt att identifiera dem som kan vara i riskzonen för framtida hjärtinfarkter”, sade huvudforskaren Tim Murphy, MD, professor i diagnostisk avbildning vid Brown University Alpert School of Medicine och föreståndare för Vascular Disease Research Center vid Rhode Island Hospital i Providence, under sin presentation.
”Alla metoder för att förbättra identifieringen av personer som annars inte anses löpa en hög risk att drabbas av en hjärtinfarkt, baserat på Framingham-riskfaktorer, skulle ha en betydande inverkan på folkhälsan”, sade Dr. Murphy i ett meddelande. Med hjälp av detta test kan ”tusentals liv möjligen räddas.”
Granskning av PEDAL-data
Nästan två tredjedelar av kranskärlsepisoderna inträffar hos personer som man inte vet har hög risk för dessa händelser, enligt presentationen.
ABI-testet är en icke-invasiv blodtrycksavläsning i fotleden som används för att screena för perifer artärsjukdom (PAD). ”Det är ett direkt mått på fettplackuppbyggnad i benartärer och en indirekt mätare av plackuppbyggnad i hela det kardiovaskulära systemet”, förklarade dr Murphy.
Och även om man i tidigare studier har undersökt sambandet mellan högt ABI och ökad risk för hjärtinfarkt är detta den första studien som undersöker detta samband i en äldre population som annars inte anses ha hög risk.
Dr Murphy och hans team undersökte data från PEDAL-studien (Population-Based Examinations to Determine Ankle-Brachial Index), en studie som genomfördes på 23 platser runt om i USA och som organiserades av Legs for Life, ett kostnadsfritt offentligt screeningprogram.
Totalt 822 personer (69,7 % kvinnor, 89,7 % vita, genomsnittsålder 64 år) deltog under 2007 och 2008 och undersöktes för PAD med ett ABI-test. Ingen av de utvärderade patienterna hade känd kardiovaskulär sjukdom eller diabetes.
FRS användes för att bestämma 10-årsrisken för kranskärlssjukdom, baserat på låg (<6 %), intermediär (6 %-19 %) och hög (>20 %) klassificering. Ett ABI på mindre än 0,9 och/eller mer än 1,4 i något av benen betraktades som onormalt.
10 % av individer med annars låg risk identifierade
Resultaten i slutet av analysen visade en prevalens på 14,2 % av onormala ABI:er bland deltagarna (95 % konfidensintervall, 11.9% – 16,8%).
Totalt 256 av individerna hade en låg FRS, 414 hade en intermediär FRS och 152 hade en hög FRS (31,1 %, 50,4 % respektive 18,5 %).
Av dem med en låg FRS var 11.3 % hade också onormala ABI, liksom 12,8 % av deltagarna med en intermediär FRS.
”Totalt sett hade 10 % av PEDAL-deltagarna onormala ABI, men hade i övrigt en låg eller intermediär FRS och skulle inte övervägas för en aggressiv hantering av riskfaktorer”, rapporterade Dr. Murphy.
Han tillade: ”Jag tror att de flesta människor inte uppskattar att det traditionella, accepterade sättet att utvärdera risken hos människor inte är särskilt känsligt och att det i bästa fall rör sig om en tredjedel av de människor som kommer att drabbas av hjärtinfarkt”. ABI är däremot ”ett riskfritt, icke-invasivt test som lätt kan användas för att identifiera människor som inte har någon tidigare historia av händelser.”
”Människor känner till sitt blodtryck och sitt kolesterolvärde eftersom de vet att det är viktigt för att förutsäga risken, men de gör inte ett bra jobb . Kanske borde alla känna till sitt ABI också, även om vi måste göra mer forskning innan vi gör den rekommendationen överlag.”
Han påpekade dock att om människor är äldre än 55 år och inte har någon känd risk, ”skulle det vara trevligt att åtminstone överväga att göra testet, eftersom en av tio av dessa personer kommer att visa sig ha PAD, vilket är känt för att vara en hög risk för hjärtinfarkt.”
När han fick frågan om kostnaderna för testet uppskattade dr Murphy att det i genomsnitt skulle kosta mellan 100 och 200 dollar styck, men att det ofta betraktas som en del av en normal fysisk undersökning. ”Det ersätts för närvarande inte som ett oberoende test för högriskpatienter, som inte ingick i vår studie, men kostnadsfria screeningar anordnas ofta över hela landet.”
Testet bör bli allmänt utbrett
”Med detta mycket enkla test kan vi identifiera PAD hos 11-12 % av de patienter som man inte skulle förvänta sig att de skulle ha några problem”, säger John Lipman, MD, chef för avdelningen för interventionell radiologi vid Emory Adventist Hospital i Atlanta, Georgia.
”Det här är verkligen spännande, eftersom man nu förflyttar fokus till den förebyggande sidan”, tillägger dr Lipman, som inte var involverad i studien. ”Kan vi nu identifiera människor tidigare innan de drabbas av ökad sjuklighet och dödlighet och dyrare ingrepp? Om så är fallet kan vi kanske få tag på dem i ett tidigt skede och få in dem i medicinsk behandling – t.ex. tobaksavvänjning, beteendemodifiering, bättre kost etc. – tillräckligt tidigt för att det ska påverka dem i ett senare skede.”
”Jag tyckte att det här var en utmärkt studie, och testets lätthet och enkelhet gör att jag tror att det kommer att få stor spridning. Eller åtminstone borde det göra det”, avslutade Dr Lipman.
Dr Murphy och Dr Lipman avslöjade inga relevanta ekonomiska relationer.
Society of Interventional Radiology (SIR) 35th Annual Scientific Meeting: Abstract 43. Presenterades den 14 mars 2010.