Patientutbildning

Urinstenar

Vad består urinvägarna av?

Urinvägarna består av njurarna, urinledarna, urinblåsan och urinröret.

Vilka funktioner har varje del?

Funktionen för varje del är:

• Njurarna bildar urinen.
• Urinledarna transporterar urinen från njurarna till urinblåsan.
• Urinblåsan är en säckliknande struktur som tillfälligt lagrar urinen.
• Uretra är en rörformig struktur som transporterar urinen från urinblåsan till utsidan.

Vad är urinstenar och hur bildas de?

Urinära stenar är stenar som uppstår i urinvägarna. Stenarna kan uppstå när urinen blir starkt koncentrerad med ämnen som kalcium, oxalat och fosfor. En sten kan stanna kvar i njuren eller vandra ner i urinvägarna. Njurstenar varierar i storlek. En liten sten kan passera av sig själv och orsaka liten eller ingen smärta. Medan en större sten kan fastna längs urinvägarna och kan blockera urinflödet och orsaka svår smärta eller blödning.

Vad är förekomsten av urinsten?

Livstidsprevalensen av njurstenssjukdom uppskattas till 1 % till 15 % och varierar beroende på ålder, kön, ras och geografiskt läge. Det uppskattas att män löper tre gånger större risk att drabbas än kvinnor.

Var finns stenar?

Stenar kan finnas var som helst längs urinvägarna från njurarna till urinblåsan och urinröret, men de är vanligen lokaliserade i njurarna och urinledarna.

Vilka typer av urinstenar är vanliga?

De olika typerna av urinstenar är följande:

Kalciumstenar är den vanligaste typen av njursten. I det är kalciumoxalatstenar vanligare och de orsakas av hög kalcium- och oxalatutsöndring i urinen.

Den andra ofta förekommande stentypen är urinsyrastenar. En kost som är rik på purinsubstanser som finns i animaliska proteiner som kött, fisk och skaldjur kan öka urinsyran i urinen som sätter sig och bildar en sten av sig själv eller tillsammans med kalcium.

En annan typ av sten som endast observeras vid urinvägsinfektion benämns struvitsten och den ses oftare hos kvinnor. Denna typ av sten orsakas av ureaklyftande bakterier som Proteus mirabilis. Denna bakterie producerar ureasenzym som bryter ner urea till ammoniak och främjar utvecklingen av struvitsten. Att hålla sig infektionsfri kan förebygga struvitstensbildning.

Kalciumsten Urinsyrasten Struvitsten

Vad är orsakerna och riskfaktorerna?

Flera faktorer ökar risken för att utveckla njursten.

• Ålder: Den högsta incidensen av stensjukdom är i det fjärde till sjätte decenniet i livet.
• Kön: Vanligare hos vuxna män än hos kvinnor.
• Geografi: Prevalensen av stensjukdom är högre i varma eller torra klimat som berg, öknar eller tropiska områden.
• Klimatiska förhållanden: Den högsta förekomsten observeras under sommarmånaderna.
• Vatten: Lågt vätskeintag är direkt förknippat med njurstensbildning.
• Kroppsmasseindex (BMI) och vikt: Risken för stensjukdom är direkt relaterad till vikt och BMI.

Vad är symtomen på njursten?

Patienter med njurstenssjukdom uppvisar vanligtvis plötsligt insättande smärta i ländryggen som beskrivs som njurkolik. Denna smärta sprider sig till ljumsken och genitalområdet. Ofta är smärtan svår.

Andra symtom kan vara illamående och kräkningar. Ibland kan blod förekomma i urinen vilket kallas hematuri. Urinfrekvensen ökar och det finns också smärta eller brännande känsla vid urinering.

Hur diagnostiseras urinsten?

Läkaren diagnostiserar urinsten på följande sätt:

• Medicinsk anamnes

Läkaren frågar om nuvarande symtom, tidigare historia av njursten, familjehistoria av njursten och historik av tidigare medicinska tillstånd.

• Fysisk undersökning

Läkaren kommer att göra följande undersökning.

o Bukundersökning

o Lätt knackning på njurregionen.

o Feber kan tyda på en urinvägsinfektion

• Laboratorieundersökningar

Urinanalys görs för att upptäcka förekomst av blod (hematuri) och bakterier (bakteriuri) i urinen. Andra tester inkluderar blodprov som utvärderar njurfunktionen.

• Bildgivande tester

Sedvanligt utfört bildgivande test är röntgen av bukregionen. De andra testerna omfattar ultraljud och datortomografi. Läkaren kan rekommendera intravenös pyelografi (IVP) test där färgämnet injiceras i blodkärlet för bättre syn på urinvägarna och det hjälper till att utvärdera njurfunktionen.

I vissa patienter upptäcks stenen oavsiktligt när patienterna går på kontroll för något annat ändamål.

Vilka olika behandlingsalternativ finns det?

Behandlingen av urinstenar beror på stenens storlek, plats och typ. Små stenar passerar vanligtvis genom urinvägarna utan behandling. Större stenar eller stenar som blockerar urinflödet och orsakar stor smärta kan dock behöva mer akut behandling.

Behandlingsalternativen är följande:

1. Konservativ behandling:

Detta är den behandlingsform som används för stenar som är mindre än 4 mm stora.

Det iDet innefattar:

Flödesrekommendationer

(t.ex. glas vatten, citronjuice, apelsinjuice)

• Drick mycket vatten (10-12 glas/2,5 till 3 liter) per dag.
• Drick ännu mer om du bor i ett varmt klimat eller utövar mycket fysisk träning. Detta hjälper dig att balansera din vätskeförlust.
• Drick jämnt under hela dagen.
• Citron- och apelsinjuice kan vara till hjälp eftersom det ger hög mängd citronsyra som är en hämmare av stenbildning.

Dietary Modifications

Har en balanserad och varierad kost.

Födakt som rekommenderas:

• Frukter &Grönsaker

Ät mycket frukt och grönsaker. (t.ex. vattenmelon, blomkål)

• Se till att din kost innehåller en tillräcklig mängd kalcium (cirka 1 000 mg per dag). (t.ex. mjölk, yoghurt, ost)

• Ät mer livsmedel som har lågt oxalatinnehåll.

(t.ex. ägg, linser, skalade äpplen, blomkål, squash etc.)

Livsmedel som bör begränsas:

• Minska mängden salt i kosten

(t.ex.t.ex. soppor/grönsaker på burk, salta mellanmål, tillsatt salt, kryddor etc.)

• Högt saltintag ökar kalcium i urinen och minskar citrat i urinen, vilket är förknippat med ökad stenrisk.

• Restrikt mat som innehåller överskott av oxalat

(t.ex. rödbetor, sötpotatis, nötter, mörk choklad, koka, spenat, svart te, rabarber osv.)

• Överskott av oxalat ökar risken för urinstensbildning.

• Begränsat intag av animaliska proteiner

(t.ex. sardiner, organkött (t.ex. hjärna, lever, njure), bringa, fårkött, nötkött, griskött och rött kött.)

Livsstilsförändringar

• Håll en hälsosam vikt

• Anta en hälsosam livsstil

2. Kirurgi

För större stenar behövs vanligtvis operation. Behandlingsalternativen omfattar:

a) Extrakorporeal stötvågslitotripsy (ESWL)

• Denna teknik är att föredra för njurstenar som är mindre än 2 cm och urinledarstenar som är större än 10 mm.
• I denna fokuseras chockvågor på stenar och de fragmenteras.
• Stenfragmenten passerar senare genom urinen.

b) Perkutan nefrolithotomi (PCNL)

• Denna procedur är att föredra för njurstenar som är större än 2-3 cm i storlek.
• Här förs ett instrument som kallas nefroskop genom huden in i njuren och stenen fragmenteras och avlägsnas.

c) Ureteroskopi (URS)

• Ett instrument som kallas ureteroskop förs genom urinröret och blåsan och in i urinledaren.
• Denna teknik är att föredra vid urinledarstenar som är större än 10 mm.
• Små stenar avlägsnas och stora stenar fragmenteras. Fragmenten avlägsnas sedan genom skopet och vissa mindre fragment passerar via urinen.

3. Medicinsk behandling

Det finns effektiva läkemedel tillgängliga för utdrivning av små stenar i urinledaren och för att förhindra återkomst av stenar.

Risken för återkommande stenar är mycket hög och man har funnit att 50 % av patienterna upplever ett återfall inom 10 år efter den första stenepisoden.

Andra åtgärder som hjälper till att förebygga återkommande stenar är ökat vätskeintag, kost- och livsstilsförändringar som tidigare nämnts.